Jag intervjuade min morfar som heter Harry Johansson och han föddes den 29 maj 1942. Harry föddes på Örebro BB den 29 Maj 1942. Under sin barndom så bodde han i Engsholm på Skebäcksvägen 42 med sin mamma som hette Märta och hans pappa Evert Johansson. Evert jobbade som kommunal arbetare på ett gasverk och Märta var hemmafru, men hon jobbade också som hemsömmerska och gjorde barnkläder till företagen Örebro barnkläder, Backfish och junior. Företagen ägdes av Mas Erik Andersson och de låg på Engelbrektsgatan. Harry hade inga syskon men han växte upp med höns och kaniner. Han började gå på Engelbrektsskolan, det var hans farfar som hade varit med och byggt skolan. Harry hade på Skebäcksvägen 42 en massa lekkamrater som han var med, 6st inklusive han själv. Hans Åke, Rolf, tvillingarna Birgitta och Margareta och Gun Marie. Där brukade de tillsammans gå och fiska vid Svartån. Harrys mamma gjorde deg som bete och sedan satt de och meta löjor. De brukade ofta tävla om vem som fick mest löjor. När de flyttade till 42an så fanns fortfarande mörkläggningsgardinerna kvar som de använde under kriget för att inte jagare skulle se om det var städer där nere med liv.
Under den tiden använde man ransoneringskort och man fick inte köpa hur mycket mat som helst. På jularna t.ex. så var det inte säkert man skulle få risgrynsgröt, banan var det sällan man kunde få tag på för man visste inte om banan båtarna skulle komma eller inte. Maten man hade slängde man aldrig utan tog vara på allt som mjölk t.ex. om det var på väg att gå ut så lät man det surna till tätfil. Då fanns inga kylskåp så då använde man konserveringsapparater och hade maten i skafferier. Det fanns inte heller några elspisar utan då använde man gasspis eller vedspis. I källaren så fanns det vedbod och matkällare samt ett brygghus. Ett brygghus är där kvinnorna gick ner för att tvätta kläderna. På 50-talet hade man en speciell klädstil. Harry hade skor som kallades myggjagare, Trenchcoat som var en slags rock herrkappa och en hatt som han hade fått, som gjorde det lättare att komma in på barnförbjudna filmer på bio.
På den tiden så gick det bara att få nyheter via radio och tidningar som Örebro kuriren och NA. TV kom inte förrän på slutet på 50-talet och då var det väldigt svårt att skaffa en tv och det var nästan bara de rika som hade råd med en.
Harry visste då som ung bara lite om vad som hände i kriget, men han visste om förintelsen och vad som hände med judarna och de koncentrationslägren som fanns. Det de visste mest om då var ryska skräcken på 60-talet. Hans far Evert låg i Värmland i krigsplacering under kriget. Där en del av gränsen ligger mellan Sverige och Norge. De skyddade gränsen, för tyskarna hade då innan invaderat Norge och övertagit det och han stod då som vaktpost.
Min morfar Harry gifte sig med min mormor Neta Blomquist den 27 februari 1965 i Längbro kyrka där även jag, min mamma och morbror har döpts. Nu så bor Harry och Neta i Örebro, Björkhaga och där har de det bra.
Reflektioner
Det som Harry berättar ger mig en inblick i hur det var att leva förr. Hur det var att bo i Sverige under kriget och efter kriget och hur deras levnadssätt var då. Man får mycket mer förståelse när man pratar med en som faktiskt har varit i den tidsperioden än när man läser från en bok eller ser en film, att få höra när han berättade om hur det var så är det svårt att få med allt intressant som han har berättat! För att få en tydlig sida om hanns historia så skulle man behöva skriva nästan en bok om det, men man fick ta med få av de vissa speciella händelser som berörde en mest.
Jag tycker att min historiska källa var bra, men självklart så kan alla minnas fel eller glömma vissa små detaljer.
David Grönlund VT 2015
