Beredskapssjukhuset på Engelbrektsskolan 23 maj – 31 december 1945
Det fanns många beredskapssjukhus förberedda för krigssjukvård i Sverige under andra världskriget och ett av dessa var på Engelbrektsskolan i Örebro.
När flyktingarna i 10 000-tal i slutet av andra världskriget välde in över Sveriges gränser aktiverade myndigheterna denna förberedda krigsorganisation. Den 17 maj 1945 rekvirerade Kungliga Medicinalstyrelsen Engelbrektsskolan för anordnande av sjukhus för flyktingar. Från början var det tänkt att manliga patienter skulle hamna här men så blev det inte utan enbart kvinnor kom till Örebro.
Örebro Folkskolestyrelse protesterade genast i en skrivelse till Medicinalstyrelsen att Örebro bäst utrustade folkskola med att antal specialfunktioner inte skulle kunna användas för undervisning. Vid denna tidpunkt hade man sannolikt ingen aning i vilket skick patienterna befann sig i. Senare under sommaren förnyar Folkskolestyrelsen sin begäran, men har inget principiellt emot flyktingarna men anser att ”förläggningen” kunde ha löst på bättre sätt.
Den 19 maj, bara två dagar efter att man mottaget besked från Medicinalstyrelsen, kunde örebroarna läsa i pressen att undervisningen på Engelbrektsskolan omedelbart ställts in och att eleverna skickas hem. Den 23 maj får eleverna besked om att undervisningen ska återupptas på Nicolaiskolan den 24 maj. Detta innebar omgjorda klasser, skoltider och nya lärare. Man försökte utnyttja skollokalerna så mycket som möjligt, en klass fick läsa på förmiddagen och en annan klass fick läsa på eftermiddagen. Matbespisning, slöjdundervisning, skolhälsovård och skoltandvård blev berörda av förändringen. Allt detta gjorde att pressen skrev en del kritiska synpunkter, man ansåg att myndigheterna borde ha kunnat placera flyktingarna på ett annat ställe eller gjort allt på ett annat sätt för att få mindre intrång på det normala livet. Samtidigt är det tydligt att många invånare i Örebro skänkte kläder och på andra sätt engagerade sig för flyktingarna. När många kvinnor börjat återhämtat sig bodde många inneboende hos vanliga örebroare.
Från början var det sannolikt tänkt att beredskapssjukhuset skulle ta emot 180 patienter men enligt Olle Ottanders redogörelse vårdades totalt 239 kvinnor. I arkiven har upptäckts 249 kvinnor med någon kortare eller längre koppling till beredskapssjukhuset. Periodvis fanns ett antal kvinnor även på lasarettet och Epidemisjukhus. Enligt en odaterad ”Förteckning över beredskapssjukhus” på Riksarkivet räknar man med 189 patienter och 223 dygn, totalt 42 147 vårddygn. Patienterna inkom inte samtidigt och många flyttades sannolikt på grund av vårdbehov.
Fyra polska kvinnor finns begravda på Norra kyrkogården i Örebro. En handfull judiska kvinnor dör också men är inte begravda i Örebro och deras gravar är för närvarande inte kända.
De första kvinnorna kom den 25 ma 1945 med ett tidigt morgontåg från karantänläger i Lund. Röda kors personal skötte transporten från järnvägsstationen till Engelbrektsskolan. Under sommaren inkommer sedan fler transporter.
Läkaren Olle Ottander berättar: …”I stadens största folkskola, som omändrats till beredskapssjukhus lågo patienterna i salar på 9-10 stycken i varje rum i 4 etager. En god och närande kost fingo de, dietiskt avpassad för olika sjukdomstillstånd. Till en början erhölls all kost från stadens länslasarett, som emellertid blev överbelastat då allt flera kontingenter tillkommo, varför patienterna fingo sin kost från regementet och dietkosten alltfortfarande från lasarettet. …Provisorisk ringledning inrättades vid varje säng, provisorisk toalettanordning i varje korridor (vattenklosett) …Klädförråd och skoförråd hade erhållits på frivillighetens väg, linneförråd genom Röda korset… Ett kliniskt laboratorium hade inretts, möjlighet för röntgen genomlysning likaså. Bad fanns förut i skolan. Tillgång till massage- och rörelsebehandling ordnades för patienterna. Social kurator hjälpte dem tillrätta osv. I varje patients journal fanns fotografi av patienten. Detta var mer praktiskt än att söka uttala namn sådana som Zbrzeznjek… Glasögon med enkla bågar fingo de i en optisk affär. Komplicerade fall remitterades till lasarettets ögonavdelning. Patienternas tandstatus var fruktansvärd och det var nödvändigt att klara av det värsta, om man skulle kunna förbättra deras hälsa… stadens tandläkarförening erbjödo sig samtliga tandläkare att kostnadsfritt hjälpa till med den nödvändiga tandvården.
Sammanslutningar och enskilda bidrogo varje vecka med ett underhållande program till patienternas stora glädje. Då de senare tillfrisknade sökte vi sätta dem i lämpligt arbete. Detta var av oerhört stor betydelse för deras psykiska hälsa.”
Engelbrektsskolan upphör som beredskapssjukhus den 31 december 1945. Kvinnor med vårdbehov överförs då till den vanliga sjukvården eller andra beredskapssjukhus.
Källor:
Protokoll fört vid Örebro Folkskolestyrelse sammanträde den 12 juni 1945, Stadsarkivet Örebro
Nerikes Allehanda
Örebro 1945 (2007)
Några erfarenheter och intryck från sjukvårdsarbetet på ett beredskapssjukhus i Mellan-Sverige av Olle Ottander, manuskript, Riksarkivet, publicerad i Läkartidningen 1946:2
Bild från Anita Mård.
