Theresianstadt

Theresianstadt var under andra världskriget ett koncentrationsläger och judiskt getto. Det ligger i nordvästra Tjeckien. Det var ett så kallat ‘’mönsterläger’’ som skulle visas upp för omvärlden. Innan uppvisningarna av lägret förberedde tyskarna noggrant så att det skulle se ut som att judarna hade det bra. Theresianstadt drevs av tyska SS men de flesta vakterna var tjeckiska poliser.

 I november 1941 började judar deporteras till Theresianstadt och det kom därefter regelbundna transporter med judar hela tiden tills krigets slut. Hela tiden deporterades också judar från Theresianstadt till getton i till exempel Polen och baltstaterna, och från och med hösten 1942 till förintelselägren Treblinka och Auschwitz-Birkenau.

Lägret var byggt för 10 000 fångar men som mest var det ungefär 53 000 där samtidigt. I lägret behövde man inte ha fångkläder och fick inte sitt hår avrakat. Annars var detta läger lika fruktansvärt som vilket annat koncentraionsläger som helst. Totalt sändes 141 000 judar till Theresianstadt. Av de dog 33 000 av sjukdomar i lägret medans 88 000 sändes vidare till andra läger och getton. 16 000 av de 141 000 som passerade Theresianstadt överlevde. Lägret befriades 8 maj 1945 av sovjetiska trupper.

Källa: http://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/forintelsen/koncentrationslager/theresienstadt

Isak 9A vt 2016

Janina K

Den 11 mars föddes Janina K i Posen. Hon var dotter till en affärsman vid namn Wincenty K och hans hustru Pelaga. De var båda föda 1881. Hennes uppfostran kom däremot ifrån föräldrahem. Hon hade även två syskon, en bror och en syster men hon vet dok inte om de lever eller vart de befinner sig, men hon vet att föräldrarna är nu dess värre borta. Janina har jobbade som sköterska efter att gått 3 år i folkskolan och därefter studerade hon vidare, cirka 8 år, på gymnasiet. Två år senare hamnade hon in sjuksköterskeskola och senare gick hon vidare till Universitetet för att studera sjukvård.

Jaina har inte haft något politisk inställning förutom när hon skötte om polska patrioter under ”Warsawaupproret” år 1944. I koncentrationslägret Stutthof som ligger vid Danzig blev hon förd av tyska S.S, samma år i oktober på grund av att hon hjälpt de. Med båt blev härifrån förd Flensburg som ligger i Tyskland för att senare tas till Sverige. Hennes ankomst blev den 11 maj 1945 genom att Röda Korsets försorg utsläppt ur koncentrationsläger och även fixade båten som tog henne och andra koncentrationsläger fångar hitt.

Den 25 juli 1945 fick hon fick beskedet om att hon inte var smittad av någon sjukdom i Engelbrektsskolan i Örebro och att hon kan återgå till arbete. Därför bor hon i Stockholm och försätter med sitt egna jobb fast på BB och är tacksam över det, med tanke på att det yrket står på så hög nivå i Sverige.

Hon har tyvärr inte fått något brev från sin familj och det är orsaken till att hon inte vill återvända.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Jad 9A vt 2106

Auschwitz

I början av 1940 var då order gavs från Heinrich Himmler (som även införskaffade borgen Wewelsburg som var SS högkvarter) om att en ny koncentrationsläger ska byggas, i staden Auschwitz (Oswiecim) som ligger i Polen. Lägret som döptes till Auschwitz, öppnades den 20 maj 1940 och då de första fångarna som framför allt var polska politiska motståndare kunde ankomma, men senare var de flesta i lägret både polacker och sovjetiska krigsfångar.

80 procent av de ankomna fördes direkt in gaskammarna och fick inte ens en chans till att vara slavarbetare och detta avgjordes efter att varje person hade genom gått en selektion. I slutet fick man reda på att det var en siffra på 1 500 000 människor hade dödats i Auschwitz.

Joseph Mengele som var en SS chefsläkare i Auschwitz-Birkenau valdes ut för att föra ”medicinska” experiment, han fick själv välja vilka han ville utföra experimenten på bland alla judar och romer. Det som de fick vara med om var t.ex. att de injicerades med olika smittoämnen och gifter, fick kroppsdelar amputerade eller att ögonen bortfrätta med syra och det hemska var att en stor del av Mengeles offer var barn.

Källa:

http://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/forintelsen/forintelselager/auschwitz-birkenau

Jad 9A VT 2016

Stephanie W

Stephanie W föddes den 12 juni 1908 i Heidenreichstein, Österrike. Hennes pappa hette Sigmund och hennes mamma hette Bertha. Stephanie hade två bröder som bodde i Australien. Hon gick fem år i folkskola, tre år i borgarskolan och fyra år i fackskolan. Efter skolan var hon sömmerska. Hon gifte sig i april 1935 med Vladimir. Både mamma Bertha och Vladimir dog i Auschwitz i juni respektive maj 1944.

På grund av att hon var judinna blev hon arresterad den 27 januari 1942 och fördes till Theresianstadt. Ett läger för judar i Tjeckoslovakien. Där var hon nästan ett år för att sedan förflyttas till Auschwitz. Efter några månader i Auschwitz flyttades hon mellan några olika arbetsläger i närheten av Hamburg. I slutet av mars blev hon slutligen flyttad till koncentrationslägret Bergen-Belsen.

Hon blev utsläppt ur lägret i slutet av maj 1945 och den 1 juli kom Stephanie till Sverige med hjälp av Röda korset. När hon kom till Malmö vägde hon bara 40kg. Hon fördes till beredskapssjukhuset i Örebro. Stephanie ville åka till sina bröder i Australien så fort hon kunde och innan det jobba i Örebro. Hon jobbade som skofabriksarbeterska i Örebro tills hon den 2 maj 1946 reste till sina bröder i Australien.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Isak 9A vt 2016

Sofia K

Sofia K föddes den 1 december 1894 i Talpoca, Ungern. Hon växte upp med sin pappa Heinrich, sin mamma Ernestine och med sin bror. Hon utbildade sig i folkhögskola och hennes yrke vart sedan “hemmafru”. Hon arresterades den 13 oktober 1944 och fördes till arbetsläger i Ungern (Bozsok) för att gräva skyttegravar. I december 1944 skickades hon till koncentrationslägret Bergen-Belsen men hon blev sjuk i Tyfus så hon flyttades den 15 april till sjukhus i Bergen. I juni 1945 släpptes hon fri genom röda korset till Sverige. Hon kom in i Sverige till Malmö och åkte sedan till Örebro till Engelbrektsskolan. När hon blev friskförklarad den 2 november 1946 så flyttade hon till Garphyttan. Hon fick ett jobb som köksbiträde hos Garphyttans Senatorium och tjänade 80 kronor i månaden. Hennes föräldrar blev dödade för många år tillbaka och hennes bror blev tidigt skickad till koncentrationsläger i Tyskland. Hennes framtidsplaner var att om någon i hennes släkt lever så vill hon återvända till Ungern, annars ville hon stanna i Sverige eftersom hon är nöjd med sitt jobb här.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

9A, Fanny, vt 2016

Theresianstadt

Theresianstadt var under andra världskriget ett koncentrationsläger och judiskt getto. Det ligger i nordvästra Tjeckien. Det var ett så kallat ‘’mönsterläger’’ som skulle visas upp för omvärlden. Innan uppvisningarna av lägret förberedde tyskarna noggrant så att det skulle se ut som att judarna hade det bra. Theresianstadt drevs av tyska SS men de flesta vakterna var tjeckiska poliser.

 I november 1941 började judar deporteras till Theresianstadt och det kom därefter regelbundna transporter med judar hela tiden tills krigets slut. Hela tiden deporterades också judar från Theresianstadt till getton i till exempel Polen och baltstaterna, och från och med hösten 1942 till förintelselägren Treblinka och Auschwitz-Birkenau.

Lägret var byggt för 10 000 fångar men som mest var det ungefär 53 000 där samtidigt. I lägret behövde man inte ha fångkläder och fick inte sitt hår avrakat. Annars var detta läger lika fruktansvärt som vilket annat koncentraionsläger som helst. Totalt sändes 141 000 judar till Theresianstadt. Av de dog 33 000 av sjukdomar i lägret medans 88 000 sändes vidare till andra läger och getton. 16 000 av de 141 000 som passerade Theresianstadt överlevde. Lägret befriades 8 maj 1945 av sovjetiska trupper.

Källa: http://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/forintelsen/koncentrationslager/theresienstadt

Isak 9A vt 2016

Janina K

Den 11 mars föddes Janina K i Posen. Hon var dotter till en affärsman vid namn Wincenty K och hans hustru Pelaga. De var båda föda 1881. Hennes uppfostran kom däremot ifrån föräldrahem. Hon hade även två syskon, en bror och en syster men hon vet dok inte om de lever eller vart de befinner sig, men hon vet att föräldrarna är nu dess värre borta. Janina har jobbade som sköterska efter att gått 3 år i folkskolan och därefter studerade hon vidare, cirka 8 år, på gymnasiet. Två år senare hamnade hon in sjuksköterskeskola och senare gick hon vidare till Universitetet för att studera sjukvård.

Jaina har inte haft något politisk inställning förutom när hon skötte om polska patrioter under ”Warsawaupproret” år 1944. I koncentrationslägret Stutthof som ligger vid Danzig blev hon förd av tyska S.S, samma år i oktober på grund av att hon hjälpt de. Med båt blev härifrån förd Flensburg som ligger i Tyskland för att senare tas till Sverige. Hennes ankomst blev den 11 maj 1945 genom att Röda Korsets försorg utsläppt ur koncentrationsläger och även fixade båten som tog henne och andra koncentrationsläger fångar hitt.

Den 25 juli 1945 fick hon fick beskedet om att hon inte var smittad av någon sjukdom i Engelbrektsskolan i Örebro och att hon kan återgå till arbete. Därför bor hon i Stockholm och försätter med sitt egna jobb fast på BB och är tacksam över det, med tanke på att det yrket står på så hög nivå i Sverige.

Hon har tyvärr inte fått något brev från sin familj och det är orsaken till att hon inte vill återvända.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Jad 9A vt 2106

Auschwitz

I början av 1940 var då order gavs från Heinrich Himmler (som även införskaffade borgen Wewelsburg som var SS högkvarter) om att en ny koncentrationsläger ska byggas, i staden Auschwitz (Oswiecim) som ligger i Polen. Lägret som döptes till Auschwitz, öppnades den 20 maj 1940 och då de första fångarna som framför allt var polska politiska motståndare kunde ankomma, men senare var de flesta i lägret både polacker och sovjetiska krigsfångar.

80 procent av de ankomna fördes direkt in gaskammarna och fick inte ens en chans till att vara slavarbetare och detta avgjordes efter att varje person hade genom gått en selektion. I slutet fick man reda på att det var en siffra på 1 500 000 människor hade dödats i Auschwitz.

Joseph Mengele som var en SS chefsläkare i Auschwitz-Birkenau valdes ut för att föra ”medicinska” experiment, han fick själv välja vilka han ville utföra experimenten på bland alla judar och romer. Det som de fick vara med om var t.ex. att de injicerades med olika smittoämnen och gifter, fick kroppsdelar amputerade eller att ögonen bortfrätta med syra och det hemska var att en stor del av Mengeles offer var barn.

Källa:

http://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/forintelsen/forintelselager/auschwitz-birkenau

Jad 9A VT 2016

Stephanie W

Stephanie W föddes den 12 juni 1908 i Heidenreichstein, Österrike. Hennes pappa hette Sigmund och hennes mamma hette Bertha. Stephanie hade två bröder som bodde i Australien. Hon gick fem år i folkskola, tre år i borgarskolan och fyra år i fackskolan. Efter skolan var hon sömmerska. Hon gifte sig i april 1935 med Vladimir. Både mamma Bertha och Vladimir dog i Auschwitz i juni respektive maj 1944.

På grund av att hon var judinna blev hon arresterad den 27 januari 1942 och fördes till Theresianstadt. Ett läger för judar i Tjeckoslovakien. Där var hon nästan ett år för att sedan förflyttas till Auschwitz. Efter några månader i Auschwitz flyttades hon mellan några olika arbetsläger i närheten av Hamburg. I slutet av mars blev hon slutligen flyttad till koncentrationslägret Bergen-Belsen.

