Birgitta Nilsson f\u00f6ddes den 12 Maj 1945 i \u00d6rebro och \u00e4r det \u00e4nda barnet i hennes familj. N\u00e4r hon skulle f\u00f6das var hennes mor Greta sjuk i tarmvred vilket ledde till att l\u00e4karna var r\u00e4dda att b\u00e5de Greta och Birgitta skulle styrka med. B\u00e5da \u00f6verlevde men sjukdomen resulterade i att Birgitta blev utan syskon. Hennes far Astor arbetade som pastor under Birgittas f\u00f6rsta levnads \u00e5r medan Greta var hemma med Birgitta p\u00e5 dagarna. Familjen flyttade sedan in till stan d\u00e4r fadern k\u00f6pte ett bageri och blev bagare och arbetade \u00e4ven p\u00e5 en fabrik d\u00e4r de gjorde pussel. Birgitta minns att de satt hemma ibland och lade pussel som han hade skurit ut i fabriken och sedan tagit med sig hem. Hennes mor b\u00f6rjade arbeta igen n\u00e4r Birgitta var ca 5 \u00e5r och arbetade med att s\u00e4lja mat. Undertiden som hennes f\u00f6r\u00e4ldrar arbetade s\u00e5 tog Birgittas mormor, som d\u00e5 bodde hos dem, hand om henne. \u00c4ven om f\u00f6r\u00e4ldrarnas inkomster inte var s\u00e5 h\u00f6ga s\u00e5 klarade de sig bra och \u00e5t vanlig husmanskost med k\u00f6tt och potatis till vardags. P\u00e5 S\u00f6ndagarna blev det lite finare mat och de fick \u00e4ven efterr\u00e4tt. De fick reda p\u00e5 nyheter genom radion och Birgitta \u00e4gde inte en TV f\u00f6rrens hon gift sig.<\/p>\n
Eftersom hon f\u00f6ddes samma \u00e5r som andra v\u00e4rldskriget slutade s\u00e5 har hon inga minnen d\u00e4rifr\u00e5n, varken av kriget eller flyktingar. Det hon minns \u00e4r att hennes f\u00f6r\u00e4ldrar var nere i Tyskland efter krigetsslut och att de sagt att det var mycket fattigt i landet och att m\u00e4nniskorna bodde i bunkrar. De hade \u00e4ven f\u00e5tt syn p\u00e5 bananer i ett skyltf\u00f6nster och blivit helt tagna av det d\u00e5 de sj\u00e4lva inte kunde f\u00e5 tag p\u00e5 bananer h\u00e4r i Sverige d\u00e5 transporterna inte n\u00e5dde hit p\u00e5grund av att importen inte var densamma under kriget.<\/p>\n
N\u00e4r jag fr\u00e5gade Birgitta om hennes b\u00e4sta minne innan \u00e5r 1962 s\u00e5 ler hon och s\u00e4ger att det b\u00e4sta minnet hon har \u00e4r n\u00e4r hon d\u00f6pte sig vid 11\u00e5rs \u00e5lder. Samma \u00e5r, 1956, intr\u00e4ffar \u00e4ven hennes s\u00e4msta minne d\u00e5 hon f\u00e5r diabetes och h\u00f6ll p\u00e5 att d\u00f6. Hon var medvetsl\u00f6s i ett dygn och doktorn ber\u00e4ttade d\u00e5 f\u00f6r Greta att hennes dotter kanske inte skulle klara sig, anledningen till sjukdomen var att det l\u00e5g i sl\u00e4kten. Birgitta hade d\u00e5 redan vid 11\u00e5rs \u00e5lder varit n\u00e4ra d\u00f6den 2 g\u00e5nger under sitt liv.<\/p>\n
Greta och Birgittas mormor tog hand om Birgitta hemma tills hon b\u00f6rjade f\u00f6rsta klass vid 7\u00e5rs \u00e5lder. P\u00e5 den tiden fanns det varken dagis eller f\u00f6rskola s\u00e5 hennes mor hade inget val \u00e4n att stanna hemma med sitt barn. V\u00e4l i skolan fick de skolmaterial s\u00e5som b\u00f6cker, pennor och suddigumin. Det f\u00f6rekom inga bestraffningar f\u00f6r d\u00e5ligt beteende i skolan f\u00f6rrens Birgitta b\u00f6rjade i 3:e klass och de fick en ny str\u00e4ng l\u00e4rare som b\u00e5de kunde sk\u00e4lla ut eleverna och bestraffa dem i form av slag p\u00e5 fingrarna med pekpinnen om de inte sk\u00f6tte sig och lyssnade under lektionerna. Hon minns speciellt en tjej som l\u00e4raren var p\u00e5 lite extra och sk\u00e4llde p\u00e5 d\u00e5 hon inte gjorde s\u00e5 mycket i skolan. Birgitta ber\u00e4ttar att flickan var lite s\u00e4mre kl\u00e4dd \u00e4n de andra barnen och kanske hade det lite s\u00e4mre och fattigare hemma och att Birgitta tyckte synd om henne och tyckte att l\u00e4raren ibland var lite v\u00e4l h\u00e5rd mot henne. Hon minns \u00e4ven att hon sj\u00e4lv n\u00e5gra \u00e5r senare under en tyska lektion suttit och t\u00e4nkt p\u00e5 annat och d\u00e5 f\u00e5tt en utsk\u00e4llning av fr\u00f6ken, men hon fick aldrig stryk. Skolk och mobbing var oerh\u00f6rt ovanligt. \u00c4ven om det bara var ett 10-tal \u00e5r sedan f\u00f6rintelsen \u00e4gde rum s\u00e5 talades det aldrig om det, varken i skol undervisningen eller i Birgittas familj och vad hon minns s\u00e5 tr\u00e4ffade hon inga flyktingar heller.<\/p>\n
