Min farmor Doris \u00e4r f\u00f6dd 1943 mitt under kriget, s\u00e5 idag \u00e4r hon 72 \u00e5r. Farmor f\u00f6ddes i en liten by som heter \u00d6stmark i norra V\u00e4rmland ca:3 km ifr\u00e5n norska gr\u00e4nsen. Hon bodde tillsammans med sin mamma, pappa och en stor syskonskara p\u00e5 tio. Den \u00e4ldsta \u00e4r f\u00f6dd 1928 och den yngsta 1947. Farmor \u00e4r nr 8. Hennes mamma var som de allra flesta mammor p\u00e5 den tiden s\u00e5 kallade hemmafruar f\u00f6r att sk\u00f6ta hemmet och ta hand om alla barnen. N\u00e5got dagis var ju inte att tala om p\u00e5 den tiden. Hennes pappa jobbade i skogen. Eftersom min farmor bara var 2 \u00e5r n\u00e4r kriget tog slut har hon inget minne av det. D\u00e4remot vet hon en hel del om hur det var eftersom hennes pappa ber\u00e4ttat en del. Familjen Mattsson bodde v\u00e4ldigt n\u00e4ra den norska gr\u00e4nsen och m\u00e4rkte d\u00e4rf\u00f6r av kriget mer \u00e4n m\u00e5nga andra. Den 9 april 1940 var en otroligt speciell dag. Det var d\u00e5 tyskarna gick in i Danmark och Norge. Median p\u00e5 den tiden var inte som idag. Att tyskarna hade g\u00e5tt in i Norge fick man reda p\u00e5 genom grannar. Farmors \u00e4ldsta bror var d\u00e5 12 \u00e5r och gick i skolan. N\u00e4r han kom till skolan den 9 april satt hans fr\u00f6ken och gr\u00e4t. Fr\u00f6ken hade f\u00e5tt reda p\u00e5 detta genom skolradion. Skolan skickade hem alla barnen i n\u00e5gra dagar, och n\u00e4r de sedan kom tillbaka till skolan var skolhuset fullt av milit\u00e4r. Sverige hade inkallat beredskap eftersom kriget var s\u00e5 n\u00e4ra Sverige.<\/p>\n
Farmors pappa blev inkallad som n\u00e4stan alla vuxna m\u00e4n blev.\u00a0 Eftersom farmors pappa var inkallad fick familjen ekonomisk ers\u00e4ttning av staten s\u00e5 de kunde \u00f6verleva. Allting under kriget var ransonerat, det betydde att man fick handla p\u00e5 ransoneringskort som bestod av kuponger och du fick handla en best\u00e4md m\u00e4ngd. Farmors mamma hade en kusin som bodde ca 200 meter ifr\u00e5n norska gr\u00e4nsen. Han hj\u00e4lpte ca 600 norska flyktingar \u00f6ver gr\u00e4nsen och fick d\u00e4rf\u00f6r medalj av norska kungahuset. Det finns fortfarande idag m\u00e5nga l\u00e4mningar efter kriget i farmors hemtrakter som jag har varit och tittat p\u00e5. Det var ju fattigt \u00e4ven i Sverige efter kriget men farmor och hennes familj hade iallafall s\u00e5 de klarade sig. De hade en ko, n\u00e5gra h\u00f6ns o ibland en gris. De odlade potatis o mor\u00f6tter. Dessutom syddes farmors mamma alla kl\u00e4der \u00e5t farmor och hennes syskon.<\/p>\n
Den 8 augusti 1950 b\u00f6rjade farmor skolan. Skolan var 7 \u00e5rig och var en s\u00e5 kallad B skola. 1 an och 2 an gick i samma skolsal, 3 an och 4an i samma och 5,6,7 an i samma. Det var en stor dag f\u00f6r farmor. Hon tyckte det skulle bli sp\u00e4nnande att l\u00e4ra sig l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna. Det var str\u00e4ng disciplin i skolan p\u00e5 den tiden. Eleverna fick inte tala med varandra p\u00e5 lektionerna, det skulle vara tyst i klassen. N\u00e4r de skulle svara p\u00e5 en fr\u00e5ga fick de st\u00e4lla sig upp. Skoldagen b\u00f6rjade alltid med att klassen fick sjunga en morgon psalm. Att komma f\u00f6rsent var inte till\u00e5tet, ifall man gjorde det blev man bestraffad med kvarsittning.\u00a0 Man fick ocks\u00e5 sitta kvar ifall man inte kunde sin l\u00e4xa, det f\u00f6rekom ocks\u00e5 kroppslig bestraffning ex. \u00f6rfilar. Det var nog mest killar som utsattes f\u00f6r det. De \u00e4mnen som farmor l\u00e4ste i skolan var ex. svenska med v\u00e4lskrivning och r\u00e4ttstavning, kristendom (det var vanligt att heml\u00e4xan bestod av att l\u00e4ra sig psalmer utantill), naturl\u00e4ra, historia, geografi och matematik. N\u00e4r farmor b\u00f6rjade 6 an startade skolan f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen att undervisa i engelska.\u00a0 Skolan delade ut betyg fr\u00e5n andra termin i f\u00f6rsta klass och det var roligt att f\u00e5 sina betyg tyckte farmor. Betygsskalan s\u00e5g ut s\u00e5h\u00e4r, A, a, Ab, Ba, B, C, D. C och D var underk\u00e4nt. Att f\u00e5 h\u00f6gsta betyg allts\u00e5 A var ytterst s\u00e4llsynt, det fick man bara i uppf\u00f6rande och ordning. Om det gick d\u00e5ligt f\u00f6r en elev fick kanske den eleven g\u00e5 om hela klassen. N\u00e5got extra st\u00f6d var inte och t\u00e4nka p\u00e5. P\u00e5 denna tid gick man \u00e4ven i skolan p\u00e5 l\u00f6rdagar. 1957 slutade farmor skolan. Hon \u00f6nskade att forts\u00e4tta l\u00e4sa p\u00e5 realen men det fanns inga ekonomiska resurser. Ist\u00e4llet b\u00f6rjade farmor att arbeta redan som 14 \u00e5ring.<\/p>\n
