Folke Eriksson f\u00f6ddes 1923, och \u00e4r idag 91 \u00e5r gammal, och var d\u00e5 16 \u00e5r n\u00e4r andra v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut. Idag bor han i ett hus ute p\u00e5 landet med sin son som n\u00e4rmsta granne. Folke \u00e4r f\u00f6dd och uppvuxen i Sverige. Han bor i omr\u00e5det d\u00e4r han f\u00f6ddes och har levt sitt liv. Han var uppvuxen p\u00e5 en bondg\u00e5rd och jobbade som dr\u00e4ng hos en lantbrukarfamilj. Och har ocks\u00e5 haft ett eget framg\u00e5ngsrikt lantbruk.<\/p>\n
N\u00e4r kriget br\u00f6t ut ville han inte g\u00f6ra vapentj\u00e4nstg\u00f6ring, utan blev d\u00e4rf\u00f6r brandsoldat i Katrineholm. Vilket innebar att han blev tr\u00e4nad utifall de skulle beh\u00f6va sl\u00e4cka br\u00e4nder efter tex ov\u00e4ntade bombningar. Han var inkallad under hela kriget. I Katrineholm sk\u00f6tte de om b\u00e5de brandbilar och ambulanser, s\u00e5 att allt var f\u00e4rdigt utifall att det skulle intr\u00e4ffa n\u00e5got. De fick allts\u00e5 serva bilarna, samt se till att de alltid var tankade. Bensin och olja var det ju ont om, men till brandbilar och ambulanser s\u00e5gs det till att det alltid fanns. Eftersom han kom ifr\u00e5n ett lantbruk, s\u00e5 fick han alltid permission (till\u00e5telse att \u00e5ka hem) till v\u00e5rbruket varje \u00e5r. Eftersom det inte fanns gott om bensin och olja blev man tvungen att anv\u00e4nda mer arbetskraft. D\u00e4rf\u00f6r fick de flesta permission att \u00e5ka hem lagom till v\u00e5rbruket, s\u00e5 att all arbetskraft som fanns kunde anv\u00e4ndas till saker s\u00e5som lantbruket. Utan lantbruket hade ju Sverige svultit ihj\u00e4l, eftersom alla gr\u00e4nser hade st\u00e4ngts. Men han s\u00e4ger att han hade det trevligt under tiden han var i Katrineholm, eftersom han hade ett v\u00e4ldigt trevligt bef\u00e4l. Och han tyckte att allt fungerade j\u00e4ttebra under tiden han tj\u00e4nstgjorde d\u00e4r.<\/p>\n
Vid finska vinterkriget, vintern 1939-1940, kom det en finsk flicka som hette Vieno, som bodde hos dem i flera \u00e5r. Han minns inte riktigt hur l\u00e4nge hon var kvar men hon var d\u00e4r i tv\u00e5 eller tre \u00e5r ungef\u00e4r. En kamrat till henne bodde \u00e4ven granne med dem. Man kan tro att det var frivilligt att ta emot dessa finska barn, men de blev tillsagda av staten att det skulle bo en finsk flicka hos dem.<\/p>\n
Han ber\u00e4ttar \u00e4ven om ransoneringen. Att det var v\u00e4ldigt strikt vad man fick k\u00f6pa just den veckan. Men att de som bodde p\u00e5 landet hade det lite b\u00e4ttre \u00e4n de som bodde i stan. Det berodde p\u00e5 att man ute p\u00e5 landet utf\u00f6rde lite byteshandel, g\u00e5rdarna emellan. Det var kanske inte lagligt alla g\u00e5nger, men det fungerade \u00e4nd\u00e5. Och i v\u00e5rbruket blev de tvungna att spara p\u00e5 oljan och bensinen, och d\u00e4rf\u00f6r tvungna att anv\u00e4nda mer h\u00e4star som arbetskraft. Det fanns alltid d\u00e5ligt med drivmedel. Men anv\u00e4nde man flera h\u00e4star kunde man f\u00e5 lite mera olja. P\u00e5 grund av det lilla drivmedel som fanns, blev det \u00e4nnu flera hantverksyrken \u00e4n det varit innan. Hantverksyrken var v\u00e4l de vanligaste yrkena redan innan kriget. Med det blev \u00e4nd\u00e5 \u00e4nnu mera vanligt. Det var \u00e4ven brist p\u00e5 annat \u00e4n mat och bensin. Det var ocks\u00e5 brist p\u00e5 gummi. D\u00e4rf\u00f6r tog de d\u00e4cken hemma hos honom, fr\u00e5n hans bil.<\/p>\n
