Kerstin Sw\u00e4rd f\u00f6ddes 1915 i Kumla. D\u00e4r bodde hon med sina f\u00f6r\u00e4ldrar Selma och Wilhelm och sina syskon Majbritt, Barbro och hennes \u00e4ldre bror Olle. De bodde p\u00e5 en g\u00e5rd i centrala Kumla d\u00e4r hennes pappa jobbade p\u00e5 arbetsf\u00f6rmedlingen och han var \u00e4ven mycket involverad inom kyrkan. Han f\u00f6rs\u00f6rjde allts\u00e5 familjen p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. Kerstin b\u00f6rjade p\u00e5 flickskola i ton\u00e5ren och fick ta t\u00e5g fr\u00e5n Kumla station in till \u00d6rebro varje dag. Hon var med i kyrkans ungdomsf\u00f6rbund och det var d\u00e4r hon tr\u00e4ffade sin blivande man Olof. Han b\u00f6rjade jobba p\u00e5 j\u00e4rnhandeln i Kumla och startade sedan sin egen j\u00e4rnhandel i P\u00e5lsboda som fick namnet Sw\u00e4rds j\u00e4rnhandel. Dit flyttade sedan paret d\u00e4r de gifte sig \u00e5r 1936, bara n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r innan Andra v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut.<\/p>\n
Trots att det var en orolig tid i omv\u00e4rlden s\u00e5 hade de det ganska bra. De fick sitt f\u00f6rsta barn Anders f\u00f6re krigets utbrott 1939. (Anders kom senare i livet att bli invald i Riksdagen och jobbade sin sista tid med f\u00f6rsvarsfr\u00e5gor). \u00c4ven om Sverige inte var med i kriget s\u00e5 kan Kerstin \u00e4n idag minnas hur de satt framf\u00f6r radion och lyssnade p\u00e5 Hitlers iskalla och h\u00e5rda r\u00f6st. Hon f\u00f6redrog d\u00e4rf\u00f6r att ha radion avst\u00e4ngd p\u00e5 dagarna. Det var hennes man som f\u00f6ljde kriget mer ing\u00e5ende. N\u00e4r Norden drogs in i kriget blev Olof inkallad p\u00e5 milit\u00e4rtj\u00e4nst och hans f\u00f6rband blev placerat i V\u00e4rmland f\u00f6r att vakta gr\u00e4nserna. Trots att chansen fanns att Hitler skulle komma till Sverige, som var n\u00e5got Kerstin inte ville t\u00e4nka p\u00e5, var hon \u00e4nd\u00e5 v\u00e4ldigt lugn och inte s\u00e4rskilt orolig f\u00f6r det. Kerstin hade stort tillit f\u00f6r stadsministern Per-Albin Hansson som i radio sa \u201dV\u00e5r beredskap \u00e4r god\u201d. S\u00e5 det fanns inte n\u00e5got att oroa sig, hon litade helt enkelt p\u00e5 hans ord. Det var n\u00e4r hon h\u00f6rde Hitler p\u00e5 radion som hon k\u00e4nde r\u00e4dsla f\u00f6r att tyskarna skulle komma.<\/p>\n
Olof fick ofta resa hem p\u00e5 permission, men v\u00e4l hemma fick han jobba h\u00e5rt med j\u00e4rnhandeln d\u00e5 det var dyrt att ha anst\u00e4lld personal i aff\u00e4ren. Vardagen f\u00f6r Kerstin var mycket tuff n\u00e4r Olle var i V\u00e4rmland, hon fick ta hand om barn och laga mat hela dagarna n\u00e4r de 1942 f\u00f6dde sitt andra barn Lars. Ansvaret f\u00f6r Kerstin \u00f6kade s\u00e5klart, men hennes mamma kom fr\u00e5n Kumla och hj\u00e4lpte till en hel del. Tiden gick och hotet mot Norden tilltog och Olof kom hem med historier om hur tyskarna tog sig igenom Sverige. I april 1944 var Olle p\u00e5 tj\u00e4nstg\u00f6ring n\u00e4r hans grupp fick post hemifr\u00e5n. \u00c4ven Olle fick ett telegram som l\u00f6d: Idag, 10 april, har Olof och Kerstin Sw\u00e4rd f\u00e5tt en dotter. De d\u00f6pte henne till Britta, som kom att bli min farmor. Det var f\u00f6rst\u00e5s en stor lycka f\u00f6r familjen att kriget gick mot sitt slut, s\u00e5 under 1945 kunde Olle vara hemma permanent och sk\u00f6ta sin j\u00e4rnhandel p\u00e5 heltid. Efter kriget flyttade familjen till Kumla d\u00e4r de senare fick ett barn till och efterkriget blev en ljus tid f\u00f6r dem d\u00e5 j\u00e4rnhandeln gick bra.<\/p>\n
