Jag har intervjuat min farfar som nu \u00e4r 74 \u00e5r gammal. Han kommer inte ih\u00e5g s\u00e5 j\u00e4tte mycket fr\u00e5n tiden d\u00e5 han var liten. Men han kunde ber\u00e4tta s\u00e5 mycket som han kom ih\u00e5g om hur det var att v\u00e4xa upp under f\u00f6rintelsen.<\/p>\n
Bertram f\u00f6ddes 1940 i staden \u00d6rebro. Han v\u00e4xte upp med tv\u00e5 br\u00f6der, en mamma som var hemmafru och en pappa som jobbade med att k\u00f6ra lastbil. I de flesta familjerna var det mamman som sk\u00f6tte familjen och under kriget var mannen f\u00f6rlagd till olika krigsuppdrag. Han kom hem efter antal m\u00e5nader f\u00f6r att f\u00e5 tr\u00e4ffa sin familj. Man gifte sig ungt i kyrkan, det var inga f\u00f6r\u00e4ldrar eller liknande som sa n\u00e5got utan man best\u00e4mde helt sj\u00f6lv vem man gifte sig med. N\u00e4r bertram var 5-6 \u00e5r flyttade familjen till ett nybyggt hus d\u00e4r det fanns badrum, spis, vatten som kunde regleras till varmt eller kallt. Innan det var det iskallt utedass som g\u00e4llde. Tvn kom p\u00e5 slutet av 50-talet. Man tog sig runt i staden med hj\u00e4lp utav mopeder, bussar och cyklar. Bil var v\u00e4ldigt ovanligt d\u00e5 privatpersoner inte hade n\u00e5gon tillg\u00e5ng till bensin.<\/p>\n
N\u00e4r man skulle handla i aff\u00e4ren hade var och varje familj ett antal kuponger. Dessa anv\u00e4nde man f\u00f6r att k\u00f6pa olika livsmedel. Tex socker motsvarade x antal po\u00e4ng. Detta kallades ransonering. Det fanns ocks\u00e5 ett annat s\u00e4tt att handla varor p\u00e5 och det var p\u00e5 svarta b\u00f6rsen. H\u00e4r handlade man vararor utav privatpersoner, och det gjorde man ju s\u00e5klart utan dessa kuponger. Vilket gjorde denna handel olaglig. Det var ofta att man k\u00f6pte k\u00f6tt osv av b\u00f6nder direkt p\u00e5 svarta b\u00f6rsen. Maten till vardags var mycket enkel och billig och det var inte mycket extra till fest. Bertram s\u00e5g din f\u00f6rsta banan n\u00e4r han var sex \u00e5r gammal, och n\u00e4r han s\u00e5g den hade han ingen aning om vad det var. Detta var p\u00e5 grund utav transporten under andra v\u00e4rldskriget. Den fungerade inte \u00f6ver haven eftersom b\u00e5tarna blev d\u00e5 nerskjutna.<\/p>\n
\u00c5r 1960 var l\u00f6nen 7kr i timmen. Cheferna var v\u00e4ldigt best\u00e4mmande. I skolan var l\u00e4rarna v\u00e4ldigt str\u00e4nga, om n\u00e5gon elev var ”olydig” fick dom direkt p\u00e5 lektionen en \u00f6rfil eller en linjal sm\u00e4lld p\u00e5 fingrarna. Detta gjorde \u00e4ven att skolk f\u00f6rkom inte. I skolan fick de l\u00e4rob\u00f6cker precis som idag och samma sak med mobbing. P\u00e5 fritiden fanns det inte s\u00e5 mycket att g\u00f6ra eftersom det inte fanns n\u00e5gra speciella leksaker men de spelade ofta fotboll, landbandy eller kula. N\u00e4r man var barn under den h\u00e4r tiden fanns det inget som hette favoritkl\u00e4der. Man fick ha dom kl\u00e4der man fick, vilket ofta var hemsydda och stickade. Alla sm\u00e5 pojkar sprang runt i s\u00e5 kallade golfbyxor som slutade strax nedanf\u00f6r kn\u00e4na, \u00e5ret runt. Bertram fick sina f\u00f6rsta l\u00e5ngbyxor n\u00e4r han var tolv \u00e5r gammal.<\/p>\n
Under kriget var det socialdemokraterna som styrde landet. Hj\u00e4lporganisationer som Ralph Wallenberg och R\u00f6da korset utf\u00f6rde hj\u00e4lptransporter under kriget. Folket fick reda p\u00e5 nyheter genom radion, men man visste inte s\u00e5 mycket om f\u00f6rintelsen. Det man visste var att det fanns l\u00e4ger f\u00f6r judar, romer och handikappade. Det kom mycket Judar fr\u00e5n Danmark i fiskeb\u00e5tar som hade flytt. \u00c4ven flyktingar fr\u00e5n Finland s\u00e5g man komma fr\u00e5n t\u00e5gen, de kom med lappar runt halsdm. Sj\u00e4lvklart undrade folk vad det var f\u00f6r n\u00e5got. Kriget p\u00e5verkade nazisterna i Sverige, det gav dem f\u00f6rdel p\u00e5 40-talet. N\u00e4r tyska soldater \u00e5kte genom \u00d6rebro med t\u00e5g, stog alla barnen och vinkade, de var p\u00e5 v\u00e4g till Norge.<\/p>\n
Egna reflektioner:<\/b><\/p>\n
Efter denna intervjun fick jag en \u00f6verblick om hur det var att bo h\u00e4r i Sverige under denna tiden. Jag trodde inte att det p\u00e5verkade Sverige s\u00e5 mycket som det faktiskt gjorde, eftersom vi var neutrala. \u00c4ven fast det inte var l\u00e4nge sen s\u00e5 var Sverige inge lika bra ekonomiskt st\u00e4llt som det \u00e4r idag och jag kan inte f\u00f6rest\u00e4lla mig hur mycket samh\u00e4llet faktiskt har f\u00f6r\u00e4ndrats bara dem senaste 50 \u00e5ren. Jag tycker det \u00e4r s\u00e5 fascinerande hur bara tv\u00e5 generationer fr\u00e5n idag hade det s\u00e5 annorlunda fr\u00e5n hur jag har det och hur sjukt bra vi faktiskt har det idag, \u00e4ven om vi inte alltid tror det.<\/p>\n
Johanna 9A vt 15<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har intervjuat min farfar som nu \u00e4r 74 \u00e5r gammal. Han kommer inte ih\u00e5g s\u00e5 j\u00e4tte mycket fr\u00e5n tiden d\u00e5 han var liten. Men han kunde ber\u00e4tta s\u00e5 mycket som han kom ih\u00e5g om hur det var att v\u00e4xa upp under f\u00f6rintelsen. Bertram f\u00f6ddes 1940 i staden \u00d6rebro. Han v\u00e4xte upp med tv\u00e5 br\u00f6der, … <\/p>\n