Per-Olov f\u00f6ddes i december 1938. Han v\u00e4xte upp i ett omr\u00e5de i Stockholm som heter Fredh\u00e4ll och d\u00e4r bodde han tillsammans med sina tv\u00e5 syskon och f\u00f6r\u00e4ldrar. Uppv\u00e4xten var en sv\u00e5r och orolig tid och han s\u00e4ger att han aldrig vill att hans barn eller barnbarn ska f\u00e5 uppleva n\u00e5tt liknande. Hans pappa arbetade som polis och hans mamma var hemma. Han minns att n\u00e4r han var liten gick man ofta till en stor lekpark i omr\u00e5det d\u00e4r han bodde, d\u00e4r fanns mycket leksaker och det fanns kommunala lektanter som lekte med barnen. p\u00e5 somrarna fanns en plaskdamm man kunde bada i och n\u00e4r han sen blev \u00e4ldre spelade man pingis och br\u00e4nnboll.<\/p>\n
\u00a0<\/strong><\/strong>Per-Olov var v\u00e4ldigt liten n\u00e4r kriget var ig\u00e5ng s\u00e5 n\u00e5gra tydliga minnen \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 fram, dock minns han en sak som inte var s\u00e5 rolig. Han och n\u00e5gra av hans v\u00e4nner var och lekte i parken n\u00e4r flyglarmet b\u00f6rjade tjuta, han sprang grinandes hem till sin mamma d\u00e5 han blivit v\u00e4ldigt r\u00e4dd. Det han inte visste var att det bara var \u00f6vning men det hade h\u00e4nt att ett ryskt bombplan flugit vilse och sl\u00e4ppt bomber \u00f6ver Stockholm. Under kriget var det ransonering p\u00e5 kol,och mycket annat. Man fick bara bada en g\u00e5ng i veckan och ville man k\u00f6pa n\u00e5got s\u00e5 anv\u00e4nde man sej av ransoneringskort. \u00c4ven om man bara var tilldelad en viss m\u00e4ngd ransoneringskort var det folk som bytte med varandra. Vissa bytte kort emot sprit kort. Och dom som hade sl\u00e4ktingar som var b\u00f6nder fick mer potatis,mor\u00f6tter \u00e4gg osv utav dom. Det h\u00e4r kallades f\u00f6r svarta marknaden och den var inte bra. Man hade ransonering p\u00e5 varorna f\u00f6r att handelsfartyg kunde inte passera d\u00e5 ub\u00e5tar s\u00e4nkte dom, men ibland kom det banan b\u00e5tar och d\u00e5 blev alla barnfamiljer glada d\u00e5 dom var dom \u00e4nda som fick bananer.<\/p>\n Under kriget var dom flesta m\u00e4n inkallade till milit\u00e4ren, men Per-Olovs pappa slapp det d\u00e5 han var polis. Det p\u00e5verkade antagligen kvinnorna att m\u00e4nnen var borta d\u00e5 dom inte fick veta vart m\u00e4nnen var n\u00e5gonstans. 1945 b\u00f6rjade Per-Olov i skolan. Man var runt 25 elever i klassen s\u00e5 det \u00e4r ingen skillnad fr\u00e5n idag. I sm\u00e5skolan var relationen mellan elever och l\u00e4rare bra, i klassrummet s\u00e5 hade man sin egna b\u00e4nk man satt vid och l\u00e4raren stod eller satt framme vid katedern. Han upplevde inte att folk skolkade och mobbning fanns men inte alls p\u00e5 den plan som i dagens samh\u00e4lle, om en person mobbade en annan var det raka v\u00e4gen upp till rektorn d\u00e4r man fick en ordentlig utsk\u00e4llning och efter det s\u00e5 var det slut. Man respekterade dom vuxna och gjorde det dom sa.<\/p>\n Man visste inget om f\u00f6rintelsel\u00e4gren f\u00f6rr\u00e4n kriget var \u00f6ver, d\u00e5 skrevs det om dem vita bussarna. Men han visste inget om det d\u00e5 han bara var ett litet barn. Men n\u00e4r flyktingarna sen kom till Sverige s\u00e5 tog man emot dom mer v\u00e4nligt \u00e4n vad dom g\u00f6rs idag.<\/p>\n Egna reflektioner<\/b><\/p>\n S\u00e5 som Per-Olov ber\u00e4ttar det l\u00e5ter det som att han hade en r\u00e4tt bra uppv\u00e4xt. Man gick i skolan,fick mat och hade kompisar. Det som skiljer d\u00e5 ifr\u00e5n nu \u00e4r v\u00e4l att vi barn idag har det b\u00e4ttre g\u00e4llande pengar, och saker vi vill ha. Per-olov ber\u00e4ttade att kl\u00e4der stickade man sj\u00e4lv och sydde sj\u00e4lv och det var bara n\u00e4r man beh\u00f6vde det. Nu f\u00e5r ungdomar vecko pengar och m\u00e5nadspengar och har tillg\u00e5ng till s\u00e5 mycket dom kan k\u00f6pa flera on\u00f6diga saker dom inte beh\u00f6ver och p\u00e5 den tiden d\u00e5 Per-Olov mindre var man nog mer tacksam f\u00f6r vad man hade och fick.<\/p>\n Lina Mattsson 9C 12\/2-15<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Per-Olov f\u00f6ddes i december 1938. Han v\u00e4xte upp i ett omr\u00e5de i Stockholm som heter Fredh\u00e4ll och d\u00e4r bodde han tillsammans med sina tv\u00e5 syskon och f\u00f6r\u00e4ldrar. Uppv\u00e4xten var en sv\u00e5r och orolig tid och han s\u00e4ger att han aldrig vill att hans barn eller barnbarn ska f\u00e5 uppleva n\u00e5tt liknande. Hans pappa arbetade som … <\/p>\n