Hon blev utsläppt ur lägret i slutet av maj 1945 och den 1 juli kom Stephanie till Sverige med hjälp av Röda korset. När hon kom till Malmö vägde hon bara 40kg. Hon fördes till beredskapssjukhuset i Örebro. Stephanie ville åka till sina bröder i Australien så fort hon kunde och innan det jobba i Örebro. Hon jobbade som skofabriksarbeterska i Örebro tills hon den 2 maj 1946 reste till sina bröder i Australien.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Isak 9A vt 2016

Sofia K

Sofia K föddes den 1 december 1894 i Talpoca, Ungern. Hon växte upp med sin pappa Heinrich, sin mamma Ernestine och med sin bror. Hon utbildade sig i folkhögskola och hennes yrke vart sedan “hemmafru”. Hon arresterades den 13 oktober 1944 och fördes till arbetsläger i Ungern (Bozsok) för att gräva skyttegravar. I december 1944 skickades hon till koncentrationslägret Bergen-Belsen men hon blev sjuk i Tyfus så hon flyttades den 15 april till sjukhus i Bergen. I juni 1945 släpptes hon fri genom röda korset till Sverige. Hon kom in i Sverige till Malmö och åkte sedan till Örebro till Engelbrektsskolan. När hon blev friskförklarad den 2 november 1946 så flyttade hon till Garphyttan. Hon fick ett jobb som köksbiträde hos Garphyttans Senatorium och tjänade 80 kronor i månaden. Hennes föräldrar blev dödade för många år tillbaka och hennes bror blev tidigt skickad till koncentrationsläger i Tyskland. Hennes framtidsplaner var att om någon i hennes släkt lever så vill hon återvända till Ungern, annars ville hon stanna i Sverige eftersom hon är nöjd med sitt jobb här.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

9A, Fanny, vt 2016

Auschwitz-Birkenau

Auschwitz-Birkenau låg i Polen och var det största och mest brutala nazityska koncentrations- och förintelselägret. Det var uppdelat i tre delar där Birkenau var den del där gaskamrar och krematorier fanns och det var här det systematiska mördandet av judar pågick.

Det var i början av 1942 man började använda två provisoriska gaskamrar i Birkenau. De hade kapacitet för ca.1000 personer och man använde gasen Zyklon-B för att ta död på sina offer. Offrens kroppar kastades i massgravar som sedan brändes. Våren 1943 ersattes de provisoriska gaskamrarna med fyra nybyggda som också hade förbränningsugnar/ krematorier. Dessa hade en kapacitet på 4416 personer/ dygn. Man kunde också öka kapaciteten till 8000 personer/ dygn genom att förkorta kremeringstiden. Här mördades omkring 1 miljon människor under andra världskriget.

Birkenau byggdes hela tiden ut och blev det största lägret med över 250 baracker. den största delen av fångarna var judar som kom från de tyskkontrollerade länderna. I början av 1943 inrättades en särskild lägerdel för romer dit deporterades omkring 23 000.

Källor: Wikipedia, levandehistoria.se

Julia A 9a, vt 2016

Etsel K

Etsel föddes den 2 augusti 1919 i Tiszaujlak, Ungern. Hon växte upp i sitt föräldrahem med sin pappa Marton K som jobbade som legationstjänsteman och sin mamma Regina K och de båda var födda år 1885. Han hade en syster som var gift och hade 3 barn. Etsel hade också 6st. bröder. Etsel gick i en 8-årig elementarskola. När hon gått ut skolan lärde hon sig att sy på en atiljé under ett år och sedan fick hon anställning hos fru Zseni Broun i Tiszaujlak.  Etsel hade inte tagit någon politisk ställning och tillhörde inte någon politisk organisation

Sommaren 1944 arresterades Etsel och hennes föräldrar på grund av sin judiska bakrund och fördes till koncentrationslägret Auschwitz. I Auschwitz jobbade hon som handräckning i köket. Efter 6 månader i Auschwitz fördes hon till ett arbetsläger i Braunschweig där hon jobbade i en ammunitionsfabrik.  Hon hade sedan förts till ett flertal olika läger som hon inte minns namnet på. Hon vet inte vad som hände med hennes föräldrar efter att hon fördes tillsammans med dem till Auschwitz. Hennes far och mor dog troligen i Auschwitz och likaså systern och hennes tre barn. Två av hennes bröder stannade i Ungern och de övriga deporterades till Tyskland.

I april 1945 blev hon frisläppt av röda korset och kom till Sverige i maj. När hon kommit till Sverige blev hon inlagd på beredskapssjukhuset på Engelbrektsskolan i Örebro och dit kom hon den 26 maj 1945. Läs resten av detta inlägg »

Gettot i Radom

Innan kriget

30 000 judar levde där och det var en tredjedel av befolkningen i staden.

Kriget och gettot

När tyskarna invaderade Polen så fick många av stadens judar, ledare och offentliga personer fly österut och den 8 september 1939 ockuperade tyska armén Radom, en dag senare kom SS styrkor in i staden. De började gripa judar för tvångsarbete och missbruka dem. Tyskarna valde femtio lokala ledare att tjänstgöra i det judiska området och Yosef Diamant utsågs till ställföreträdare 4 oktober 1939. Rådet beordrades att ge tyskarna kläder och sängkläder. Judarnas lägenheter beslagtogs och tvångsvräktes av tyskarna. Många judar arbetade i sina egna företag fortfarande med med futtiga löner. Det judiska rådet anställde ca 500 personer som hade uppgift att ställa in ett flertal avdelningar som mest var bostäder för boendelösa judar som blev vräkta från sina hem.

Under den första delen av ockupationen krävde tyskarna 80-100 arbetare varje dag i gettot men varje dag ökade antalet och år 1940 var antalet så högt som 1000 judar varje dag. 1 mars 1941 utfärdade tyskarna en order i gettot att koncentrera judarna i Radom i två getton. 27 000 judar flyttade in i det andra gettot. Det allvarligaste hälsoproblemet i gettot  var epidemin Tyfus. Under hösten 1941 fördes 3000-4000 personer till sjukhuset pga sjukdomen. 19 februari 1942 invaderade tyskarna gettot och mördade ett dussin personer. Tyskarna började arrestera och deportera personer till Auschwitz år 1942. Resten av invånarna som var ca 18 000 personer, deporterades den 17 augusti till dödslägret Treblinka. 1 maj 1943 förvandlades gettot till ett arbetslägret och den 8 november sköt tyskarna ihjäl ca 100 barn och äldre, resten skicka man till en vapenfabrik så de arbetade där.

9A, Ellen J, VT 2016.

Bergen-Belsen

Bergen-Belsen var ett koncentrationsläger eller krigsfångeläger i det nazistiska Tyskland. Det var beläget i norra Tyskland i delstaten Niedersachsen. Lägret byggdes 1940 men började användas som Koncentrationläger 1943. Det dog över 70 000 människor i lägret, bland dem Anne Frank som skrev än dagbok som senare blev världskänd.

Krigsfångeläger

Lägret byggdes upp 1940 av tyska armén som ett läger för krigsfångar. Till största del för franska och belgiska soldater. Efter Tyskland hade attackerat Sovjet 1941 deporterades 21 000 sovjetiska krigsfångar till lägret. 14 000 dog inom några år i lägret.

Koncentrationsläger

År 1943 började man använda Bergen-Belsen som ett koncentrationsläger där SS hade tagit över makten i lägret. SS började internera judar till lägret. Judarna kom från Tyskland,  Portugal, Holland, Spanien, Albanien, Ungern, Polen, Jugoslavien och Turkiet. 1944 byggde SS ut lägret för man började internera andra grupper av människor bland annat kvinnor. Det fanns ej någon gaskammare i Bergen-Belsen, de flesta dog genom tortyr och undernäring.

Läs resten av detta inlägg »

Majdanek

1941 beordrade Heinrich Himmler att ett koncentrationsläger skulle byggas vid Lublin i sydöstra Polen. Till att bygga Majdanek användes 2000 sovjetiska fångar samt 2000 judiska män. Från början var lägret menat till att bli det största med upptill 250 000 fångar. Lägret blev mycket mindre, Majdanek hade plats för 50 000 fångar samtidigt.

Fångarna i Majdanek var från många olika europeiska grupper där cirka 50 nationaliteter representerades. Till största delen bestod fångarna av judar. Från att ha titeln koncentrationsläger blev Majdanek sedan ett koncentrationsläger kombinerat med förintelseläger och arbetsläger. Det börjades avrätta människor i början av 1942. När fångarna anlände och steg av tåget(???) möttes de av en läkare som valde ut fångar och fördelade dem i olika grupper. Några blev inkvarterade i lägret medan andra fick möta döden direkt. Mördandet i Majdanek genomfördes med gaskammare, genom misshandel, sjukdomar och svält samt genom organiserade massavrättningar, så kallade arkebuseringar, av SS-män. I oktober 1943 beslöt Himmler att alla judar som var kvar skulle dödas. Denna operation kallades Aktion Erntefest (på svenska Aktion skördefest) eller den blodiga onsdagen. I Majdanek lyckades de döda 18 000 judar men Aktion Erntefest genomfördes i andra läger också.

Läs resten av detta inlägg »

Bergen-Belsen

Bergen Belsen bildades år 1940 i norra Tyskland av den tyska armén som ett läger för krigsfångar. Majoriteten av fångarna var sovjetiska. År 1943 tog SS över Bergen Belsen och började spärra in judar där. Bergen Belsen blev då en del av nazisternas stora nätverk av koncentrationsläger. Bergen Belsen var uppdelat i flera olika lägersektioner där det fanns olika sorters fångar. Det fanns till exempel en lägersektion för judiska kvinnor.

Bergen Belsen var egentligen ett genomgångs läger för judar som skulle utbytas mot tyska medborgare i de allierade länderna eller som hade inresetillstånd till något neutralt land. Det var dock inte många som nådde friheten efter de hade kommit till Bergen Belsen. Det fanns inga gaskammare i Bergen Belsen men trots det mördades tusentals människor i lägret genom tortyr och undernäring. Det var inte bara judar som mördades utan även till exempel homosexuella, Jehovas vittnen, romer och krigsfångar.

Läs resten av detta inlägg »

Gross-Rosen

Gross-Rosen var ett av Nazitysklands koncentrationsläger. Det ligger i dåvarande nedre Schlesien, nuvarande Rogoznica i Polen. Lägret “öppnades” sommaren 1940 och evakuerades i början av februari 1945. Totalt 125 000 fångar passerade genom lägret och ca 40 000 av dem dog. Över hälften av alla fångar var judar. Mellan oktober 1943 och januari 1945 skickades 57 000 judar till Gross-Rosen, varav 26 000 var kvinnor.

Många av judarna placerades i satellitlägren där de fick utföra extremt hårt arbete i stenbrottet. Till skillnad från de andra fångarna i Gross-Rosen fick de inte ta några raster och de nekades till alla former av medicinsk hjälp. Många av de judiska fångarna i Gross-Rosen och dess satellitläger dog , men exakt hur måna det var är inte beräknat. De som överlevde i Gross-Rosen skickades till Auschwitz- Birkenau i oktober 1942.

Läs resten av detta inlägg »

Eszter B

Eszter B föddes den 4 januari 1932 i Papa, Ungern. Hennes pappa Zoltan B föddes 1895 och var gift med Elsa född 1901, som polack. Eszter hade en bror, Ernö, född 1921 och en syster, Adel, född 1923. Hon gick fyra år i borgskola och ett år i folkskola. Den 18 maj 1944 blev Eszter och hennes familj skickade till Auschwitz i Polen. Därifrån blev hon flyttad till ett arbetsläger i Bresalau, senare vidare till Gross-Rosen och till sist vidare till Bergen-Belsen, alla i Tyskland. Det var när Eszter var i Bergen-Belsen som som engelsmännen kom. Via england kom Eszter till Sverige den 7 juli 1945 till Malmö, hon vägde då 45 kg. Efter en tid i Skåne blev Eszter skickad till Örebro beredskapssjukhus den 21 augusti 1945, då 15 år gammal. Under hösten 1945 bodde hon på Engelbrekt och gick i svensk skola tillsammans med Ulla Birgitta Pålsgård.

