”Det var mörkt och det var jätte kallt, det var mitt på vintern 1942. Jag var väldigt rädd, rädd för att tyskarna skulle komma. Jag låg vid sängen och funderade över ifall tyskarna kom så skulle jag skaffa ett sportflygplan och fly till Norge tillsammans med min familj så började Ingemar Lars Olsson berätta om sin upplevelse under andra världskriget. Ingemar föddes den 3 september 1930 i Kumla. Han växte upp tillsammans med hans 3 äldre bröder Olle,Viktor och Erik och Hans mamma Margareta Olsson och hans pappa Albert Olsson. Han gick på Karolinska skolan i Örebro och Han var 15 år gammal när kriget slutade. Nu är Ingemar gift med Margareta och han är 84 år gammal. Dem har 2 barn och 5 barnbarn. Ingemar och hans fru bor nu i Örebro.
Man märkte inte av kriget direkt men man visste att det pågick krig. Jag tycker inte att man blev påverkad så jätte mycket här i Sverige men det fanns ju lite förändringar som exempelvis man hade kuponger som man fick från staten för mat och så hade all svarta gardiner vid fönstret så att man inte kunde se ljuset från utifrån för säkerhetsskäl det kallades för mörkläggningen och Militär tjänsten som all män fick göra. Dessutom så hörde man ju Hitler skrika om Goebbels som var propagandan på radion och så klar så fanns ju också rädslan på att tyskarna skulle kanske komma men annars så tycker jag inte att man märkte av det till skillnad från andra länder.
Om judar så visste man lite men man visste inte hur förfärligt det var tills 1945 då Ryssarna kom till Auschwitz och hela sanningen kom fram. Det fanns svenska röda korset som hämtade flyktingar (Judar) och det visste man. Man gick med röda korset till och med frivilligt. Det fanns risker men det tog man. Judar som kom till Sverige så häll man de borta från alla andra tills de blev friska. Det var alltid demokrati i Sverige under Andra världskriget och i den tiden så var det socialdemokraterna som styrde och statsministern hette Per Albin Hansson.Allt man fick höra på nyheterna var sanningen.
Jag kommer ihåg en morgon när jag var på väg till skolan så såg jag en tysk tåg med tyska soldater på Örebro tågstationen och jag tyckte att det var obehagligt. Andra minnen som jag kommer ihåg var När tyskarna tog över Norge så var alla i min familj jätte rädda. Vi var rädda över att tyskarna skulle kanske också överfalla Sverige. Man kunde se att mina föräldrar var också oroliga men de ville inte vissa det till oss baren och därför försökte de lugna ner oss. När det pågick krig i Finland så flyttade många finska barn hit till Sverige och de placerades i olika familjer och Jag kommer ihåg att vart familj hade barn från Finland men jag kommer inte ihåg hur många det var. Och efter kriget så jobbade jag i Tyskland i några år och jag kommer ihåg att byggnaderna var helt förtärda.
Mina reflektioner
Man kan se att man hade det bättre här i Sverige än man gjorde i andra länder. Man blev så klart påverkad av kriget som till exempel med maten att man skulle ha kuponger, med svarta gardinerna (mörkläggningen) och med militär tjänsten och mest spänningen eller oroligheten man hade runt om kring och radion när man hörde Hitler skrika men jag tror inte att man märkte riktigt av att det faktiskt pågick krig eftersom det fanns inte krig här i Sverige. Jag tycker också att det är konstigt med att han sa att allt man hörde i nyheterna var sanningen men ändå så visste man ju ingenting om judarnas läger eller om vad som pågick där. Som jag har läst så gav tyskarna ut rapporter att judar hade det bra i lägren på nyheterna och till och med så kom andra rapporter från andra länder och gick på lägret för att kolla hur läget var men tyskarna lurade de genom vissa de att göra så att Judarna hade det bra när det faktiskt var tvärtom så hur kan det var att allt man hörde i nyheterna var sanningen Utav vad jag tror jag vet så tror jag inte att allt man hörde var sanningen angående lägret men kanske allt annat man hörde var det. Utifrån min intervju så var det bara män som fick göra militär tjänst men inte kvinnor. Kvinnor hade ju fått mer makt än de hade innan, de fick jobba och fick röst rätt men varför var det bara män som gjorde militär tjänst. Men det kanske var för att det var inte vanligt att kvinnor gjorde det även om de hade mera rättighet.
Jag tycker att det det är roligt att jag fick chansen att träffa och intervjua någon som har varit med andra världs kriget och jag är också tacksam att jag inte fick uppleva något krig eftersom man kan se att det är inte något man leker med eller något som är roligt.
Fnan Yonas 9C
