Underläret Grüneberg
Byn Grüneberg är belägen cirka 5 mil norr om Berlin och i denna fanns ett av de 39 underlägren till koncentrationslägret Ravensbrück. Fabriken tillverkade ammunition (främst 2 cm). Sommaren 1944 hade fabriken 4 338 arbetare, de flesta tyskar men också tvångs- eller slavarbetare (124 från Italien, 205 från Frankrike, 894 från östra Europa samt 1 030 kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück).
Underlägret Grüneberg startades i mars 1943 och antalet fångar var som störst i februari 1945 då det fanns 1 703 fångar i lägret. Barackerna fanns 150 meter från järnvägsstationen och på andra sidan järnvägen låg fabriken. Underlägret hade två ingångar och elektrificerat stängsel. Fångarna bodde i 8 stora baracker och som varje rymde 214 fångar i våningssängar utan madrasser. Tunna filtar fanns. Det fanns en sjukstuga, kök, förråd och en matsal. Som bestraffning användes en ”bunker” – ett djup hål i marken.
Fångarna arbetade i två skift om 12 timmar, vanligen från sju till sju. Kvinnliga lägervakter skötte bevakningen och marschen till fabriken som tog 15 minuter. Den ansvariga lägervakten (SS-Aufseherin) var Betty Herzinger.
Förhållandena var hårda och ohygieniska. I juli 1944 fick flera hundra fångar matförgiftning. Sjukstugan var bemannad av en rysk och tjeckisk läkare men utan mediciner. Många fångar dog i lägret eller efter transport tillbaka till Ravensbrück som icke arbetsförmögna.
Den 22 april evakuerades lägret. Polska fångar skickades med lastbil till Ravensbrück där de befriades av svenska Röda korset och de flesta transporterades till Sverige.
Övriga fångar deporterades med tåg eller till fots till Ravensbrück (ca 40 kilometer) där de sedan deltog i en dödsmarsch från detta läger mot Mecklenburg där de överlevande befriades av Röda Armén den 2 maj 1945.
”Herta från Grüneberg” – Herta Lutz (Schuster)
Herta Schuster födds den 11 juni 1922 i Mnichov (Münchenhof) i Tjeckoslovakien.Hennes föräldrar var Karel och Marie Schuster som båda tillhörde den tyska katolska minoriteten i dagens Tjeckien. Fadern arbetade som gruvarbetare och modern var hemmafru. I mitten av 1920-talet flyttade familjen till det lilla samhället Nova Role (Neurohlau) där Herta genomgick grundskolan. 1937 tog hon arbete i en porslinsfabrik i staden. I och med att denna låg i Sudet-området ”arieriserades” fabriken 1940 och fick nya tyska ägare. Nu tillverkades högklassigt porslin för SS, tyska armén och Röda korset.
I början av 1943 skapades ett underläger för koncentrationslägerfångar från Ravensbrück vid fabriken. Enligt en överenskommelse med fabriken skulle denna ställa upp med vaktmanskap. Direktören Heinrich Hechtfischer valde ut 8 frivilliga unga kvinnor för uppdraget. Dessa skulle sedan utbildas till ”SS-Aufseherin” vid koncentrationslägret Ravensbruck. Gruppen av unga kvinnor anlände till Ravnesbruck den 1:a maj 1943 och undersöktes rasmässigt och påbörjade en kortare utbildning. Herta var en av dem och 20 år gammal.
Enligt hennes egen utsago var hon bara åtta dagar i Ravensbruck innan hon skickades till underlägret Grüneberg. Vid den tidpunkten fanns cirka 1 800 kvinnliga fångar i lägret. Herta Schuster bevakade fångar under marschen till arbetet, i fabriken och i lägret.
Det är någon gång under senvintern 1944 som det berömda fotografiet tas. Att bli hundförare måste ha varit en befordran och jämfört med att vara fabriksarbeterska var lön och arbetsvillkor sannolikt bättre. Bilden är sannolikt inte spontan utan noga förberett. Det märkliga är att hunden Greif bär SS-runorna, något som kvinnorna inte fick göra då de formellt inte var medlemmar i SS. Den unga kvinnan bör också ringar på båda händerna. Det är därför inte omöjligt att hon vid tillfället har gift sig med SS-mannen Vaclav Lutz (död vid okänd tidpunkt) som hon möjligen träffat vid lägret Grüneberg.
Då SS under kaotiska former börjar evakuera underlägret Grüneberg den 22 april säger sig Herta ha flytt och återvänt till föräldrahemmet. Hon grips av den tjeckiska säkerhetstjänsten den 19 september 1945 och förs till det tidigare lägret vid porslinsfabriken som nu tjänstgör som interneringsläger. Det kan tillägas att den tyska minoriteten i Sudet-området råkade mycket illa ut i samband med krigsslutet och 100 000-tals flydde eller deporterades av den kommunistiska tjeckiska regimen.
I juni 1947 föder Herta en dotter som ges namnet Ingrid. Fadern var kock i fängelset. Dottern omhändertas av sociala myndigheter. Dotterns vidare liv är okänt.
Hon döms den 13 maj 1948 genom att genom sin tillhörighet till SS ha medverkat i misshandel av fångar i Ravensbrück och Grüneberg och dödandet av en Izabella Kurcmanova och andra fångar. Straffet blir livstidsfängelse. Hon friges i en amnesti den 23 december 1959 och verkar ha utvandrat till Västtyskland. Hennes vidare liv är okänt.
I samband med gripandet beslagtogs fotografiet. På baksidan av fotografiet: ”Till minne av min tjänstgöring i Grüneberg till mina kära föräldrar. Er Herta den 24 mars 1944. Här är min trogne bekläda Greif.”
Källor: Eschebach, Insa mfl (2014) Das Frauen-Koncentrationslager Ravensbrück – Neue Beiträge zur Geschichte und Nachgeschichte