Ulla berättar följande:
“Jag var 11 år 1945 och gick i femte klass tror jag. Vi flyttades över till den kommunala mellanskolan på andra sidan. Min fröken hette Ruth Blomqvist. Det var två femteklasser som fick flytta tvärs över gatan. Den 24 maj fyllde jag 11 år. Vinhurrade att Hitler var död minns jag…

Jag kommer ihåg grinden och vaktmästarbostaden, jag har ett svagt minne av polisen som var en som man skulle akta sig för…

Jag var ju där vid grinden och hängde och gav dem pajer som mamma lagade och färska bullar. Det var inte så många där, bara jag och några till… Flickorna var Jozca, Rosi och Eszter.

Läs resten av detta inlägg »

Lodz Getto

Innan kriget hade Lodz den näst största populationen av judar, nästan 300 000, och det kom sedan att bli nazisternas första judiska getto våren 1940. Många av de 300 000 judarna, mest de rika, hann sätta sig i säkerhet innan tyskarna marscherade in i Polen men det stora flertalet tvingades lämna sina hem. Större delen av de judiska invånarnas tillgångar beslagtogs av tyskarna. Judarna drevs sedan in i ett område i norra delen av staden som var den mest omoderna och de fick sedan sällskap av ytterligare 20 000 judiska familjer ett och ett mhalvt år senare. De hade kommit från olika delar av Europa som t.ex. Prag, Wien och Berlin. Totalt passerade ca 205 000 judar Lodz getto och av dem dog ca 194 000.

Gettot var delat i tre delar och omgavs av taggtrådsstängsel och murar. De tre delarna av gettot sammanlänkades av gångbroar så att det skulle bli svårt för judarna att ta sig ut ochför att separera dem med resten av polackerna. Om en jude ändå lämnade gettot fick man dödsstraff. Även fast judarna inte lämnade gettot, utförde nazisterna offentliga avrättningar med jämna mellanrum för att skrämma invånarna från att göra motstånd.

Läs resten av detta inlägg »

Itka B

Itka B föddes 24 oktober 1926 i Lodz, Polen. Hennes föräldrar hette Aron B och Brandla B. Aron var vävare och de var båda födda år 1895. Itka hade tre systrar och tre bröder.

Itka Buppfostrades av hennes föräldrar och när Hon var 6 år började hon i folkskola. Sedan tvingades hon arbeta i en konfektionsfabrik tills hon 8 augusti 1944 arresterades för sin judiska tro och fördes till Auschwitz. Efter 12 dagar där fördes hon till ett arbetsläger i Sasel (en del av Hamburg). Sedan skickades hon till Bergen-Belsen i april 1945. Hon skickades till ett sjukhus i bergen på grund av hennes tyfus. Itka B släpptes ut ur sjukhuset i bergen och sedan med hjälp av röda korsets försorg, fördes hon till Sverige genom repatriandi. Itka kom till Malmö i början av juli 1945. När hon kom dit fördes hon först till nya lungkliniken i Malmö men sedan var hon i örebro på beredskapssjukhuset och fernaderska skolan. Där var hon tills hon blev friskförklarad 16 oktober.

Itkas pappa dog 1940 men hennes mamma och två av hennes systrar fördes till Auschwitz med henne. Hon vet inte vad som hände med dem efter att hon förflyttats till Sasel. Itkas tredje syster flydde 1940 tillsammans med sin make till Ryssland. Hennes tre bröder fördes till Tyskland.

Läs resten av detta inlägg »

Gross-Rosen

Koncentrationslägret Gross-Rosen var beläget nära gränsen till det ockuperade Polen. Gross-Rosen var år 1940 ett satellitläger till koncentrationslägret Sachsenhausen och Gross-Rosen blev senare, år 1941, ett huvudläger. När lägret hade som högst aktivitet så stod Gross-Rosen, med satellitläger, för 11% av den totala mängden fångar i koncentrationsläger i Nazityskland år 1944. Lägret hade tillslut strax över 100 satellitläger. Man uppskattar att totalt 120 000 människor passerade genom Gross-Rosen, varav 40 000 blev mördade.

Lägret byggdes vid ett granitstenbrott där fångarna arbetade. De judiska fångarna i stenbrotten fick, tillskillnad ifrån dem andra fångarna, ingen som helst medicinsk hjälp eller några raster. I augusti 1942 ändrade man sin policy och fångarnas förväntade livslängd ökade. Detta var för att man ville ha fångarna i krigsindustrier. De företag som tjänade på slavarbetet var bland annat dem tyska elektroniktillvekarna Blaupunkt och Siemens. Även  Deutsche Emaillewarenfabrik, som låg i ett satellitläger i staden Brünnlitz. Även om den fabriken inte tjänade så mycket. Tidigare så hade lägret varit känt för sin brutala behandling mot dem så kallade “Nacht un Nebel” fångarna (motståndsmän).

Läs resten av detta inlägg »

Roza D

Roza föddes den 19 november 1931 i Berzanef, Rumänien. Hennes far var en köpman vid namn Aizik D som föddes 1897. Hennes mor hette Roise D, född Gluser, och dog i början av maj 1944. Hennes broder tjänstgjorde i den Ungerska armén i 4 år och hon hade därefter inte hört något om honom. Hon hade även två systrar som dog i Bergen-Belsen 1945 och en yngre bror som blev mördad i Auschwitz.

Roza hade gått 4 år i folkskola innan hon och hennes familj arresterades den 4 maj 1944. Först så fick hon komma till Aushwitz där hon splittrades ifrån sin familj. Två och en halv månad efter ankomsten till Aushwitz så fördes hon vidare till ett arbetsläger i Hunsfeldt, där hon arbetade om nätterna i en ammunitionsfabrik. Den 27 december förflyttades hon till ett läger i Gross-Rosen för att sedan flyttas till ett annat läger i Matthausen. Roza fördes slutligen till Bergen-Belsen där hon insjuknade i tyfus. Räddningen kom genom Engelsmännen som förde henne till ett sjukhus i Bergen. Hon kunde sedan, genom röda korset, ta sig till Malmö den 4 juli 1945. Där låg hon i karantän i 6 veckor och efter det så sändes hon till Beredskapssjukhuset i Örebro.

Läs resten av detta inlägg »

Ravensbrück

Ravensbrück var ett koncentrationsläger som låg i östra Tyskland. Lägret upprättades 1938 av SS. De olika grupperna som sattes in där var främst judar men även politiska fångar och romer. Totalt passerade 132 000 fångar genom lägret.

Under själva huvudlägret fanns 24 satellitläger. De flesta bodde i satelitlägrena. Lägerpersonalen bestod av både män och kvinnor. I lägret fanns även en utbildning för de kvinnor som ville bli SS-vakter. ”Utbildningslägret” lyckades bra och utbildade 3 500 som sedan skulle arbeta i diverse tyska läger. Kvinnorna fick mycket tuffa arbetsuppgifter och de grejor de tillverkade användes inom krigsindustrin. Arbetsdagarna var inte korta, de kunde ibland stiga upp til 12 timmar per dag.

Sommaren 1941 byggdes ett läger för män strax bredvid Ravensbruck. Det byggdes eftersom att kvinnorna inte hade några kunskaper inom yrken som t.ex. snickare och elektriker.

Läs resten av detta inlägg »

Auschwitz

Auschwitz var det största och mest brutala nazityska lägret. Det låg beläget 6 mil om den polska staden Krakow. Det var ett kombinerat koncentration och förintelseläger. Lägret bestod av tre huvudläger: Auschwitz I som var koncentrations och lägrets administrativa centrum. Auschwitz II-Birkenau var koncentration och förintelseläger. Auschwitz III-Monowitz var ett arbetsläger. Lägret var verksamt mellan 1940-1945.

Till Auschwitz deporterades ungefär 1,3 miljoner människor, varav 1,1 miljoner av dem var judar. Andra personer som blev mördade var till exempel polacker, romer och sovjetiska krigsfångar. De flesta blev mördade i en gaskammare.

Mellan åren 1940-1942 var Auschwitz framförallt ett koncentrations och förintelseläger, men efter år 1942 blev Auschwitz mer ett förintelseläger och var centrum för utrotningen av Europas judar. 1943 blev det även uppdelat i tre delar. 1942 blev 200 000 judar deporterade dit, ett år senare cirka 270 000 och 1944 över 600 000! Det var väldigt många judar som kom fraktade med tåg till Auschwitz. När judarna kom fram fick de genomgå en selektion där en SS-man stod och skrek om de skulle gå till höger eller vänster. Där blev de som var starka och kunde arbeta utvalda för att bli slavar. De som inte ansågs arbetsföra blev skickade till gaskamrarna för avrättning. Mer än 80% blev direkt inskickade i gaskammare. De som var valda att bli slavarbetare fick sitt hår avrakat, fick speciella fångkläder och fångnummer intatuerade på underarmen.

Läs resten av detta inlägg »

Lodz

Lodz getto var ett judiskt getto som ligger i staden Lodz, Polen. Lodz var de näst största gettot i det nazityskland ockuperade Polen. 8 februari 1940 började judarna i Lodz föras till Lodz getto. Totalt 205 000 judar passerade gettot och som mest bodde 164 000 människor där samtidigt. Judarna användes som arbetskraft i fabrikerna för den tyska indurstrin. I fabrikerna tillverkades bla. uniformer och skor till tyska soldater. Det fanns även sjukhus och skolor för barnen. Ingen extra mat eller andra varor kunde smugglas in utifrån eftersom gettot var helt isolerat från omvärlden, vilket gjorde Lodz gettot ett av de absolut fattigaste.

Eftersom ingen fick gå in eller ut ur gettot kunde man inte få nån kontakt med den nationella polska motståndsrörelsen utanför. Enda kontakten man fick var radiosändningar då en underjordisk grupp i gettot byggt egna mottagare som kunde ta emot radiosändningar vilket blev den enda informationen från omvärlden. Gruppen avslöjades av tyskarna och avrättades.

Läs resten av detta inlägg »

Mania F

Mania föddes den 27 maj 1900 i Lodz, Polen. Hennes pappa Hercka judka schmulewiecz föddes 1873 och hans hustru Rachem (Chaja) föddes 1873. Mania hade även två systrar. Mania var utbildad sjuksköterska och hade även det som yrke. På grund av sin judiska börd blev hon arresterad och skickad till Auschwitz 17 juli 1944 där hon hela tiden tjänstgjorde som sjuksköterska. I november 1944 skickades hon till Bergen-Belsen där hon jobbade som översköterska på sjukhuset. Där var hon till ungefär den 9 juli 1945 då hon blev utsläppt pch fördes till sverige som repatriandi. Tack vare svenska röda korsets försorg kom hon till Sverige i mitten av juli 1945. Mania var utan familj under hela resan. Hennes föräldrar och systrar var i Palestina. Hennes son var borta och hon var frånskild från sin man sedan 1923.

Platser Mania var på från att hon kom till Sverige var först i Malmö där hon var på kommunala flickskolan i lund från 12 juli 1945. Från 7 augusti var hon på kirurgen C i lund. Tillslut när hon kommit till Örebro var hon på Matteus skolan från den 21 augusti. När hon kom till Sverige vägde hon 50 kg och när hon lämna Sverige vägen hon 70 kg.

Läs resten av detta inlägg »

Bergen Belsen

Förintelselägret Bergen Belsen startades i april 1943 i norra Tyskland. Platsen där lägret var hade tidigare använts som krigsfånge-läger. Det var inte många av judarna som blivit fångar i Bergen Belsen som kom till friheten. Självaste lägret var uppdelat i fem olika delar beroende på varifrån man kom.

Den första delen var runt 500st och de kom ifrån Buchenwald och natzweiler. De kom för att bygga upp hela lägret. Denna del stängdes i februari 1944 och judarna överlämnades till Sachsenhausen.

Den andra delen startades i juni 1943 till ca 2400 polska judar som kom ifrån Warszawa, Krakow och Lovo. De alla hade tillstånd att resa till Sydamerikanska länder men de flesta deporterades till Aushwitz vid årsskiftet 1943-1944.

Den tredje delen startades i juli 1944 för judar från bland annat Spanien, Portugal, Turkiet och Argentina. De som bodde i denna del var mer fria än många andra judar vilket gjorde att de blev bättre behandlade.

Den fjärde och största delen startades i juli 1944 , denna del var kallad stjärnlägret ( the star camp). Det bodde runt 4000 judar från band annat Frankrike, Jugoslavien, Albanien och flest ifrån Holland. De skulle användas som utväxlingsobjejt mot tyska medborgare. De som bodde här var också mer fria, de behövde tex inte ha fångkläder men de behövde bära jude stjärnan.

