Jag har intervjuat Filippas gammelmormor Eva. Eva f\u00f6ddes h\u00e4r i \u00d6rebro, d\u00e4r hon fortfarande lever kvar \u00e4n idag. \u00c5ret var 1925 den f\u00f6rsta mars. Hon v\u00e4xte upp i en l\u00e4genhet tillsammans med sin mamma Greta, sin pappa Carl och sin \u00e5tta \u00e5r \u00e4ldre syster Gunnel. Hennes mor arbetade som hemmafru medans hennes far arbetade som lagerchef. Under tiden som hennes f\u00f6r\u00e4ldrar jobbade och slet s\u00e5 gick Eva i skolan, den h\u00e4r tiden gick man bara i skolan tills man var 12-13 \u00e5r d\u00e5 man gick ut sj\u00e4tte klass. Eva tyckte om skolan v\u00e4ldigt mycket och har inga minnen av att eleverna behandlades illa av l\u00e4rarna p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Men hon visste att om man skolkade eller inte sk\u00f6tte sig s\u00e5 kunde man bli ryckt i h\u00e5ret, men som Eva minns det s\u00e5 var det ingen som skolkade och alla sk\u00f6tte sig. L\u00e4rob\u00f6ckerna under denna tiden var mycket f\u00e4rre \u00e4n vad de \u00e4r idag. Man hade fem b\u00f6cker att h\u00e5lla reda p\u00e5 och det var kristendomskunskap, matematik, historia, naturkunskap och en bibel. Eva kommer ih\u00e5g mycket ifr\u00e5n krigstiden, b\u00e5de f\u00f6re och efter kriget. Hon har inte lika m\u00e5nga bra minnen som d\u00e5liga minnen under tiden 1939 fram till 1945, p\u00e5 grund av kriget. Men en stor och viktig h\u00e4ndelse i hennes liv var n\u00e4r hon tr\u00e4ffade sin man Helge p\u00e5 en dansbana i nuvarande Almby, hon var d\u00e5 17 \u00e5r gammal. Just d\u00e4r och d\u00e5 s\u00e5 visste inte Eva att denna man skulle bli hennes livskamrat livet ut. Hon visste nog inte att det var denna man hon skulle gifta sig med tv\u00e5 \u00e5r senare. \u00c5ret var nu 1943 och Eva hade nyss hunnit fylla 18 \u00e5r. Hon fick nu sitt f\u00f6rsta riktiga jobb som telefonist. Innan detta s\u00e5 hade hon jobbat som springflicka p\u00e5 Konsum, som var det vanligaste arbetet p\u00e5 denna tid. L\u00f6nen var dock inte lika h\u00f6g som man hoppats, s\u00e5 med sina 12 kronor i veckan, g\u00e4llde det att spara. Ett starkt minne fr\u00e5n detta arbete var n\u00e4r kunderna b\u00f6rjade anv\u00e4nda ransoneringskort. Det hade blivit brist p\u00e5 varor och varje familj fick bara k\u00f6pa en viss m\u00e4ngd av varje vara. Exempel p\u00e5 dessa varor var Kaffe, \u00e4gg, socker, ost och mj\u00f6l. Ransoneringen h\u00f6ll p\u00e5 \u00e4nda fr\u00e5n 1939 fram till 1945, allts\u00e5 hela kriget.<\/p>\n
Eftersom \u00e5ret var mellan 1939 och 1945 s\u00e5 \u00e4r hennes v\u00e4rsta minne n\u00e4r Kriget b\u00f6rjade. Det p\u00e5verkade henne och m\u00e5nga andra p\u00e5 grund av kylan h\u00e4r i Sverige. Eva minns n\u00e4r hennes familj stoppade tidningspapper innanf\u00f6r sina kl\u00e4der f\u00f6r att de skulle h\u00e5lla sig varma. Under denna tiden visste man inte alls mycket om kriget och f\u00f6rintelsen. Man h\u00f6rde vissa saker p\u00e5 radion och kunde l\u00e4sa vissa delar i tidningen, men man brydde sig inte s\u00e5 mycket om det just d\u00e5. Senare b\u00f6rjade man m\u00e4rka av kriget p\u00e5 grund av ransoneringen, man fick \u00e4ven anv\u00e4nda sig av m\u00f6rkl\u00e4ggningsgardiner f\u00f6r alla sina f\u00f6ster s\u00e5 att flygplan inte skulle bomba Sverige. Alla gatulampor sl\u00e4cktes och belysningen p\u00e5 bilen kunde man inte anv\u00e4nda som vanligt. Tillslut fick man inte anv\u00e4nda n\u00e5gon bensin till sina fordon, f\u00f6r den skulle anv\u00e4ndas till f\u00f6rsvaret om Sverige skulle beh\u00f6va rycka in i kriget.<\/p>\n
Egna reflektioner <\/strong><\/p>\n Det som Eva ber\u00e4ttar tycker jag \u00e4r riktigt sp\u00e4nnande. Jag tycker det \u00e4r kul att f\u00e5 h\u00f6ra hur det var att leva under andra v\u00e4rldskriget, och allm\u00e4nt p\u00e5 den tiden. Jag tycker det \u00e4r fascinerande hur en 90 \u00e5rig m\u00e4nniska kan komma ih\u00e5g s\u00e5 mycket och ha s\u00e5 m\u00e5nga detaljer att ber\u00e4tta om. Jag har l\u00e4rt mig v\u00e4ldigt mycket av denna intervju, t.ex vad en ransonering verkligen \u00e4r f\u00f6r n\u00e5gonting, och jag kan inte s\u00e4tta mig in i hur jobbigt det m\u00e5ste ha varit att inte f\u00e5 handla hur mycket man vill. Jag har ocks\u00e5 f\u00e5tt mig en tankest\u00e4llare om hur mycket kriget faktiskt p\u00e5verkade Sverige som inte ens var med i Kriget. Jag skulle nog inte s\u00e4ga att min intervju \u00e4r en bra historisk k\u00e4lla p\u00e5 grund av att Eva inte upplevt n\u00e5got s\u00e5 hemskt som t.ex f\u00f6rintelsen. Hon har inte heller haft n\u00e5gon sl\u00e4kting eller liknande som medverkat i kriget, och har d\u00e4rf\u00f6r inte s\u00e5 m\u00e5nga historiska detaljer att ber\u00e4tta om. D\u00e4remot har jag f\u00e5tt veta hur det var att leva utanf\u00f6r kriget h\u00e4r i Sverige och vilka nackdelar det fanns, och det \u00e4r intressant det med.<\/p>\n Ellen \u00c5hman, 9D 2015<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag har intervjuat Filippas gammelmormor Eva. Eva f\u00f6ddes h\u00e4r i \u00d6rebro, d\u00e4r hon fortfarande lever kvar \u00e4n idag. \u00c5ret var 1925 den f\u00f6rsta mars. Hon v\u00e4xte upp i en l\u00e4genhet tillsammans med sin mamma Greta, sin pappa Carl och sin \u00e5tta \u00e5r \u00e4ldre syster Gunnel. Hennes mor arbetade som hemmafru medans hennes far arbetade som … <\/p>\n