Min mormor Gun-Britt föddes 16 augusti 1945 i Ekeby, där bodde hon med sin mamma och pappa. Hennes mamma hette Anna-Lisa och jobbade inom sjukvården och hennes pappa John som jobbade som lastbilschaufför. På fritiden när hon var liten så fanns det inte så mycket leksaker men det som fanns att göra var bland annat leka med dockor eller grankottar eller så spelade man kula.
Hon tyckte skolan var bra för att hon trivdes väldigt bra, för hon hade många kompisar. Skolan då och nu är olika på vissa sätt t.ex så hade eleverna en annan sorts respekt mot lärarna , fast det hade de mot alla vuxna. Det fanns inte bestraffning på hennes skola och inte heller någon skolk vilket hon trodde tror kom under nästa generation. Hon sa också att dom inte hade skoluniform men vanliga kläder var ungefär som nu, långbyxor och en tröja. Men dock var lärarna välklädda männen hade kostym och kvinnorna klänning. Hon sade också att dom hade mycket läxor och prov och det förkom inte så ofta att man inte gjorde dom för att man hade sån pass stor respekt mot lärarna. Men om man inte skulle gjort sin läxa hände inget speciellt förutom dåligt betyg. Dom hade betyg i alla ämnen plus ett betyg i ordning och uppförande. Ordning och uppförande betyget påverkades av om man t.ex retades eller hade o ordning i bänken.
Det fanns inte så mycket mobbning när hon gick i skolan heller, i allafall var det inget man pratade så mycket om, men något som fanns var utfrysning säger mormor, det berodde på att alla är olika och man kan inte vilja vara med alla hela tiden men det var inget hon gjorde sa hon också.
Hon slutade skolan när hon bara var 13 år och började jobba som hembiträde då hon såg efter barn och huset, där tjänade hon runt 50 kr i månaden. Sedan jobbade hon också också på en fabrik där hon packade fönster lister. Sedan jobbade hon också på ett ålderdomshem på heltid och där tjänade hon runt 500-600 kr. När hon jobbade var väldigt olika på alla ställen men hon jobbade alltid minst 8 timmar.
Hon gifte sig i början av september 1965 och min mamma föddes i slutet samma månad. Bröllopena var inte så inte det inte så stor skillnad på så som det ser ut idag t.ex att man kunde gifta sig vart man ville, när man ville och med vem man ville utan att någon skulle godkänna det. Var man under 18 var man dock tvungen att skriva till kungen och få ett godkännande av honom. Men den vanligaste åldern att man gifte sig var mellan 20-30 år.
Nyheter fick dom reda på genom radio och hon säger även att det dom fick reda på var sant. Min mormor föddes när kriget slutade så hon kommer ju inte ihåg så mycket från det. Men det hon säger är att hon alltid har hört om förintelsen och har också märkt av den på olika sätt. Hon säger också att det inte var några speciella rykten om dom var hon kommer ihåg.
Ett bra minne min mormor har från sin uppväxt var så klart alla stunder med sin familj men ett speciellt minne hon har var när hon fick sin allra första cykel då hon kunde ta sig fram själv. Ett lite jobbigare minne från hennes uppväxt var när hon fick ta bort sina hundar, hennes hundar var ungefär som hennes syskon för att hon inte själv hade några.
Egna reflektioner
Eftersom min mormor inte levde när det var krig så fick jag inte reda så mycket om hur det var att leva i Sverige när det var krig dock fick jag veta hur det var att leva förr, om det var mycket skillnad eller om det var väldigt lik så som det ser ut idag. Eftersom jag har fått med mest om hennes liv är det här nog en bra källa för att få en uppfattning om hur man levde förr och hur samhället såg ut. Det jag lärt mig under den här intervjun är då bland annat att jag har förstått lite hur man levde förr och man försörjde sig under den tiden.
Sandra 9A, vt. 16