Läs resten av detta inlägg »

Judith L

Judith föddes den 9 september 1929 i Gorodno, Ungern. Hon var dotter till Miklos L och Marigit. Hennes pappa dog 1933 när hon bara var 4år. Hon hade även en mindre bror. När hon växte upp gick hon först på folkhögskola i fyra år, sen på flickläroverket i fyra år och avslutade sin skolgång med realexamen 1943.

I maj 1944 hände något som förändrade hela hennes liv. Judith, hennes mamma och hennes lillebror bortförda av den nazistiska regimen till koncentrationsläger. De första lägret de kom till var Auschwitz i fem månader. Efter auschwitz kom de till Hochweiler i ungeför fem månader. Och sista lägret var bergen belsen från februari 1945 till april 1945. Alla av de som fanns kvar i hennes familj dog i koncentartionslägren. Och hennes mamma och bror dog 1944.

Den 22 juli 1945 kom hon till Sverige med rödakorset bilarna. Då vägde hon bara 20kg. När hon kommit till Sverige kom hon först till Malmö sjukhus där hon var i ungefär en månad. Efter Malmö kom hon till Engelbrektskolan för att få ytligare sjukvård. I november 1945 lämnade hon örebro och åkte till Kalmar sjukhus. Det var under denna period Judith blev friskförklarad. Då vägde hon runt 36kg.

I maj 1936 åkte hon till Ryds Brunns förläggning som ligger i närheten av Växjö. 1946 i september började hon på internatskola i Dalarna och i februari 1948 kom hon tillbaka till Örebro för att skaffa jobb.

Läs resten av detta inlägg »

Mauthausen

Mauthausen var ett koncentrationsläger som byggdes i augusti 1938. Mauthausen låg öster om staden Linz i norra Österrike. Det var de första lägret som byggde upp mauthausen. Det var omkring 1100 fångar som sändes till Mauthausen under hösten 1938, det var framför allt politiska motståndare och kriminella från Österrike och Tyskland.

Mauthausen var de värsta lägret där fångarna fick arbeta tills de dog. Det fungerade som både ett koncentrationsläger och en avrättningsplats för motståndare. Lägret var indelat i 3 sektioner, de sektionerna var fånglägret, ett administrativt område och SS-område. Läger 1 bestod av 20 baracker, varje barack var byggd för 300 fångar men ofta var det dubbelt så många som fick bo tillsammans. Sedan fanns det också några karantänbaracker, där nyanlända fångad fick tillbringa sina första tre veckor. Läger 2 bestod av 1 verkstadsbaracker som 1944 fungerade som karantänbaracker. Läger 3 byggdes våren 1944. Det var 6 baracker där sjuka och svaga tillbringade sista tiden innan de avrättades i en gaskammare i lägret.

Läs resten av detta inlägg »

Eva G

Eva föddes den 22 augusti 1925 i Kosice i Tjeckolsovakien. Hon var dotter till handelsresanden Adolf Grün som föddes en 31 december 1938. Hennes mamma hette Gizela och född i efternamnet Trattner, hon föddes den 7 augusti 1908. Eva hade också 4 syskon, en syster och tre bröder. Eva uppfostrades i föräldrar hemmet, och har gått 5 år i folkskola sedan tre och ett halvt år i gymnasium efter det läste hon också ett och ett halvt år privat.

Den 21 maj arresterades familjen på grund av deras judiska tro. Alla arresterades och fördes till Auschwitz, förutom ena brodern för att han var soldat i den ungerska armén mot Ryssland. Först fördes Eva till koncentrationslägret Auschwitz den 21 maj med familjen, där var hon i 9 veckor. Sedan fördes hon vidare till ett arbetsläger i Hunsfeld i närheten av Breslau, där arbetade hon i en ammunitions-fabrik. Ett halvår senare fördes hon till Gross Rosen, sedan till Matthausen och till sist Bergen-Belsen. Hon blev utsläppt genom svenska Röda korset och förde dem till Malmö den 8 juli 1945.

Läs resten av detta inlägg »

Oradea Mare gettot

Oradea, en stad i dåvarande Ungern där stora delar sedan skulle förvandlas till en fångenskap för stadens judar. Oradea Mare gettot låg i staden Oradea och användes under våren år 1944. Bortsett från Budapest gettot var Oradea Mare gettot det största i hela Ungern. Det bestod egentligen av två getton, det första var för Oradeas judar och det andra var för judar från landsbygden från ett dussin distrikt. Det första var det absolut största och hade ca 27 000 invånare till skillnad från det andra som hade ca 8000 invånare. Gettot var otroligt överbefolkat, Oradeas judar som motsvarade 30% av stadens befolkning fick leva på en yta som var en femtondel av stadens totala yta. I ett rum kunde 14-15 judar bo och i det lilla gettot hade man knappt tak över huvudet.
Oradea Mare hade precis som nästan alla getton brist på både mat och dryck, därför var svält ett stort problem men även deras hygien. Omständigheterna var så dåliga så många dog och begick självmord i gettot. Inte nog med det så togs även elektriciteten och möjligheten att använda vatten ofta bort vilket inte direkt gjorde deras situation bättre.

Reglerna var som i andra getton mycket stränga. Att smuggla och att ha kontakt med någon utanför gettot var helt förbjudet. Man hade fasta tider för när man fick äta, frukost vid sju, lunch klockan tolv och middag klockan sex. Om man försökte fly, vilket nästan var helt omöjligt, blev man skjuten, det var alltså bara de judar som fått order om att lämna gettot som fick göra det. Majoriteten av människorna utanför gettot var antingen rädda, ovilliga eller ointresserade av att hjälpa judarna fly, men det fanns de som faktiskt hjälpte dem. Mannen som skrev på alla deportationer av judar flydde till USA med sin familj just innan befrielsen av Oradea Mare 1945 och levde där ostraffad tills han dog.

Läs resten av detta inlägg »

Chaja L

Chaja L föddes den 16 september år 1907 i staden Rozwadow som ligger i Polen. Chaja var av judiskt börd och Hennes föräldrar hette Jakob Berkstein och Schama Köningsberg. Hon har 2 systrar och en bror som bor i Argentina. Chaja uppfostrades i ett föräldrarhem och genomgick fyra år i folkskola. År 1931 gifte hon sig med köpmannen Wolff Libermann och fick två barn som hette Ala och Monek Libermann.

På grund av sin judiska börd blev hon arresterad och skickades till ett arbetsläger i Huta Komorowska. Efter ca 2 år i arbetslägret så fråntogs hon hennes barn och föräldrar som hon inte har träffat än idag. Chaja kom år 1945 till Sverige genom röda korset. När hon kom till Sverige så besökte hon Beredskapssjukhuset och Fernadskolan i Örebro som hon bosatte sig i. Hon blev friskförklarad från Beredskapssjukhuset som fullt arbetsför den 24 november 1945. År 1946 så bodde hon i Örebro och arbetade som fabriksarbetare med lönen 46kr om veckan. Chaja lämnar Sverige den 8 April år 1948. Hennes önskemål för framtiden är att få höra av sin bror i Argentina och att få bo kvar i Örebro och söka jobb.

Stanislawa P

Stanislawa föddes i Naklo, Polen 8e maj 1869. I hennes barndom hette hon Cichy efter sin far Josef Cichy. Han föddes 1839 och dog 1922. Josefs fru hette Emilia Mandelke. Hon föddes 1849 och dog 1926. Tillsammans hade de tre barn, Stanislawa och hennes två systrar. Systrarna hette Salomoa och Maria. Båda systrarna överlevde kriget.

Stanislawa studerade till läkare i München tills 1906 då hon tog läkarexamen. Under examen så tjänstegjorde hon och hjälpte till på olika sjukhus runt om i Tyskland. Efter hon tagit examen öppnade hon en egen praktik i Polen. I en stad med namn Poznan. Det innebar att hon var Polens första kvinnliga läkare.

Under förintelsens gång har Stanislawa varit i flera olika arbetsläger. Det började med ett arbetsläger i Lenzüngen. Sedan tjänste gjorde hon som läkare i arbetslägret Prausnits Sudetengau som var en del av koncentrationslägret Gross Rosen. Hon har även varit på koncentrationslägret Ravensbrück där hon blev frisläppt ifrån och fördes med De vita bussarna till Sverige.Hon kom till Sverige och Malmö den 28e april 1945. Sedan vidare till Örebro dit hon kom 25e maj 1945 där hon bodde på Fernanderska skolan som användes som beredskapssjukhus. 9 oktober fick hon tillåtelse att vistas i Stockholm under en viss tid. Hon fick även en inbjudan att besöka de kvinnliga läkares klubb i Stockholm.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Jakob Forsberg 9A 2016

Elisabeth A

Elisabeth A föddes år 1910 i den tjeckiska staden Svinice. Hennes föräldrar hette Simon Alexander och Ethel Judith. Far Simon var född år 1872 i Tjeckoslovakien. Han var godsägare. Mor Ethel var åtta år äldre än sin make och föddes faktiskt i Ungern. Elisabeth hade en syster som hette Israal.

Elisabeth blev uppfostrad i ett föräldrahem. Hon gick 4 år i folkskola och sedan studerade hon 6 år på gymnasium. Under hennes gymnasieperiod hamnade far Simon i ekonomisk kris och eftersom att skolan kostade en del pengar så var hon tvungen att sluta sin skolgång. Efter några års uppehåll började hon studera skönhetsvård och det var inom det ämnet hon arbetade inom. Hon var innehavarinna av en friser-/skönhetssalong närmare bestämt.

Den 7:e oktober 1944 kom tyskarna och grep henne. Anledningen: hon var av judisk ras. Hon fördes till koncentrationslägret Ravensbrück. Ravensbrück var ett kvinnoläger som jag ska skriva mer utförligt om i ett annat inlägg. Sessionen i Ravensbrück blev inte långvarig. Efter 2 veckor där flyttades hon till arbetslägret i Dortmund. Här stannade hon ganska länge innan hon fördes till hennes tredje läger på lite över ett år. Detta läger hette Bergen Belsen. Engelsmännen befriade henne och lade henne på sjukhus för vård. 13 juli 1945 blev hon förd mot Sverige med Röda Korset-bussar. Väl i Sverige hamnade hon på beredskapssjukhuset i Örebro. När hon blev inlagd vägde hon ungefär 40kg. Den 10 augusti var hon fullt arbetsför. Hon hade en önskan om att fortsätta jobba med kosmetik/skönhet. Den önskan gick ej i uppfyllelse då hennes första jobb var laboratoriebiträde på Henrikssons teknik. Hon fick en hyfsad lön på 46.85kr i veckan. Hon bodde på många olika ställen och hade massa andra jobb. Man kan verkligen säga att hon bytte upp sig när det gällde jobbet. 1948 blev skofabriksarbeterska och hade en lön på 150kr i veckan

Läs resten av detta inlägg »

Etel K

Etel K föddes 1919 i Tiszaujlak i Ungern. Hennes pappa hette Marton och hennes mamma hette Regina. Hon hade även sex stycken bröder. Familjen var judisk. Båda föräldrarna var födda 1885. Etel har genomgått en åttaårig elementarskola. När hon var klar med skolan lärde hon sig att sy på en syateljé. Efter att hon hade lärt sig att sy började hon jobba som sömmerska.

På grund av att hon var judinna så blev hon sommaren 1944 arresterad och förd till koncentrationslägret Auschwitz i Polen. Etel fick numret 12528 intatuerat på underarmen. Efter 6 månader i Auschwitz blev hon förd till ett arbetsläger i Braunschweig. Hon var även i flera olika mindre läger. Etel vet inte vad som vad som har hänt med hennes familj.

På sommaren 1945 när Röda korset kom och räddade vägde Etel 52 kilo. Hon hade även flera olika sjukdomar. Hon låg inlagt på beredskapssjukhuset men blev friskförklarad sjätte augusti. Då hade hon gått upp tio kilo och vägde alltså 62 kilo. Efter hennes friskförklaring börjar hon även jobba på ett centrallasarett som sjukvårdsbiträde. Hon fick 83 kronor i månaden. Etel önskade att få stanna i Sverige (helst Örebro) för att få ett bra jobb.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Viktor 9A vt 2016

Felicija F

Felicija F föddes 4 juli 1912 i Lodz, Polen. Hon växte upp där tillsammans med sin pappa Szmul P F, sin mamma Sara F och sina två bröder. Felicija gick fyra år i folkskola och en fem år på gymnasiet. I mars 1937 gifte hon sig med kontoristen Mojzesz C. Under sin tid tillsammans jobbade Felicija som korrekturläsare på ett tryckeri. När han deporterades är oklart men han dog troligen i tuberkolos under vistelse i ett koncentrationsläger.