P\u00e5 grund av kriget stoppades mycket handel mellan l\u00e4nder s\u00e5 att man fick b\u00f6rja ransonera mat med hj\u00e4lp av ransoneringskort. T.ex. fick man inte k\u00f6pa hur mycket kaffe de ville, vilket var en av Kerstins st\u00f6rsta besvikelser. Men barnfamiljer hade det \u00e4nd\u00e5 generellt b\u00e4ttre \u00e4n andra, d\u00e5 de prioriterades i f\u00f6rsta hand. P\u00e5 jul fick man hem t.ex. socker och \u00e4ven ljus som man kunde t\u00e4nda under julhelgen. S\u00e5 Kerstin uppfattade inte Sverige som ett fattigt och \u00f6ver huvud taget drabbat land av kriget. M\u00e5nga familjer m\u00e4rkte av krigets konsekvenser genom att m\u00e5nga finska flyktingbarn fick flytta in hos dem, men Kerstin minns \u00e4ven att de \u00f6ppnade skolorna f\u00f6r flyktingbarn fr\u00e5n bl.a. Estland. Koncentrationsl\u00e4gren blev f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen k\u00e4nda 1944 f\u00f6r allm\u00e4nheten i Sverige och Kerstin minns att Bernadotte blev en hj\u00e4lte f\u00f6r sina \u201dvita bussar\u201d som r\u00e4ddade tusentals f\u00e5ngar fr\u00e5n koncentrationsl\u00e4ger i Europa.<\/p>\n
Egna reflektioner<\/strong><\/p>\n Utifr\u00e5n min intervju med Kerstin har jag sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 hur en person som Hitler kunde f\u00e5 s\u00e5dan makt och p\u00e5verka hela den tyska befolkningen p\u00e5 det s\u00e4ttet han gjorde. Det faktum att han till och med kunde p\u00e5verka omv\u00e4rlden s\u00e5 mycket med sin propaganda s\u00e5 att faktiskt m\u00e5nga svenskar \u00e4ven blev nazister \u00e4r helt galet. Han n\u00e5dde \u00e4nda till Sverige via radio och satte skr\u00e4ck i s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor bara genom sin iskalla och h\u00e4nsynsl\u00f6sa ton p\u00e5 r\u00f6sten.<\/p>\n Idag bor Kerstin fortfarande sj\u00e4lv i en l\u00e4genhet i Kumla, hon fyller 100\u00e5r i september detta \u00e5r. Jag kan inte m\u00e4rka p\u00e5 henne att Andra V\u00e4rldskriget skulle kunnat ha p\u00e5verkat henne hur hon har blivit som person. Men kanske inser hon hur lyckligt lottad hon varit att Sverige kunde h\u00e5lla sig utanf\u00f6r kriget och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 leva ett normalt liv j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e4nniskor i andra l\u00e4nder.<\/p>\n Av: Madeleine Sonnerstedt 9A, Vt 15<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kerstin Sw\u00e4rd f\u00f6ddes 1915 i Kumla. D\u00e4r bodde hon med sina f\u00f6r\u00e4ldrar Selma och Wilhelm och sina syskon Majbritt, Barbro och hennes \u00e4ldre bror Olle. De bodde p\u00e5 en g\u00e5rd i centrala Kumla d\u00e4r hennes pappa jobbade p\u00e5 arbetsf\u00f6rmedlingen och han var \u00e4ven mycket involverad inom kyrkan. Han f\u00f6rs\u00f6rjde allts\u00e5 familjen p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. … <\/p>\n