Sigrid \u00e4r 94 \u00e5r, hon f\u00f6ddes i Garphyttan som ligger en bit utanf\u00f6r \u00d6rebro. Efter n\u00e5got \u00e5r flyttade hon och sin familj till en g\u00e5rd i F\u00f6rlunda. Hennes mamma och pappa som b\u00e5da v\u00e4xte upp i N\u00e4rke var f\u00f6dda \u00e5r 1900 och 1902. De var b\u00f6nder och arbetade allts\u00e5 p\u00e5 g\u00e5rden hela dagarna. Hennes pappa var \u00e4ven intresserad av politik och satt med som ordf\u00f6rande i Hovsta som som p\u00e5 den tiden var som ett litet eget distrikt. Sigrid hade \u00e4ven tre systrar. Ingrid, Marianne och Kerstin de var f\u00f6dda fr\u00e5n 1923-1935. N\u00e4r Sigrid blev lite \u00e4ldre s\u00e5 b\u00f6rjade hon i skolan som l\u00e5g en bit bort. Varje morgon tog hon s\u00e4llskap med en grannflickan som var en god v\u00e4n till henne. De tr\u00e4ffades \u00e4ven en del utanf\u00f6r skolan och kastade boll eller hoppade hage. Hon gick i skolan i 6 \u00e5r och sedan i n\u00e5got som kallades f\u00f6r forts\u00e4ttningsskola. D\u00e4r spenderade hon 2 \u00e5r. Skolan hon gick p\u00e5 var liten och l\u00e4rarna gav milda bestraffningar som att g\u00e5 ut i klassrummet eller st\u00e4lla sig i ett h\u00f6rn och sk\u00e4mmas. Eftersom det endast var 8 personer i hennes klass s\u00e5 var det alltid lugnt i klassrummet. Alla b\u00f6cker och material som man beh\u00f6vde i skolan var man tvungen att k\u00f6pa.<\/p>\n
N\u00e4r kriget b\u00f6rjade \u00e5r 1939 s\u00e5 var det inte bara de inblandade l\u00e4nderna som drabbades. \u00c4ven Sverige p\u00e5verkades och vissa grejer f\u00f6r\u00e4ndrades under kriget. Det som gav bekr\u00e4ftelse att kriget var ig\u00e5ng var n\u00e4r de flesta m\u00e4n runt om i Sverige d\u00e4ribland Sigrids pappa blev inkallade. Medans pappan blev inkallad var familjen ensamma kvar p\u00e5 g\u00e5rden och mycket av arbetet stannade n\u00e4stan upp. Sigrid och hennes systrar fick hj\u00e4lpa deras mamma med det de kunde. Under krigets g\u00e5ng b\u00f6rjade Sverige anv\u00e4nda sig utav ett system d\u00e4r man var tvungen att ha n\u00e5got som heter ransoneringskort f\u00f6r att kunna handla varor som t.ex mj\u00f6l och kaffe. Man beh\u00f6vde \u00e4ven ransoneringskort f\u00f6r att k\u00f6pa k\u00f6tt och tobak. De fanns olika kort till olika produkter ransoneringskortet f\u00f6r k\u00f6tt var t.ex m\u00e4rkt med GS medans mj\u00f6l hade bokstaven E. Man kunde \u00e4ven byta korten med en granne eller n\u00e5got om du beh\u00f6vde mera mj\u00f6l och han mera tobak s\u00e5 kunde ni byta med varandra. Man var \u00e4ven tvungen att hush\u00e5lla p\u00e5 den mat man hade. Det var f\u00f6rst\u00e5s enklare f\u00f6r Sigrids familj d\u00e5 de var b\u00f6nder och kunde tillverka sin egna mat genom att slakta en gris eller plocka lite potatisar under sommaren. Det var ju inte bara det som f\u00f6r\u00e4ndrades i Sverige under kriget. Man var \u00e4ven tvungen att m\u00f6rkl\u00e4gga varje litet f\u00f6nster p\u00e5 natten s\u00e5 tyskarna inte skulle se vart byar och g\u00e5rdar fanns n\u00e4r de fl\u00f6g \u00f6ver. Hon ber\u00e4ttade \u00e4ven om skyddsrum som fanns utspridda i Sverige. Med dessa skyddsrum hade man \u00f6vningar ifall Sverige skulle bli indragna i kriget.<\/p>\n