1939 flydde hennes två bröder till Sovjet Unionen i hopp om att slippa förföljelse. Efter flytten har hon inte hört från dem och hon antar att de blev dödade, antingen direkt vid ankomsten eller efter att de hamnat i arbetsläger. I juli 1942 försvann även båda hennes föräldrar. De blev avrättade, troligen med nackskott.

På grund av sin judiska börd blev Felicija F arresterad 25 april 1943. Hon skickades då till förintelselägret vid Lublin, massmördarfabriken Majdanek. Hur länge hon var där kunde hon inte ange i polisförhören vid ankomsten till Sverige. Därefter skickades hon mellan olika mindre läger i Polen, bland annat koncentrationslägret i Radom där hon var i 14 månader. Från Radom skickades hon till Auschwitz där hon var i två månader. I Auschwitz tappade alla deporterade sitt namn och man fick i stället ett nummer intatuerat på sin vänstra underarm. Felicija F fick nummer 24532. Efter en tid förflyttades hon till Ravensbrück som var beläget i norra Tyskland. Ravensbrück var det största lägret endast för kvinnor. Felicija sependerade sedan en kort tid i Malhof.

Läs resten av detta inlägg »

Ilona B

Ilona B föddes den 23/7 år 1913 i Oradea-Mare i Rumänien. Hennes föräldrar hette Hersko Schültsberger Ida Bermann, Ida gifte sig med Hersko och hette efter det Ida Schültsberger. Illona gick 4 klasser i folkskola och stannade hemma upp till 19 års ålder. Sedan jobbade hon 4 och ett halvt år i en kamfabrik i hemorten. Illona gifte sig med Martin Berger och fick en som som hette Mireca den 10/6 år 1938.

På grund av sin judiska börd blev hon skickad till Auschwitz och Bergen-Belzen i april år 1944. Där stannade hon till att hon blev befriad att britterna den 15/4-1945. Ilona fick stanna i en kontrollerad brittisk förläggning till börjar av juli 1945. Hon fick efter det följa med Röda korset och anlände i Malmö den 5/7-1945. Ilona hörde aldrig något mer av sin man eller sin son.

Efter att hon fick stanna i en karantänförläggning i Malmö fick hon åka till en förläggning i Engelbrektsskolan i Örebro. När Ilona kom till Sverige vägde hon 47 kg och när hon friskförklarades den 26 november 1945 vägde hon 62 kg. Hon flyttade till en bostad på Hertig Karls Allé tillsammans med Klara Weiss. Hon betalade 50 kr i månaden. Ilona jobbade som fabriksarbeterska vid Bleckembalage-fabriken i Örebro från den 1/12-1945, där tjänade hon 50-60 kr i veckan. Hennes framtidsplaner var att stanna i Sverige fram till att hon kunde återvända till sitt hemland men den 25 september 1946 åkte hon till Tjeckoslovakien.

Källa: Dossier statens utlänningskommission, riksarkivet

Felicia 9A
Vt 2016

Klara W

Klara W föddes den tjugoandra januari 1926 i Hodasz, Ungern. Hon var dotter till skräddaren Be’la W, född den tjugosjunde december 1894, och Gizella W, född den första december 1902. Klara hade en syster, två bröder och även två fastrar vilka var bosatta i New York. Hon hemmahörde i området Nye’regyhaza. Klara har gått fyra år i folkskola och fyra år i borgarskola, därefter blev hon anställd som damfrisörska. Hon uppfostrades i föräldrahemmet och var ogift. Klara hade ingen speciell politisk inriktning och var inte medlem i något politiskt parti.

Den tjugotredje maj 1944 fördes Klara tillsammans med hennes familj till Auschwitz på grund av deras judiska tro. Här tror Klara att sin moder avlidit men vet ingenting om resten av familjen. Efter ungefär sex veckor i Auschwitz fördes Klara till koncentrationslägret Dachau där hon arbetade i en tvättinrättning. Den sextonde december 1944 sändes hon till Bergen-Belsen. Femte januari 1945 fördes hon vidare till ett arbetsläger i Kristianstadt där hon arbetade i en ammunitionsfabrik. Den tredje februari 1945 tvingades Klara att gå till fots till Bergen-Belsen dit hon kom den elfte mars. I slutet av juni blev hon frisläppt och fördes genom Röda korset till Sverige. Den sjunde juli 1945 ankom hon till Malmö.

Av svenska myndigheter tilldelades hon ett registernummer, 2257. Mellan den tjugoandra juli 1945 och den tjugoåttonde december samma år var Klara bland annat inlagd på sjukhuset på Fernanderska skolan och Engelbrektsskolan i Örebro. I början av september 1945 blev hon friskförklarad av överläkaren Olle Ottander. Klara fick därefter jobb som skofabriksarbeterska på AB Gracilsko fabrik som låg på Frykstensgatan 2-6 i Örebro. Där tjänade hon 46 kr per vecka.

Klara skrev många brev och efterlyste sina familjemedlemmar efter kriget. Om de skrev tillbaka önskade Klara att få återförenas med dem. Om hon inte fick svar ville hon åka till New York där några av hennes släktingar bodde. Valet blev att åka till USA, dit åkte hon den tolfte september 1946.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Maja Johansson 9A, vt 16

Dachau

Dachau var det första nazityska koncentrationslägret och byggdes på platsen av en nedlagd ammunitionsfabrik nära München. Lägret var byggt för 5000 fångar och offentliggjordes av Heinrich Himmler den tjugonde mars 1933, samma år som nazisterna kom till makten. De första fångarna kom till lägret den tjugoandra mars och dem fångarna var kommuister, socialdemokrater och homosexuella. Bayersk polis bevakade fångarna först, men sen tog SS över. Den förste lägerkommendanten var Theodor Eicke. Syftet med den istituition han utvecklade var att sprida skräck och på så sätt tysta all opposition mot naziregimen. Eicke blev senare inspektör för alla koncentrationsläger och införde samma reglemente som i Dachau.

Dachau var främst ett läger för politiska fångar. De första judarna som kom dit var motståndare till naziregimen. Senare kom det även många romer till Dachau. Efter Kristallnatten 1938 fängslades 10 000 tyska judar i Dachau. Hösten mellan 1937 och 1941 frigavs judar som kunde bevisa att de tänkte lämna Tyskland och aldrig återvända. När förintelsen började deporterades judarna från Dachau och andra läger i Tyskland till förintelselägren i Polen.

Läs resten av detta inlägg »

Regina G

Regina G föddes den 5 september 1923 i Dombrowa, Polen. Regina var juddina. Hon hade en pappa med namnet Herman Gelbard, mamma som hette Tyla Erlichmann och tre syskon som hon ej nämner namnen på. Hon gick 7 år i grundskola i polen och sedan började hon jobba som sömmerska. Hon har även jobbat som skofabrikerska i Kumla, Sverige.

Hon fördes först till lägret Granberg i Schlesien sedan fördes hon till koncentrationslägret Bergen-Belsen. Där var Regina tills hon befriades av engelsmännen den 28 juni 1945. Hennes mor och ena syster fördes till Auschwitz. Reginas pappa blev förd till ett arbetsläger i Tyskland men hon vet inte om han överlevde.

Regina tillhörde en judisk organisation som var fullt opolitisk. Hon kom till Sverige genom röda korset den 7 juli 1945 och då led hon av sjukdomen tyfus och vägde 51kg. Hon fördes först till Malmö sedan kom hon till Örebro, Engelbrektsskolan och efter det flyttade hon till Kumla. När Regina jobbade i Kumla som skofabrikerska tjänade hon 46kr per vecka. Regina blev kvar i Sverige därför att hon gifte sig med en svensk man som hette John Ivar Sellin. Hennes framtidsplaner var att stanna i Sverige och bli barnjungfru.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Filip 9A vt 2016

Bergen Belsen

Koncentrationslägret Bergen Belsen var beläget i delstaten Nidersachsen i norra Tyskland. Lägret var i funktion mellan 1940-1945. Från början var lägret enbart för krigsfångar och majoriteten var sovjetiska fångar. Senare blev koncentrationslägret för bland annat judar, homosexuella och romer.

Bergen Belsen var uppdelat i fem lägersektioner:
• Ett fångläger för ca. 500 judiska fångar, som kom från Buchenwald och Natzweiler för att bygga upp Bergen-Belsen. Men när de var klara i början av 1944 stängde den delen och de som överlevt flyttades till Sachsenhausen.
• Ett specialläger som startades i juni 1943, för runt 2 400 polska judar. De hade fått tillstånd och skulle resa vidare till olika länder i Sydamerika, men i slutet av 1943 och i början av 1944 flyttades de flesta av dem till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau.
• I juli 1944 började det användas en lägerdel för judar med medborgarskap i neutrala länder. Dit fördes ungefär 350 judar som var medborgare i bland annat Spanien, Portugal, Turkiet och Argentina och de hade det lite bättre ställt än de andra fångarna.
• Den fjärde lägerdelen hette Stjärnlägret och var det största. Även de hade det lite bättre ställt och de slapp till exempel att ha på sig fångkläder, men de var fortfarande tvungna att bära judestjärnan och därav namnet. I juli 1944 fanns där omkring 4 000 judar, som skulle användas som ut växlingsobjekt mot tyska medborgare. De flesta kom från Holland, men det var också mindre grupper från bland annat Frankrike, Jugoslavien och Albanien.
Läs resten av detta inlägg »

Rosie N

Rosie föddes den 30/3 – 1918 i Saloniki, Grekland. Hon var uppväxt tillsamman med sin mor Rachel som var hemmafru, sin far Salomon som jobbade som köpman och sin syster Renée. Rosie var uppfostrad i föräldrarhem och har gått 9 klasser i gymnasiet. I början av kriget i Grekland anställdes hon som elev hos en affärsman, som hon senare blev kassörska hos.

I mars 1944 blev hon och hennes familj bortförda av tyska ockupationsmyndigheterna till ett läger utanför Aten på grund avderas judiska tro och bakrund. 11 maj fördes de sedan vidare till Auschwitz. Där Rosie fick nummret 77016 in tatuerat på underarmen. Rosies far var mycket sjuk och dog där. Hennes mor blev bortförd 1944 till en okänd plats. Rosie och hennes syster stannade i Auschwitz till januari 1945 då hon och hennes syster fördes vidare till Bergen- Belsen. Där befann de sig när de befriades av engelska trupper den 12 april 1945. Hon och hennes syster anländer till Malmö som repatriandi den 28/6 1945.

Den 29 juli 1945 anlände Rosie till beredskap sjukhuset, Egelbrektskolan på Mogatan 7 i Örebro. Där stannade hon till den 20 augusti 1945, då hon frisk förklarades. I Örebro fick Rosie jobb som fabrikarbeterska på vadd- och yllefabriken på Sörbyvägen 20. Där var lönen var 45 kr i veckan.

Förmodligen återvänder hon till Grekland den 1 augusti 1946 i sällskap med sin syster. Troligtvis med båt genom Göteborg.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Elvira 9A vt 2016

Intervju med Rolf Andersson – min morfar

Rolf föddes 1935 i Hagaby vid Glanshammar. Han hade två yngre bröder. Gunnar och Lennart. Rolf var fem år när kriget började och Rolf hade många släktingar som kämpade i kriget i Sverige. Ett hemskt minne han har kvar, var när tyska transportplan åkte ovanför honom när han satt på balkongen. Planen åkte så lågt så han såg tyskarna inuti planen. Rolf hade många släktingar som deltog i beredskapen i Sverige under kriget och den enda informationen de fick var genom radion och där fick de information om vad som hände. Kommunikationen de hade var en telefon.

Rolfs far var skräddare och hans mor var hemmafru och på detta sätt kunde de försörja sig. Om man ville ta sig någonstans fick man ta cykel eller spark. Rolfs föräldrar hade ingen bil. Det fanns, såklart, men de var för de som hade lite bättre ställt. Bensin var ransonerad under kriget. Rolf hade det bra i skolan då han hade en bra relation till läraren. Läroböcker stod skolan för och Bestraffningen var inget mer än kvarsittning. Inga slag eller något åt det hållet. Han sa att han någon gång hade själv fått kvarsittning.

