Irena Katazyna S.

Irena S föddes i Nieledew, Polen den 8 maj 1902. Hon var ogift och jobbade hemmavarande hos sin mormor som hon växte upp med. Under sin barndom var hon väldigt sjuklig och låg mycket till sängs. Hon var så svag att hon inte ens kunde gå. Hennes föräldrar var mekanikern Jan S och Katazyna S, hon hade två systrar och tre bröder. Hennes far dog i tidig ålder innan förintelsen. I maj 1942 evakuerades denna trakts befolkning från området (nordöst om Zamosc) och fördes till koncentrationslägret Ravensbrück. Sannolikt ville nazisterna förtyska området vilket betydde att polacker tvångsförflyttades till förmån för så kallade folktyskar. Tyskarna hade övertalat Irena S att hon skulle bli förd till ett sjukhus i Tyskland, där hon skulle lära sig att kunna gå igen tack vare bra läkarvård, men tyskarna ljög för henne och istället för ett sjukhus fördes hon till Ravensbrück trots att hon inte var judinna. Hon var ungefär sex månader i Ravensbrück innan hon fördes till ett koncentrationsläger i Lublin, också kallat Majdanek. Hon tillbringade 2 ½ månads tid i Lublin innan hon än en gång fördes vidare, den här gången till Auschwitz där hon fick fångnummer 77404 intatuerat. Där var hon innan hon efter några månader sändes tillbaka till Ravensbrück.

I maj 1945 blev hon utsläppt från Ravensbrück och fördes genom Svenska Röda Korsets försorg till Sverige som repatriandi. Hon ankom till Malmö den 2 maj 1945. Efter karantän i Lund kom hon den 21 augusti till Örebro beredskapssjukhus. I november friskförklarades hon av läkare och fick plats på Garphyttans sanatorium. Hon ville så snabbt som möjligt återvända till Polen och under tiden hon bodde i Sverige jobbade hon som biträde vid sanatoriet i Garphyttan, Örebro län. Lönen var 80kr/ månaden plus kost och logi. Hon återvände till Polen den 25 juli 1946.

Källa: Dossier Statens utlänningskommission, Riksarkivet

Av: Adam Neselius 9D vt 2012