N\u00e4r hon inte var i skolan s\u00e5 lekte Birgitta mycket utomhus med andra barn, de lekte lekar s\u00e5som dunken och kurrag\u00f6mma och p\u00e5 vintern brukade de \u00e5ka planka nerf\u00f6r en kulle. Annars hade Birgitta ett h\u00f6rn i hennes och hennes f\u00f6r\u00e4ldrars gemensamma sovrum d\u00e4r hon hade sina leksaker, hon lekte fr\u00e4mst med dockor men samlade \u00e4ven p\u00e5 bokm\u00e4rken.<\/p>\n
N\u00e4r jag fr\u00e5gar om giftem\u00e5l och familj s\u00e5 s\u00e4ger Birgitta att det var mycket vanligare att gifta sig \u00e4n vad det \u00e4r idag och att man inte flyttade ihop f\u00f6rr\u00e4n man var gifta. Barn skaffade man f\u00f6rst n\u00e4r man hade gift sig och \u00e4ven om det f\u00f6rekom att ett ogift par ocks\u00e5 fick barn s\u00e5 var det mycket ovanligare \u00e4n vad det \u00e4r idag. Birgitta gifte sig \u00e5r 1967 med sin man Bengt.<\/p>\n
Egna reflektioner<\/b>
\n<\/b>Jag anser att Birgitta kan vara b\u00e5de en bra och en mindre bra historisk k\u00e4lla beroende p\u00e5 vilken typ av information om historien man vill ha.\u00a0Eftersom Birgitta inte f\u00f6ddes f\u00f6rren andra v\u00e4rldskriget var slut och d\u00e4rmed inte har n\u00e5gra minnen fr\u00e5n varken kriget eller de n\u00e4rmsta \u00e5ren d\u00e4refter s\u00e5 skulle jag s\u00e4ga att hon \u00e5 ena sidan kanske inte klassas som en s\u00e5 bra historisk k\u00e4lla om man vill f\u00e5 fram information om sj\u00e4lva kriget och dess konsekvenser den n\u00e4rmaste tiden efter krigets slut d\u00e5 hon varken var inblandad i krigsh\u00e4ndelserna eller ens h\u00f6rde n\u00e5got om det varken hemma eller i skolan, men att hon utifr\u00e5n informationen jag fick i min intervju \u00e5 andra sidan kan vara en bra k\u00e4lla om man vill f\u00e5 fram hur det var att leva i Sverige p\u00e5 den tiden och efter krigsslutet ex. att det inte fanns bananer i Sverige d\u00e5 importen var annorlunda under kriget eller att en TV i hemmet var l\u00e5ngt ifr\u00e5n en sj\u00e4lvklarhet som det i m\u00e5nga fall \u00e4r idag.<\/p>\n
En annan sak som skiljer sig fr\u00e5n idag \u00e4r att det inte fanns n\u00e5got dagis eller f\u00f6rskola. Familjerna var sj\u00e4lva tvungna att kunna ta hand om sina barn samtidigt som de arbetade, exempelvis genom att ta hj\u00e4lp av en sl\u00e4kting som inte helt ovanligt \u00e4ven tillh\u00f6rde hush\u00e5llet vilket \u00e4r v\u00e4ldigt ovanligt idag. D\u00e4rmed fick generationerna p\u00e5 den tiden m\u00f6tas p\u00e5 ett mer vardagligt och naturligt s\u00e4tt och \u00e4ven familjebanden st\u00e4rktes mer d\u00e5 \u00e4n vad de g\u00f6r idag. Generationsklyftorna var d\u00e4rmed inte lika stora som i dagens samh\u00e4lle.<\/p>\n
Av Frida Andersson 9D vt 15<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Birgitta Nilsson f\u00f6ddes den 12 Maj 1945 i \u00d6rebro och \u00e4r det \u00e4nda barnet i hennes familj. N\u00e4r hon skulle f\u00f6das var hennes mor Greta sjuk i tarmvred vilket ledde till att l\u00e4karna var r\u00e4dda att b\u00e5de Greta och Birgitta skulle styrka med. B\u00e5da \u00f6verlevde men sjukdomen resulterade i att Birgitta blev utan syskon. Hennes … <\/p>\n