Det mesta han och hans vänner lekte med under den tiden var med en fotboll som de hade gjort själva av tidningspapper och snören. Det kunde också vara att de gick ut på natten i skogen och gömde sig i lag på varsin sida av skogen. Och sedan skulle de hitta varandra i mörkret. Under kriget var det så kallad ransonering och man fick ett antal kuponger per månad som skulle räcka till det man skulle handla. Det fanns till exempel ransoneringskuponger för bensin och matfett. När det var som mest kritiskt släckte alla ljusen i husen och inga lampor var tända på gatorna. Det var för att om tyska plan åkte förbi så skulle de se att de lös och då skulle de möjligtvis kunna hända något. De tyckte Rolf var obehagligt.

Läs resten av detta inlägg »

Dachau

Dachau var det första nazityska koncentrationslägret. Det låg 15 kilometer nordväst om München i en nedlagd ammunitionsfabrik. 20 mars 1933 gick Heinrich Himmler ut med att lägret skulle ha 5000 fångar. 22 mars ankom de första fångarna till Dachau. De bevakades av polisen tills SS tog över i april. En man med namn Theodor Eicke var den som startade och organiserade lägret. Det man ville ha ut av lägret var att sprids skräck i Tyskland för att tysta de om vad nazisterna gjort. Theodor Eicke blev senare under förintelsen inspektör för alla andra koncentrationläger i Europa.

I lägret Dachau satt det knappt några judar. Det var mest politiska fångar som var mot nazisterna. De judar som kom dit var kända motståndare till nazisterna. Famnas även kriminella och romer.

Efter den 9e november då kristallnatten varade kom 10 000 fångar till Dachau från många olika koncentrationsläger i Tyskland. Dachau fanns i 12 år och hade 200 000 fångar. Det sägs att det var 30 000 dödsfall i lägret under förintelsen men var antagligen fler. De flesta av de dog av hungersnöd och sjukdomar. Fanns även vissa som blev skjutna. Gaskamrarna i Dachau användes aldrig till att döda människor. Amerikanska trupper tog över Dachau 29:e april 1945.

Källa: www.levandehistoria.se

Jakob Forsberg 9A 2016

Hanka F

Hanka föddes den 15 april 1926 i Radom, Polen. Hon gick sex år i folkskola och hon var inte politisk inriktad. Hennes pappa hette Szugim och var född år 1885, han fördes till ett läger år 1942 men vart vet vi inte. Hennes mamma hette Raza och föddes i Waintraub. Hon dog redan år 1937 innan kriget hade börjat. Hanka hade två systrar och en bror. Den ena systern bodde i Paris och var gift. Hennes andra syster och bror fördes år 1943 till lägret Kannitz i Tyskland. Vi vet inte vart eller när systern och brodern dog.

År 1943 blev Hanka skickad till gettot i Radom på grund av att hon var judinna. Där fick hon jobb på ett beklädningsmagasin för militären. Hon var där i ett år. Efter sin tid i gettot blev hon skickad till koncentrationslägret Blizyn i Polen, efter sin tid där skickades hon till koncentrationslägret Auschwitz. Där fick hon numret A-15383 intatuerat på armen, hon var i Auschwitz endast två dagar. Efter sina två dagar i Auschwitz sändes hon till arbetslägret Hindenburg i Tyskland. Där var hon i sju månader. Den 20 februari 1945 fördes hon till koncentrationslägret Bergen Belsen, i det lägret var hon tills de svenska röda bussarna kom och räddade dem.

Den 14 juli 1945 kom hon till Malmö genom de röda bussarna. Hon var 160 cm när hon kom till Sverige, vad hon vägde vet vi inte. Hon fördes till Ep sjukhuset i Malmö 1945. Efter det fördes hon till beredskapssjukhuset i Örebro den 28/8 1945. Hon blev friskförklarad den 2/11 1945, då var hon på beredskapssjukhuset i Örebro. Efter sin tid på sjukhuset flyttade hon som inneboende till Storgatan 4 i Örebro och fick jobb som skofabrikarbeterska i skofabrik aktiebolaget Skandis som låg på Vivalla gatan 8 i Örebro. Hon tjänade 46 kronor per vecka.

Hanka lämnade Sverige den 21/11 1947 för att bo och träffa sin syster som bodde i Paris. I Paris Gifte hon sig med en man som hette Bensos.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Ellen J, 9A, VT 2016

Helena H

Helena föddes i Cluj i Rumänien den 24 augusti år 1905. Hennes familj var judisk och den bestod av hennes far Moisa Rosenberg, hennes mor Roza Meister, hennes två bröder och hennes syster. Hennes far dog år 1927 och modern fördes 1944 till koncentrationslägret i Auschwitz. Helena uppfostrades i föräldrarhemmet varunder hon genomgått fyra år i folkskola och två år i gymnasium. Hon utbildade sig till sömmerska och jobbade sedan som det.

I maj 1944 arresterades hon och fördes till ett getto i Cluj. Den 7 juni sändes hon vidare till koncentrationslägret Auschwitz där hon var i cirka två månader. Efter denna tid fördes hon till ett arbetsläger i Bremen där hon bland annat sysselsattes med bombning och röjning. I april 1945 kom hon till koncentrationslägret Bergen Belsen varifrån hon i juni befriades och fördes till Sverige. Hon kom till Sverige med röda korsets försorg. Hon ankom i Malmö i slutet av juni 1945. Då vägde hon 52 kilo.

Hon vistades någon tid i karantänslägren i Lund varefter hon överfördes till ett sjukhus i Örebro där hon vistades i omkring nio månader. Sedan var hon två månader i Kalmar på ett sjukhus. I januari 1946 blev hon friskförklarad och fördes troligen till Fagerhults förläggning i Bettna. Den andra juni 1947 erhöll hon tillstånd att vistas i Stockholm och blev anställd hos Blus och Klädningskonfektionen. Hennes lön var 100 kronor i veckan. Hon jobbade där från år 1947 till år 1948. Då var hennes framtidsplaner att hon ville stanna i Sverige och fortsätta sitt arbete. Hon ville inte återvända till Rumänien eftersom hon inte hade någon släkt där. Möjligen ville hon försöka komma till Palestina där hon hade några släktingar vilket hon sedan gjorde. Hon åkte till Israel den 20 december 1948.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Skriven av Emilia, 9A

En på alla sätt fruktansvärd och bra film

Se denna:

SAULS SON affisch 70x100.indd

Berit om Andra världskriget

Berit föddes 16 oktober 1936 i Östansjö. Hon har en yngre bror och en yngre syster. Hennes mamma jobbade i köket i Kävestaskolan. Och hennes pappa var lantbrukare. Hennes bästa minne är när hennes bror föddes. Hennes sämsta minne är när dom blev väckta mitt i natten av några svenska soldater som hämtade hennes pappa som skulle tjänstgöra som vakt på tågstationen i Hallsberg. Familjen försörjde sig genom mammans jobb på Kävestaskolan och att sälja mjölk, sädesslag och trä från gården. I skolan var man tvungen att ha med egen mat från hemmet. Stämningen mellan elever och lärare var bra. Skolk var inte vanligt och man slogs bara vid några tillfällen under skoltid.

När kriget började så ville man inte inte skaffa barn för man var rädd att det skulle hända dom något t.ex att om Sverige blir invaderat så kan nån komma och ta barnet ifrån en. I skolan hade man gått igenom vad man skulle göra om kriget kom till Sverige, man skulle gömma sig någonstans i skolan.

På 50-talet så var relationen mellan bönderna och regeringen inte så bra. Bönderna höll inte med vad politikerna hade att säga. Detta fick bönderna att anses som rebelliska. Berit och hennes familj visste inget om förintelsen innan 50-talet. Dom fick reda på det då det kom flyktingar från Tyskland till Hallsberg och Östansjö. Flyktingarna var Polska. Mest kvinnor runt 20 års åldern. Dom som hade kommit blev omhändertagna av Röda Korsets sjukpersonal från Vretstorp.

Läs resten av detta inlägg »

Intervju med Gunn-Britt

Min mormor Gun-Britt föddes 16 augusti 1945 i Ekeby, där bodde hon med sin mamma och pappa. Hennes mamma hette Anna-Lisa och jobbade inom sjukvården och hennes pappa John som jobbade som lastbilschaufför. På fritiden när hon var liten så fanns det inte så mycket leksaker men det som fanns att göra var bland annat leka med dockor eller grankottar eller så spelade man kula.

Hon tyckte skolan var bra för att hon trivdes väldigt bra, för hon hade många kompisar. Skolan då och nu är olika på vissa sätt t.ex så hade eleverna en annan sorts respekt mot lärarna , fast det hade de mot alla vuxna. Det fanns inte bestraffning på hennes skola och inte heller någon skolk vilket hon trodde tror kom under nästa generation. Hon sa också att dom inte hade skoluniform men vanliga kläder var ungefär som nu, långbyxor och en tröja. Men dock var lärarna välklädda männen hade kostym och kvinnorna klänning. Hon sade också att dom hade mycket läxor och prov och det förkom inte så ofta att man inte gjorde dom för att man hade sån pass stor respekt mot lärarna. Men om man inte skulle gjort sin läxa hände inget speciellt förutom dåligt betyg. Dom hade betyg i alla ämnen plus ett betyg i ordning och uppförande. Ordning och uppförande betyget påverkades av om man t.ex retades eller hade o ordning i bänken.
Det fanns inte så mycket mobbning när hon gick i skolan heller, i allafall var det inget man pratade så mycket om, men något som fanns var utfrysning säger mormor, det berodde på att alla är olika och man kan inte vilja vara med alla hela tiden men det var inget hon gjorde sa hon också.

Läs resten av detta inlägg »

Intervju med Clas

Jag har intervjuat min Morfar Clas. Clas föddes år 1944 i Jakobstad som ligger i Finland. Clas bodde på landet med sin mamma,pappa och sina 4 syskon. Hans mamma hette Edith,Hans pappa hette Mats och syskona hette,Tage,Siv,och Karita. Det var en självklarhet att alla barn skulle hjälpa till med sysslorna bla Mjölka korna,Hjälpa till med maten mm. Clas pappa arbetade som en Fabriksarbetare medans Clas mamma var Hemmafru. Clas pappa kom hem sent på kvällarna för han var tvungen att försörja sig själv och sin familj så barnen fick göra alla sysslor på gården.

Clas började i skolan när han var 9 år i Jakobstad. Skolan var mycket lättare förr tycker Clas eftersom på den tiden kunde man få jobb när som helst, betygen spelade nästan ingen roll. Man kunde bli bestraffad i skolan om man gjorde något dumt te.x komma försent eller säga något olämpligt. Lärarna kunde ha Favoritelev och om dem gjorde något dumt så fick dem inga bestraffningar men alla andra fick. Bestraffningarna var väldigt olika,Man kunde få gå ut ur klassrummet och senare komma tillbaka,Man kunde få Kvarsittning och så kunde man bli slagen med en pekpinne på fingrarna. Mobbning fanns men man hörde aldrig om att någon hade blivit mobbad. Dvs att nästan ingen blev mobbad på den tiden. I Clas skola så hade man ingen skoluniform men tjejerna gick runt med kjolar och killarna med jeans.

Läs resten av detta inlägg »

Intervju med Gunilla

Jag har intervjuat min farmor Gunilla. Hon är född 19 juni 1944 i hällefors. Hennes familj bestod av Mamma Annis, Pappa Holger, storasyster solveig och lillasyster silvy. Som ung jobbade hennes mamma på fångvårdsanstalten där hon gav bla ut mat till fångarna. Senare jobbade hon som piga. Hennes pappa jobbade som martinarbetare på verket hällefors järnverk och senare på hällefors köping som kommunalarbetare. Gunilla jobbade som telefonist på telegrafen i hällefors tills det blev automatiserad 1957. Efter det jobbade hon som kontorist som 17-åring.

Gunilla började skolan 1951 i Hällefors. Hon säger att skolan verkar vara mycket lättare när hon gick i skolan jämfört med nu. Nu för tiden är det mycket högre krav på eleverna än vad det var då, det var inte lika stressigt då. Man kunde bli bestraffad på skolan men inte med våld. Det kunde vara att om man pratade för mycket och störde fick man gå ut ur klassrummet tills magistern eller frökern kom och hämtade en. Mobbing fanns det inte mycket av. Det hände ibland kanske att nån var dum mot någon men inte som det är idag. Gunilla blev inte mobbad men berättar att man kunde aldrig leka tre tjejer utan skulle man leka skulle det bara vara mellan två tjejer. Så var man borta en eftermiddag när två tjejer lekte var det svårt att komma in och vara med att leka med dom. Man hade ingen skoluniform men tjejerna hade oftast kjol på sig och killarna hade oftast korta byxor. Man hade även hemstickade tröjor. Gunilla berättar att hennes mamma sydde hennes kläder.

