Halina B föddes den 26 maj 1921 i Warszawa, Polen. Hon är dotter till byggmästaren Stanislaw B och Mariann B, men båda föräldrarna dog innan Halinas ankomst till Sverige. Hennes syskon, två systrar och två bröder, var kvar i Warszawa då Halina evakuerades till Ravensbrück, Tyskland. Halina gick 7 år i folkskola och 2 år i hushållsskola, därefter var hon anställd på en glasfabrik i Warszawa till hösten 1944. Enligt det polisförhör som genomfördes ansåg hon sig ej militärutbildad, ej prostituerad och som polska bekänner hon den romersk-katolska läran. Alla ”främlingar” fick sannolikt samma frågor.
Den 11 september 1944 deporterades Halina till Tyskland och fördes till koncentrationslägret Ravensbrück, i norra Tyskland, där hon vistades fram till befrielsen. I slutet av april 1945 blev hon utsläppt och fördes med hjälp av Röda Korset in till Sverige 2 maj 1945 utan legitimationshandling och hade inte heller några uppgifter att lämna om annan flykting. Efter ankomst Malmö vistades hon i Lund till 25 maj då hon blev förflyttad till Beredskapssjukhuset på Engelbrektskolan i Örebro. Hon ansågs arbetsför den 30 juli 1945 och hon fick anställning i köket på länslasarettet för 50 kronor i månaden, men detta trivdes hon inte med utan ville hellre jobba på en skofabrik i Örebro. Hon bytte därför arbete, hon jobbade därefter som städerska på centrallasarettet i Örebro och senare som hembiträde (från 29 december 1945) hos familjen André där hon tjänade 100 kr i månaden. Enligt läkaren Olle Ottander var detta delvis en del i behandlingen, många örebroare lät flyktingarna bo hemma hos sig mot mindre hushållsarbete. Av kostandsskäl ville staten snabbt får flyktingarna i arbete. Då Halina arbetade privat bad hon om att få sitt pass hemsänt från Polska ambassaden.
Den 9 november 1946 skickade Halina B en ansökan till Statens Utlänningskommission om att få gifta sig med den svenske verkstadsarbetaren Karl Alfred Olsson (född den 18 oktober 1910). Giftermålet godkändes och i och med det blev Halina svensk medborgare den 8 februari 1947. Den 15 november 1961 skickade Halina ett brev där hon bad om att få hemskickat ett tyskt intyg om att hon vistats i ett koncentrationsläger i Tyskland, befriats av Röda Korset och förts till Sverige. Intyget skulle hon senare använda för att be om skadeersättning för sin tid i fångenskap. Då kvinnorna gifte sig med svenska män och blev svenska medborgare upphör spåren i arkiven.
Halina stannade i Sverige och spenderar sitt liv i Örebro tillsammans med hennes man Karl Alfred Olsson.
Sannolikt familjen André med Halina.
Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet.
Bildkälla: Veronica J
Av: Mimmi T. 9D, vt 14. Mimmis mormor Veronicas mor var Halina!
