Källor ska tolkas utifrån flera kritiska krav:
A. Krav på äkthet
Det vimlar av förfalskade dokument i historien. När det gäller de avfotograferade arkivmappar som eleverna arbetar med är sannolikt handlingarna äkta. Äkthet har inget med ”sanning” att göra då många felöversättningar och missförstånd eller rena lögner finns i en del handlingar.
B. Samtidskravet = närhet till händelsen i tid
De källorna som ligger närmast i tiden bedöms i allmänhet ha den största trovärdigheten. Men en nyare saklig sammanfattande källa kan ju vara bättre än en tidig partsinlaga. Vad är bäst; ett vittnesmål nedtecknat 1945 eller en ”överlevandebok” skriven på 1980-talet av samma person?
C. Tendens
Vilka urvalskriterier bygger källan på? Hur ser uppgiftslämnarens situation ut? Tar källan ställning för eller emot något? Till vem skriver hen? Av de aktuella kvinnorna vill ju många kvarstanna i Sverige trots att den svenska staten vill att de ska lämna landet snarast. Våra viktigaste dokument är förhörsprotokoll som polisen i Örebro nedtecknat. Leta efter värdeord? Exempel: ”Jag tänker aldrig återvända till Polen! Vilka skäl ger mig störst chans att få stanna i Sverige?
D. Beroende
Vilken är förstahandskällan? Har denna källa påverkat andra källor? Många källor har andra källor som grund. Om flera källor – har de samma ursprungskälla? Ibland förekommer felskrivningar och detta är relativt vanligt i de ansökningshandlingar som kvinnorna skickar in till olika svenska myndigheter. Flera oberoende källor höjer värdet.
Det källkritiska resultatet bilder en BERÄTTELSE utifrån frågorna:
När?
Vem/vilka?
Motiv?
Hur?
Orsaker?
Följder?
Leder fram till händelser som påverkas av aktörer och strukturer i det dåtida samhället. I vårt fall rekonstruerar eleven en begriplig sammanhängde livsberättelse. Vad betyder sedan denna berättelse för mig/oss idag?