Det m\u00e4rktes att det var d\u00e5ligt med kl\u00e4der ocks\u00e5, men d\u00e5 k\u00f6pte man inte s\u00e5 mycket kl\u00e4der, utan de tillverkade kl\u00e4der hemma. Ofta satt de och broderade och stickade framf\u00f6r radion, n\u00e4r man lyssnade p\u00e5 nyheterna. Man fick inte veta j\u00e4ttemycket om vad som h\u00e4nde, men det kom lite nyheter d\u00e5 och d\u00e5. Men det var lite som att ”man fick tro p\u00e5 vad man ville” s\u00e4ger han. Att man liksom inte riktigt visste vad som var sant och inte. Politiken och liknande uttalade man sig inte om. Folkes uttryck: ”man visste b\u00e4ttre \u00e4n s\u00e5”. Men man t\u00e4nkte sig f\u00f6r vad man sa, och vem man sa det till.<\/p>\n
Eftersom Folke har ett par \u00e5r p\u00e5 nacken, s\u00e5 kommer han inte ih\u00e5g s\u00e4rskilt mycket. Men min mamma, hennes syskon osv har han ber\u00e4ttat tidigare f\u00f6r att han var med och tog emot de ”vita bussarna” n\u00e4r de kom till \u00d6rebro. Och att han tyckte det var s\u00e5 hemskt att se alla dessa sjuka och svaga m\u00e4nniskor.<\/p>\n
Egna reflektioner<\/strong><\/p>\n Jag skulle nog vilja p\u00e5st\u00e5 att man levde v\u00e4ldigt isolerat p\u00e5 landet i Sverige. Det \u00e4r i alla fall vad jag tycker framg\u00e5r i intervjun. Man fick reda p\u00e5 vissa saker, men inte ens de visste man om de var sanna. Folke har inte levt ett tufft liv vad jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5. Men eftersom han s\u00e5g alla de sjuka m\u00e4nniskorna som togs emot i \u00d6rebro, s\u00e5 har han ju \u00e4nd\u00e5 f\u00e5tt b\u00e4ra med sig alla dessa bilder genom hela livet. Saker som ingen borde f\u00e5tt se. Saker som ingen n\u00e5gonsin borde ha utsatts f\u00f6r. men han har alltid ber\u00e4ttat s\u00e5 fort n\u00e5got av hans barnbarn har fr\u00e5gat om det. Och nu ber\u00e4ttar han \u00e4ven f\u00f6r det f\u00f6rsta barnbarnsbarnet som f\u00e5gat om det.<\/p>\n Jag anser att Folke Eriksson \u00e4r en p\u00e5litlig historisk k\u00e4lla, eftersom han var d\u00e4r. Han har upplevt dessa saker som st\u00e5r ovan i texten. Men ingen kan minnas helt korrekt. Och jag vet att han inte minns s\u00e4rskilt mycket, men han lyckades \u00e4nd\u00e5 minnas namnet p\u00e5 den finska flickan som bodde hos dem i endast ett par \u00e5r. S\u00e5 man v\u00e4ljer nog lite vad som f\u00e5r etsa sig fast i minnet, och vad man l\u00e5ter \u201cglida f\u00f6rbi\u201d. Men alla gl\u00f6mmer n\u00e5gon g\u00e5ng, inte allt men mycket f\u00f6rsvinner p\u00e5 \u00e4ldre dar.<\/p>\n Rebecca Dahl 9A 2015<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Folke Eriksson f\u00f6ddes 1923, och \u00e4r idag 91 \u00e5r gammal, och var d\u00e5 16 \u00e5r n\u00e4r andra v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut. Idag bor han i ett hus ute p\u00e5 landet med sin son som n\u00e4rmsta granne. Folke \u00e4r f\u00f6dd och uppvuxen i Sverige. Han bor i omr\u00e5det d\u00e4r han f\u00f6ddes och har levt sitt liv. Han … <\/p>\n