\u00c5r 1941, allts\u00e5 mitt under kriget best\u00e4mde Sigrid och sin man Martin f\u00f6r att gifta sig. Vilket s\u00e5klart var den b\u00e4sta h\u00e4ndelsen under dessa \u00e5r. De gifte sig i Sigrids f\u00f6r\u00e4ldrar hem och har varit gifta \u00e4nda tills han gick bort i b\u00f6rjan av 2000-talet. Fast kriget h\u00f6ll p\u00e5 s\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrades inte Sigrids och Martins relation n\u00e5gonting och fanns d\u00e4r f\u00f6r varandra under krigets g\u00e5ng.<\/p>\n
Eftersom inga datorer eller TV-apparater uppfunnits s\u00e5 var det sv\u00e5rt att h\u00e4nga med p\u00e5 vad som h\u00e4nde nere i Europa. De \u00e4nda nyhetsk\u00e4llorna som fanns hemma hos Sigrid p\u00e5 den tiden var tidningar och n\u00e5got som kallades f\u00f6r kristallradio. Det var precis som en vanlig radio fast med n\u00e5got som liknade ett par h\u00f6rlurar inkopplade. Det var \u00e4ven rykten som det snackades om i byn om vad som h\u00e4nde nere i Europa. Mobiltelefonen var heller inte uppfunnen vilket gjorde att kommunikationen med v\u00e4nner och familj var sv\u00e5rare. Man skickade mycket brev men hade en telefon i hemmet.<\/p>\n
N\u00e4r kriget slutat var de flesta judar d\u00f6da eller s\u00e5 hade de flytt till andra l\u00e4nder som till t.ex Sverige med de Vita bussarna. Sigrid fick f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen reda p\u00e5 vad som egentligen hade h\u00e4nt nere i Europa av hennes arbetskamrat som klarat sig fr\u00e5n d\u00f6den i det\/de koncentrationsl\u00e4ger hon varit f\u00e5ngen i. Hon kom hit vid 18 \u00e5rs \u00e5lder med hj\u00e4lp av de Vita bussarna. Hon var v\u00e4ldigt blyg och ber\u00e4ttade inte j\u00e4tte mycket om kriget men f\u00f6rklarade att hela hennes familj blivit gasade under krigets g\u00e5ng.<\/p>\n
Egen reflektion:<\/strong><\/p>\n Det Sigrid ber\u00e4ttade var hennes liv under f\u00f6rintelsen om hur Sverige p\u00e5verkades och hur mycket hon visste h\u00e4nde i Europa under krigets g\u00e5ng. D\u00e5 Sverige aldrig drogs in i kriget s\u00e5 p\u00e5verkades vi inte lika h\u00e5rt som t.ex tyskarna och polackerna. Trots det m\u00e4rkte man \u00e4nd\u00e5 av det genom att vi anv\u00e4nde ransoneringskort och m\u00f6rkl\u00e4ggning vid alla f\u00f6nster. Sigrid \u00e4r v\u00e4ldigt gammal men kommer ih\u00e5g hur det var p\u00e5 den tiden. Man kan anv\u00e4nda henne som historisk k\u00e4lla om hur det var som svensk under f\u00f6rintelsen.<\/p>\n Jakob\u00a0Forsberg 9A, vt 2016<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sigrid \u00e4r 94 \u00e5r, hon f\u00f6ddes i Garphyttan som ligger en bit utanf\u00f6r \u00d6rebro. Efter n\u00e5got \u00e5r flyttade hon och sin familj till en g\u00e5rd i F\u00f6rlunda. Hennes mamma och pappa som b\u00e5da v\u00e4xte upp i N\u00e4rke var f\u00f6dda \u00e5r 1900 och 1902. De var b\u00f6nder och arbetade allts\u00e5 p\u00e5 g\u00e5rden hela dagarna. Hennes pappa … <\/p>\n