Jag har intervjuat min gammelfarmor Ella Karlsson som är född 1927 i Götlunda. De var 3 syskon och pappan för det mesta av Ellas liv för att hennes mamma dog tidigt i hennes liv. Familjen försörjde sig genom att pappan drev en egen affär. Ella fick vid tidig ålder börja jobba, redan vid 14 års ålder. Man tjänade drygt 100kr i månaden. Nu idag låter det väldigt lite men allt var så mycket billigare då än vad det är idag. Hon jobbade i en lanthandel direkt efter hennes skolgång som tog slut efter 7år. Det var första året man gick i 7:e klass i skolan. Det var inte det lättaste att ta sig fram på den tiden med tanke på att inga bensindrivna fordon fanns. Det var för det mesta gå eller skidor på vintern och på sommaren använde man cykeln. Hon hade en lång färd till skolan varje dag som var ca 5km lång, då fick man ofta gå, cykla eller skidor på vintern. I skolan och även på alla yrken var det ett mycket striktare språk till läraren eller chefen. Till läraren sa man alltid ”fröken”. Om man inte uppförde sig väl i skolan kunde man få strikta konsekvenser som stryk. om du skolkade så fick du också höga konsekvenser, allt från stryk till kvarsittning. Skolan bjöd heller inte på skolmat, om man ville ha i sig något under en skoldag var det egen mat hemifrån som gällde. Efter en skoldag på kvällen så fick kanske man äta lite finare mat än bara en smörgås eller något liknande som ex fin typ av fisk eller någon stek. För att få tag på mycket mat eller råvaror var det inte pengar som gällde. Då var det kyponger man fick ha. Det var på grund av att alla varor inte skulle ta slut. Alla personer fick ett begränsat antal så alla skulle få lika mycket mat. Det fanns ett sätt att få tag på lite mer. Det var om man handlade svart av någon privatperson för lite extra pengar.
Man gifte sig i ganska blandad ålder, allt från tidig till gammal ålder. Ella gifte sig när hon var 23 år gammal. Det var fritt om vem man ville gifta sig med och det gjorde man som idag i en kyrka. Det var ganska vanligt i Europa att mannen fick gå med i armen. Men inget av detta krig påverkade deras relation, dvs min gammelfarmor Ella och min gammelfarfar Sven. I den svenska rikstagen var det de röda partiet som dominerade med Per-Albin Hansson som stadsminister. Då fanns ingen yttrande frihet i Sverige som det finns idag. Idag får du säga vad du tycker och tänker om något men det fick man absolut inte göra då. Då fick man en riktig utskällning och säkert några fler konsekvenser. Det ända de hade som de kunde få information från kriget var en radio där de fick reda på en hel del. Men Ella och Sven bodde ute på landet så det var inget så påverka på alls. Det ända de gjorde var väl att var lite extra uppmärksam. Det kom såklart en hel del flyktingar till Sverige och bosatte sig här som ex Mietek. En hjälporginisation var Röda korset som än idag existerar.
På sommaren var man i stort sätt nästan alltid ute och spelade fotboll och lekte leker. Kurragömma var väldigt populär och den lekte man ofta. Tjejer hade nästan alltid kjol på sig medans killarna hade som idag byxor och vanlig tröja. På lördagkvällar på 50-talet när TV:n
hade kommit så samlades man och umgicks och kollade på tv allt från nyheter till film. Det var mycket som kom till Sverige på 50-talet som bilen och tv.
Bästa minne: sommar när man solade och bada med vänner.
Sämsta minne: Vintern utan bil när man skulle ta sig fram.
Anton 9C