Något hon minns från sin barndom var att hon hade många kompisar hon lekte med. Tillsammans byggde dom kojor och klättrade i träd. Dom lekte även mamma, pappa, barn och spelade mycket fotboll. Gunilla hade gymnastik som intresse och hennes granne lekte hon mycket med som hade romerska ringar som dom lekte i. Man dansade även folkdans. Leksakerna som fanns var mycket träleksaker. Gunilla hade en porslinsdocka när hon var 5 år. Även dragleksaker fanns. När Gunilla blev äldre så sydde och stickade hon sina kläder. Man kunde inte tänka så mycket som var modernt utan man hade de kläder man hade råd med. Kläder som var moderna var kjolar med veck sk twistkjolar. Man hade skumgummi under kjolen ibland flera lager med kjolar för att det skulle bli vidd på kjolen. Det var inne med tuperat stort hår och för att få höjd på håret och så kunde man även lägga in formfranska. Killar hade nästan alltid kostym. Vanligt bland killar var att ha brylkräm i håret.

Läs resten av detta inlägg »

Stigs minnen från 1950-talet – det Kalla kriget

Jag har intervjuat min morfar Stig. Han föddes 1944 i Örebro. Han bodde då med sin mamma, född 1911, sin pappa, född 1902 och sin storebror, född 1942. Hans mamma var hemmafru och hans pappa var byggnadsarbetare. Det var Stigs pappa som försörjde familjen. Det vanligaste jobbet var då industriarbetare säger Stig.

Det var skolplikt och Stig gick i skolan i Örebro helt gratis. Det enda som kostade var slöjden vilket var 4 kr/termin. Min morfar gick på “Karolinska högre allmänna läroverket för gossar” och var tvungen att köpa allt skolmaterial själv. När man gjorde något fel i skolan så berätta Stig att man fick anmärkningar, kvarsittning eller slag av lärarna. Man fick ha egna åsikter och säga vad man ville men var tvungen att lyda föräldrar och lärare. På fritiden lekte Stig mycket kurragömma, spelade kula, åkte skidor eller spelade fotboll. Det fanns inte så mycket leksaker utan man använde sig mest av små bilar, bobb, spark och hemmagjorda leksaker.

Demokratin i Sverige under 1950-talet var i stort sätt som nu förutom motboken som var att man bara fick köpa/dricka en viss mängd sprit i månaden. Man märkte inte av det kalla kriget så mycket enligt Stig mer än att det var svårare att ta sig in i Öststaten. När man däremot fick höra att Kennedy mördats började oron för ett nytt världskrig. Man fick via radion veta att Sovjet sänt ramper till Kuba och att detta kunde leda till att det blev ett kärnvapenkrig mellan Sovjet och USA. Nyheterna fick man främst från radion men även från TV i slutet av 50-talet. Det viktigaste nyheterna enligt Stig var dagsnyheterna från TT därför att det var den enda nyhetskällan för att hans familj skaffade inte TV förens i slutet av 1958. Flyktingarna började komma till Sverige först efter 1956 från Ungern och 1961 från Tyskland då Berlinmuren byggdes.

Läs resten av detta inlägg »

Minnesstenar att snubbla över – att se skuggorna från det förflutna

Ett mycket tänkvärt minnes- och konstprojekt är Gunter Demnigs så kallade ”Stolpersteiner” – ”snubbelstenar”. SO-läraren har snubblat över några av stenarna i Duisburg och Köln. Klicka här för att komma till projektets hemsida!

image image image Läs resten av detta inlägg »

Sabir – livet i byn Tavella

Sabir Kader som är min morfar är född 1941 och var utbildad som lärare under tiden då han levde i den Irakska del av Kurdista (i staden Soleimeni som också var hans hemstad) . Han bode med sin familj som bestod av pappa som jobbade med handel vars inkommst var väldigt bra, mamma som var hemmafru och två systrar som blev bortgifta under 17 års ålder, de gick inte i skolan utan var hemma frua precis som modern. Idag så är Sabir pansionär och ängnar tiden till att fixa egologiska grönsaker, spendera tid med släkt och vänner samt ta hand om sin hälsa och lyssna på nyheter när han är hemma i Tengvallsgatan i Örebro. Han är även ordförande i en förening.

Under denna tid dvs före 1962 fanns det olika byar och Sabir bode på en av de som kallades för Tavella. Ett liv ett vanlig hem brukade oftast se ut på det sätt då folk sydde egna kläder med eget tygg som de fick tag i huvudstaden eller i Iran ditt tygg fraktades och butiks ansvarligarna fick ta emot det som senare såldes i affärerna. De flesta hade trädgård där man odlade ekologiska grönsake, åt nyttigt kött och ofta ris och nästan aldrig socker dvs att de var väldigt nyttiga.

Teknologi fanns inte på denna tiden dvs säga även inte radio och Sabir minns hur farsinerade alla var då de såg en radio, ”hur kunde det de sa i Bgdad höras genom aparaten, hur kunnde ljudet föras från så långa mil och hur kunnde de ens höra det”: var många som tänkte.

Läs resten av detta inlägg »

Schindlers list – skuggorna från Hollywood

Som ett led i vår kultursatsning har alla våra 9:or sett filmen Schindlers list i sköna biostolar på BIO ROXY!

Fundera över titeln och VAD ÄR EN MÄNNISKA?Schindler's List (1993) 2Schindler's ListBild3Bildkälla: www. warhistoryonline.com, www.movieboozer.com

Intervju med Stig

Min morfar heter Stig och föddes den 27 april 1944 i Lindesberg. Han växte upp med sin mamma, pappa, två bröder och en syster. Stigs mamma jobbade som telefonist och hans pappa jobbade till en början i sågverksbranschen sedan som väktare plus andra småjobb. Stig och hans familj bodde i en villa och i grannskapet hade han många kompisar som också var hans grannar. Stig och hans kompisar lekte oftast i skogen eller på gatan. En vanlig lek som de ofta lekte var att de spelade brännboll. Maten som man åt till vardags var husmanskost. Det kunde t.ex. vara köttbullar och potatis eller fläsk med löksås. Ris och pasta åt man i stort sett aldrig. Till fest var det oftast stek och potatis som serverades.

Stig har många minnen från när han var liten och ett av hans sämsta minnen från barndomen var när han var tre år gammal. Då hade han fått en trehjuling och med den ville han visa sig duktig och åkte då ner för trappan och slog sig. Såklart har han inte bara dåliga minnen. Ett av Stigs bästa minnen var när han gick ut Realskolan. Stig gick då alltså i Realskolan och efter han gått ut Realskolan så gick han på Handelsgymnasiet i Örebro. Stig berättade att han hade en väldig respekt för sina lärare när han gick i skolan. Lärarna hade alltid rätt och de kunde slå eleverna. Stig sa att man nästan kunde vara rädd för lärarna men utöver det tyckte Stig att skolan var bra. Stigs första jobb var på ett kontor och där jobbade han med bokföring. Han tjänade 1200 kr i månaden. Stig gifte sig sedan vid 23 års ålder. Det var mormor och Stig som bestämde själva att de skulle gifta sig. På den här tiden var det ganska vanligt att man gifte sig ung, vid ca 21- 25 års ålder.

Läs resten av detta inlägg »

Intervju med Tage

Jag har intervjuat min morfar Tage. Tage föddes den 30:e Juni 1945 i Kräcklinge som ligger i Närke. Hans mamma och pappa var lantbrukare. Han fick därför köra traktor vid 6 års ålder, vilket för övrigt är ett av hans bästa minnen. Att börja skolan, vilket skedde vid 7 års ålder, var en av dem sämre minnena från hans barndom. Skolan var inte nödvändigtvis dålig men den var rätt så tråkig. Man såg dock inte skolan som något hemskt, utan man gick i skolan för att det helt enkelt bara var så. Lärarna slog inte barnen och bestraffning som till exempel kvarsittning var inte möjligt på grund av skolskjuts. Mobbning var inget begrepp som användes och därför var det inget som man tänkte på, men det fanns. Därför var det inte konstigt att ingen reagerade när man retade koreanen som gick på skolan. Sen var det också för att det inte fanns organisationer som motverkar/uppmärksammar mobbning. Bland eleverna så var stämningen tämligen lugn. Man slogs och bråkades då och då men det blev aldrig något större. Man hade alltid undervisning om kristendomen en kvart på morgonen. För övrigt så fick man undervisning i geografi, historia, lite engelska senare i skolgången och så fick man självklart lära sig att räkna. Tage säger även att han sov mycket på lektionerna och att lärarna inte tycktes bry sig om att säga till. Skolan slutade vid 14 års ålder, alltså efter 7 års skolgång och Tage började arbeta direkt efter skolans slut.

Som bonde arbetade man i princip från morgon till kväll (07:00 – 17:00), men på lördagar så arbetade man bara halva dagen. Fritid hade man inte så mycket av överlag men han anser att arbete inte var så stressigt. Vid den här tiden så var socialdemokraterna det absolut största partiet, men hemma hos Tage var det centerpartiet (“bondepartiet”) som var populärast. Det mest impopulära partiet var kommunistpartiet, eftersom det fanns en viss rädsla för kommunismen. Att diskutera politik hemma var vanligt och man märkte kalla kriget genom “ryss-skräcken”. Man såg Amerikanerna som dem goda och Ryssarna var något som man skulle akta sig för. Något som Tage minns extra mycket var den så kallade Ungernrevolten då Ungerska upprorsmän kämpade för ett fritt Ungern. Han minns även Kubakrisen då amerikanerna upptäckte ramper för kärnvapen på Kuba och dem förhandlingar som följde mellan USA och Sovjetunionen.

Läs resten av detta inlägg »

Ingrids krigsminnen

Jag har intervjuat min farmor, Ingrid. Ingrid är idag 77 år gammal och bor i ett radhus i Bålsta, utanför Stockholm. Under sina tidiga levnadsår bodde hon i Rämen, en by belägen djupt i de värmländska skogarna. Hennes far arbetade som jägmästare och hennes mor var hemmafru som många andra kvinnor på den tiden. På grund av faders yrke hade familjen det bra ekonomiskt och var en fin familj i byn. Det var fyra syskon i familjen. Under 40-talet delades det ut ransoneringskuponger i Sverige beroende på antalet i familjemedlemmar. Ransoneringen gick ut på att alla skulle kunna få köpa nödvändiga varor trots att det fanns lite av vissa. De varor som ransonerades var bland annat mjöl, kaffe, socker och sprit. Många lyckades sälja utanför ransoneringen, på den så kallade svarta börsen.

Under kriget var det få som var medvetna om tyskarnas brott mot judarna och det var inte särskilt många flyktingar som kom söder ifrån. Däremot ankom det väldigt många flyktingar från Finland, framförallt barn. Detta berodde på det finska vinterkriget. Nyheter kom från tidningar, radio och lite från TV men en femårig flicka märker inte så mycket ändå. Något som Ingrid kom ihåg starkt var när hela byn i stort sett dog. Nästan alla vuxna män var inkallade som soldater ifall kriget skulle komma och eftersom det var bara de som jobbade och bara de som hade körkort var byn väldigt öde. Under kriget var många i Ingrids närhet oroliga att kriget, som fanns i alla länder runt Sverige, skulle komma hit, troligen eftersom hon bodde så nära den norska gränsen. Tanken att tyskarna skulle “ta över vårt land” var ofta förekommen. Enligt Ingrid var demokratin bevarad under kriget trots att det var oroligheter vid ett par tillfällen, hon tycker sig ha minnen om skottlossningar vid demonstrationer Hon berättar att yttrandefriheten fanns även fast demonstrationer inte var lika accepterade. Trots det berättade man inte vilket politiskt parti man sympatiserade med.

