Rosé Marie är idag 69 år gammal och bor i ett radhus vid Rosta gärde. Hon föddes den 1 juni 1945 i en lägenhet i Fellingsbro. I lägenheten bodde hon med mamma, pappa och sin bror. Pappan jobbade som svetsare medans mamman jobbade inom sjukvården och som mattant.
Rosé Marie föddes när kriget slutade som var 1945. Hon har inga minen från Andra världskriget men hon kommer ihåg 1956 då Sovjetunionen gick in i Ungern. Hon berättar det att Ungernrevolten började som en fredlig folkuppror mot landets regering och mot Sovjetunionens inflytande i Ungern. Då ungern bildade ny regering sände Sovjetunionen stridsvagnar och trupper som invaderade Budapest. Det slog ner upproret och stod som segrare. Det krävde många dödade och skadade. Hon berättar också det att man hörde det mycket från radion och tidningar. Föräldrarna snackade mycket om det och om kriget. Då som liten flicka i Sverige trodde hon att de kanske skulle bli krig i Sverige. Hon berätta också att när hon hörde allt som hade hänt i Ungern så blev hon rädd och säger att de var hennes sämsta minne. Men hon säger inte bara att hon hade dåliga minnen. Hon hade inga bra minnen från när Sovjetunionen gick in i Ungern men det bästa minnet när hon var liten och det var mycket krig i världen var när hon fick åka bil för första gången med hennes mordbröder.
Rosé Marie berättar mycket om hennes lek och fritid när hon var liten. Hon säger det att när man var liten så var det annorlunda tills idag för förut i tiden fanns det ju inga datorer eller iPhone osv. När hon var liten så på vintern så åkte man mycket skridskor. När man skulle åka skridskor så var det inte bara och åka till en ishall som man brukar Göra idag utan hon berättar att om du skulle åka skridskor så var du tvungen och gå ut i skogen eller gå till nån sjö och hitta sig en liten Is plätt där du skulle kunna åka och ha det roligt. Men hon åkte inte bara skridskor på vintern utan hon åkte också mycket skidor i skogen och mycket med sin bror. Hon åkte också spark hon tog den om hon tillexempel skulle till sin kompis som inte bodde så långt bort eller affären och köpa något. Det var det hon gjorde på vintern men på sommaren var det ju såklart helt annorlunda. På sommaren berättar hon att hon lekte med många olika saker. Hon kommer ihåg hennes lekstuga den var röd och inte så stor men Man kunde vara Max 3 i den. Hon kommer också ihåg att i hennes lekstuga lekte hon mycket med doker och träleksaker. Man lekte mycket med träleksaker för det fanns inte så mycket annat än det. Hon berättade också att dom lekte tjuv och polis som vi gör idag och kurrrajuma. Det dom lekte som ja själv kommer ihåg när man gick i lågstadiumet var ryska påsken klapp eller kyss. Dom man lekte med Säger hon var dom närmaste grannarna. Hon berätta att hon hade en granne som var i samma ålder som henne. Dom lekte väldigt ofta och blev väldigt bra vänner. Man var mycket också med släkten. Hon berättade lite om mobbningen och hon kommer ihåg att det var en tjej som blev mobbad för att hon hade blivit abdopterad av en familj. Hon säger också det att dom som såg lite annorlunda ut blev också mobbade. Fast hon tror att det är mer mobbning i dagens sammhälle än för i tiden då hon var ung. Hon berättar om hennes kläder och hon säger det att först och främst hade man inte så mycket kläder för att man köpte inte så mycket. Hennes mamma sydde kläder åt henne isället för att köpa kläder. Men hennes favorit kläder var Jeansen när dom kom. Hon berättar det alltid när hon ville vara fin klädd och så satte hon alltid på sig jeansen.
Det min mormor berättar handlar mest om hennes egen fritid och var hon gjorde på den. Men hon berättar ändå lite om när Sovjetunionen går in i Ungern fast hon var så liten flicka. Hon var för ung för att komma ihåg något från kriget då när hon föddes när kriget var slut. Hon har inte varit med om någon väldig hemsk händelse och ja tror hon känner att hon inte ville föddas tidigare och vara med om alla hemska saker.
Anton Södermann 9D