Läs resten av detta inlägg »

Intervju med Margit

Jag har intervjuat min mormor Margit. Hon föddes den 2 december år 1933 i orten Hed. Hon och hennes tvilling Ingrid föddes tillsammans hemma med hjälp av en barnmorska. Hennes familj bestod då av hennes mamma Marta, hennes pappa Bror, hennes storasyster Kerstin och hennes tvillingsyster Ingrid. Två år senare kom även hennes lillasyster Gunnel. Hennes mamma var hemmafru som var vanligt på den tiden och hennes pappa var folkskollärare och kantor. Hennes familj bodde tillsammans på landet. Hennes pappa var frikallad från armén men de flesta andra män som de kände var inkallade under kriget. Mormors familj blev därför inte lika påverkade som många andra av andra världskriget. En av de få saker som påverkade dem var dock ransoneringen. Att det var ransonering på varor betydde alltså att man bara fick köpa en viss mängd av dem för att det skulle räcka till alla. Man var tvungen att ha kuponger för att köpa varor från affären. Exempel på varor som var ransonerade var socker, kaffe och textiler. Bortsett från ransoneringen märkte inte mormor av kriget särskilt mycket mer än att hon vart lite rädd när det kom flygplan eftersom hon hört om bombningar. En sak mormor kommer ihåg från krigstiden var att det fanns ett slags läger för ryssar i ett område som hette Krampen. Detta område låg nära där hon bodde och därför kommer hon ihåg det. Dessa ryssar var sovjetiska militärer som hade rymt till Sverige från tyska fångläger i Norge och Finland där de varit slavarbetare. När de kom till Sverige placerades de i förläggningar. De kallades ryssläger och betraktades som sovjetiska områden. Ett av dessa områden var just i Krampen.

När mormor växte upp var det ganska svårt att få reda på nyheter. Man fick främst höra nyheter genom radio och tidningar på den tiden. Det var inte heller lätt att kommunicera med någon som bodde långt bort. Inte alls alla hade telefon så man fick kommunicera genom att till exempel skriva brev till varandra och skicka med posten. Det var även svårt att ta sig fram. Det var inte så många som hade bil och därför cyklade och gick de flesta. När kriget började kommer mormor ihåg att man tog beslag på gummi i däcken på bilarna. Mormors pappa hade en bil men den gick inte att använda eftersom hjulen beslagtogs. Man gjorde detta eftersom nästan all import stoppades under kriget. Då behövde man gummin inom till exempel industrin.

Läs resten av detta inlägg »

Intervju med Bertil

Jag har intervjuat Bertil som föddes år 1936 i Nerkeskil. I hans familj var de åtta stycken, två vuxna och sex barn. Både hans mamma och pappa jobbade som lantbrukare på deras egna gård. På den tiden hade de inga stora maskiner att jobba med så de fick göra allt förhand.

När Bertil var tre år började andra världskriget. Han började skolan 1943 när han var rum sex sju år. Skolgången var ungefär lika som den idag. Det fanns några olikheter, han hade ungefär tre kilometer till skolan, det inte finns någon skolbuss så han cyklade till skolan varje dag även om det regna eller var super kallt. De fick även ingen lunch utan de fick de ta med sig hemifrån. Några saker som var väldigt lika med skolan idag är att skolan var obligatorisk även då, de hade vanliga skolböcker att jobba i och de hade mycket läxor. Lärarna var väldigt snäll och de fick aldrig några slag av dem.

För att kunna få mat så fick man som små kuponger som man gav till folket i affären och så fick man de som stod på lappen T.ex. Ett kg potatis. En av de vanligare maträtterna var potatis och sill och till frukost var det oftast gröt.

Läs resten av detta inlägg »

Intervju med Kerstin

Min mormor Kerstin föddes den 17 augusti år 1935 i Österjörn, Västerbotten. Hon bodde med sin ensamstående mamma Linnea och sin fyra år äldre syster Ingegärd. Kerstins pappa bodde inte med familjen utan bodde i ett annat hus i byn, men dom hälsade på honom lite då och då. Kerstin, Linnea och Ingegärd bodde tillsammans i ett gammalt hus på landet med endast ett rum. Dom hade inget vatten i huset eller el men en vedspis. Dom delade allihop på en bäddsoffa. Som madrass så hade dom en bolster fylld med halm. Dom hade ingen toalett inne i huset utan det fanns ett utedass intill. Som toapapper använde dom tidningar och som tandkräm användes tvål och salt. Dom kunde bara tvätta sina lakan och mattor på vår, sommar och höst eftersom dom inte hade något vatten inne i huset. Den tvätten sköttes alltså när det inte fanns någon is på sjön.

Familjen levde väldigt fattigt och åt dålig mat, ofta blodpudding. Frukt och grönsaker fick dom endast till jul och godsaker åt dom nästan aldrig. Men det fanns en liten affär i närheten där Kerstin och Ingegärd fick en 5-öres kola att dela på ibland. Hennes mamma Linnea var utbildad sömmerska men tjänade inte så mycket pengar trots att hon hade tre olika jobb. Hon jobbade med skolstädning, skoleldning och som sömmerska. Eftersom dom inte hade så mycket pengar att köpa kläder för så sydde Linnea kläderna. Hon återanvände ofta gamla tyger och gjorde något nytt av det. På fritiden så gjorde Kerstin inte så mycket. Hon var aldrig med några vänner utan lekte med en docka tillsammans med sin syster Ingegärd.

Läs resten av detta inlägg »

Intervju med Arne

Jag har intervjuat min morfar Arne Särnholm som bor i ett radhus i Lindesberg. Arne är född den 25 juli 1944 på ett sjukhus i Örebro. När han föddes bodde han lite utanför Örebro. Familjen flyttade runt på olika bondgårdar för att hans pappa var bonddräng. Hans familj bestod av Mamma Edit som var hemmafru, pappa Hugo som var först bonddräng men som senare köpte egen gård och blev bonde. Han hade fem äldre syskon och det var stor åldersskillnad mellan syskonen. När Arne var 5-6 år köpte Hugo, hans pappa, en bondgård i Finnåker. De hade djur, åkermark och skog. Arne fick redan i unga år hjälpa till på bondgården med olika sysslor. Det var en självklarhet att barnen skulle hjälpa föräldrarna att driva gården.

Arne kommer inte ihåg vad som hände på fritiden från de yngre åren men han vet att han spelade fotboll, fiskade, åkte skridskor, åkte skidor och så gillade han att göra bus. Ett av busen de genomförde var att spela hartsfiol på fönsterbläcken som drev grannarna till vansinne. Arne kommer ihåg att man lämnade kuponger för de livsmedel de inte kunde tillverka själva. Eftersom de var bönder så tillverkade de mycket själva. Under denna tid var det också bensinkris så man fick bara åka bil olika helger beroende på registrering-snummret men på vardagar var det fritt fram. Han hade ingen aning om svarta börsen för att han trodde att det var mer av en storstads grej. De flesta hade tunga jobb såsom skogshuggare och bönder och därför åt man mycket fibrer, fett och kolhydrater för att klara sig. Det man tillexempel åt var potatis, sill, fläsk, köttbullar och annan husmanskost som han sa det. En gång i veckan kom det en lastbil med svagdricka, typ som läsk, som han fick någon gång ibland.

Arne gick i något som kallades b2-skola och alla åldrar gick i samma klass år 1-7. Han gick i skolan alla dagar utom söndag. Han tycker lärarinnan var bra men man hade mycket respekt för henne. De vågade inte säga vad de ville. Om han inte skötte sig fick man slag på fingrarna eller blev dragen i örat. Han hade också betyg ända från första klass till sjuan. Skolk var inte vanligt utan alla var nästan där hela tiden. För att ta sig till skolan cyklade han eller gick och på vintern så åkte han skidor genom skogen till skolan. Han tyckte att det gick snabbare på vintern eftersom man kunde ta genvägar genom skogen som man inte kunde ta när man cyklade. I skolan fick han ingen lunch så han fick ta med sig matsäck. Matsäcken bestod ofta av två limpor med korv på. Efter skolan så spelade han fotboll eller fiskade på sommaren. På vintern skottade man upp en bandyplan på sjön och spelade, han fick klara sig själv så man fick lära sig allt själv. Han lekte mycket med luftgevär och sköt nästan allt. Han råkade till och med skjuta en pärluggla. När han blev tillräckligt gammal började han köra traktor. Efter skolan när han var i 15 års ålder fick Arne sin första anställning och det var som skogshuggare. När han var 18 år han började köra mjölkbil. Arnes pappa köpte aldrig någon bil utan han åkte häst och vagn hela tiden eller så blev han skjutsad av en av Arnes bröder.

Läs resten av detta inlägg »

Katarinas minnen från Andra världskriget

Katarina är idag 79 år gammal och bor i Askersund. Hon föddes alltså 1937 i Stockholm. Där växte hon upp i en våning på Karlavägen med mamma, pappa och sex syskon. Mamma var utbildad gymnastikdirektör och pappa var vice vd på Elektrolux.

Katarina minns inte så mycket ifrån krigstiden eftersom hon var så liten, men hon har förstått att hennes familj var priviligerade jämfört med många andra, men den påverkades såklart av kriget. Bland annat tvingades de flytta. Hon och hennes syskon fick bo hos mormor under en period för att det var oroligt i stan. Som många familjer höll man ihop när det hände farliga saker runtomkring och man var beroende av varandra. Katarina och hennes familj märkte inte av andra världskriget så mycket men de hängde upp skynken för fönstrena, flygplan flög ofta över stan, det fanns inga gatljus och ibland kunde man höra sirener.

Hon berättade även att under andra världskriget fick man nyheter genom radio och posten som kom tre gånger per dag. Katarina sa att det man fick höra inte alltid var sant och jämför det med vad den person som startade Sverigedemokraterna sa. Den person sa att förintelsen inte har ägt rum och att allt om förilntelsen bara var falsk propaganda. Det var endast ett fåtal som visste om förintelsen och många trodde att det inte var sant. Många i Sverige tog avstånd från judar, det gjorde även Katarinas familj.

Läs resten av detta inlägg »

Intervju med Bosse

Bosse föddes 19 september 1949 i Dalahusby. Hans familj bestod då av hans mamma, pappa och två systrar. Från början var Bosses pappa pastor och hans mamma hemmafru men de kom senare att bli lanthandlare när de flyttade till Hörsta. De tjänade inte mycket på det eftersom att det var svårt med lanthandel. Familjen var fattig men de hade så det räckte.

Bosse berättar att ett av hans bästa minnen var när han fick en ny röd cykel som 8-åring av sin mamma och pappa. Anledningen till varför han kommer ihåg det så väl är för att han nästan inte hade någon egen leksak eller grej överhuvudtaget. Det kom som en överraskning att hans föräldrar kunde få tag på en sån cykel trots sin kritiska ekonomi.

Det Bosse gjorde mest som barn var att vara ute med sina kompisar. De cyklade i skogen, badade och åkte skidor bl.a. Bosse berättar att han och två till av sina kompisar en gång råkade tända eld på ett gärde men som tur var slocknade det vid en stenmur. Han säger att han inte var så gammal då så han blev väldigt rädd. Bosse tycker att han ändå hade det ganska bra i hans barndom, både i familj och skola. Det var ganska varierande skolmat, det förekom inget våld i varken hemmet eller i skolan men han säger att det kunde förekomma att man retade någon som var annorlunda i skolan.

Läs resten av detta inlägg »

Katarinas minnen från Andra världskriget

Katarina är idag 79 år gammal och bor i Askersund. Hon föddes alltså 1937 i Stockholm. Där växte hon upp i en våning på Karlavägen med mamma, pappa och sex syskon. Mamma var utbildad gymnastikdirektör och pappa var vice vd på Elektrolux.

Katarina minns inte så mycket ifrån krigstiden eftersom hon var så liten, men hon har förstått att hennes familj var priviligerade jämfört med många andra, men den påverkades såklart av kriget. Bland annat tvingades de flytta. Hon och hennes syskon fick bo hos mormor under en period för att det var oroligt i stan. Som många familjer höll man ihop när det hände farliga saker runtomkring och man var beroende av varandra. Katarina och hennes familj märkte inte av andra världskriget så mycket men de hängde upp skynken för fönstrena, flygplan flög ofta över stan, det fanns inga gatljus och ibland kunde man höra sirener.

Hon berättade även att under andra världskriget fick man nyheter genom radio och posten som kom tre gånger per dag. Katarina sa att det man fick höra inte alltid var sant och jämför det med vad den person som startade Sverigedemokraterna sa. Den person sa att förintelsen inte har ägt rum och att allt om förilntelsen bara var falsk propaganda. Det var endast ett fåtal som visste om förintelsen och många trodde att det inte var sant. Många i Sverige tog avstånd från judar, det gjorde även Katarinas familj.

Läs resten av detta inlägg »

Tidigare inlägg «