Hon flyttade till Torsby som ligger 3 mil fr\u00e5n hennes hem och fick arbete som barnflicka \u00e5t en kille p\u00e5 1,5 \u00e5r. Hon fick helt sj\u00e4lv ta hand om barnet. Hon bodde i en liten pigkammare innanf\u00f6r k\u00f6ket. Hon k\u00e4nde att hon blev behandlad s\u00e4mre \u00e4n familjens hund. Hon fick t.ex. inte \u00e4ta tillsammans med familjen utan fick sitta och \u00e4ta sj\u00e4lv. Farmor fick 80 kronor i m\u00e5naden i l\u00f6n. Hon slutade efter 5 m\u00e5nader. Nu var farmor 15 \u00e5r och fick ett arbete i en familj i sin hemby ist\u00e4llet. Det var ett gift par som hade en 12 \u00e5rig son. Kvinnan var hj\u00e4rtopererad och fick d\u00e4rf\u00f6r inte utf\u00f6ra n\u00e5got arbete och mannen var borta hela veckorna. Farmor sk\u00f6tte hela hush\u00e5llet, st\u00e4da, baka, handla osv. Huset v\u00e4rmdes upp med ved och det fanns en stor vedh\u00f6g som skulle klyvas och b\u00e4ras in i vedboden innan vintern kom. Det gjorde hon 15 \u00e5r alldeles sj\u00e4lv med yxa. P\u00e5 h\u00f6sten tog farmor upp ett<\/p>\n
stort potatisland och bar in allt till potatisk\u00e4llaren, ett str\u00e4cka p\u00e5 ca 500 meter. Efter 8 m\u00e5nader n\u00e4r farmor n\u00e4rmade sig 16 \u00e5r fick hon nytt arbete l\u00e4ngst upp i norra V\u00e4rmland hos en familj med 2 barn. Familjen hade 2 aff\u00e4rer som tog hela deras tid, s\u00e5 farmor sk\u00f6tte hush\u00e5llet, tog hand om barnen. S\u00e5g till att barnen kom till skolan och hj\u00e4lpte de med l\u00e4xorna. Farmor hade redan vid 16 \u00e5rs \u00e5lder haft 3 jobb. 1960 som 17 \u00e5ring flyttade farmor till Karlskoga, hon ins\u00e5g att det inte fanns n\u00e5gon framtid p\u00e5 landsbygden i V\u00e4rmland. I Karlskoga b\u00f6rjade farmor arbeta som hembitr\u00e4de. Hon arbetade ocks\u00e5 p\u00e5 en mekanisk verkstad d\u00e4r hon tj\u00e4nade b\u00e4ttre. Hon fick hyra ett rum hos en familj. Tankarna fanns fortfarande att hon ville utbilda sig, s\u00e5 h\u00f6sten 1962 b\u00f6rjade farmor p\u00e5 Fellingsbro folkh\u00f6gskola. D\u00e4r gick hon 3 \u00e5r. Skolan var en internatskola och farmor fick studiebidrag som gjorde detta m\u00f6jligt. Farmor tyckte att dessa 3 \u00e5r var bland de b\u00e4sta i hennes liv.<\/p>\n
Trots att farmor hade det fattigt p\u00e5 50 talet tycker hon att det var en fantastisk tid att vara ton\u00e5ring. Som ton\u00e5ring b\u00f6rjade man nu f\u00e5 ett eget kl\u00e4dmode och man hade m\u00e5nga filmstj\u00e4rneidoler och ton\u00e5ringarna fick nu en egen musik som de inte hade haft innan. Det var Elvis Presley som slog igenom. Farmor minns att han slog igenom p\u00e5 allvar i Sverige n\u00e4r hon var 13 \u00e5r. Fr\u00e5n att tidigare ha lyssnat p\u00e5 Snoddas, Alice Babs o.s.v. blev det en fantastisk musikupplevelse tyckte hon. En kamrat till farmor hade egen skivspelare med Elvis skivor som de spelade tillsammans. Elvis har alltid varit min farmors idol. Hennes idol bland filmstj\u00e4rnor var fransyskan Brigitte Bardot. Stora h\u00e4ndelser under 50 talet som min farmor minns v\u00e4l var n\u00e4r Sverige spelade VM final i fotboll mot Brasilien 1958. Hon f\u00f6ljde matchen via radion. Hon minns ocks\u00e5 n\u00e4r Ingemar Johansson blev v\u00e4rldsm\u00e4stare i tungviktsboxning juni 1959. Matchen gick mitt i natten och alla var uppe och lyssnade p\u00e5 den. F\u00f6rsta g\u00e5ngen min farmor s\u00e5g p\u00e5 tv var h\u00f6sten 1958.<\/p>\n
Egna reflektioner<\/strong><\/p>\n Det som jag har f\u00e5tt h\u00f6ra och l\u00e4rt mig av min farmor tycker jag \u00e4r v\u00e4ldigt intressant. Tillexempel s\u00e5 har vi stora m\u00f6jligheter till utbildning och arbete, bra med boende, och tillr\u00e4ckligt med mat som min farmor inte hade p\u00e5 samma s\u00e4tt.\u00a0 Att min farmor som 16 \u00e5ring redan hade haft tre jobb och f\u00f6rs\u00f6rjde sig sj\u00e4lv k\u00e4nns f\u00f6r mig konstigt. Att jag idag redan skulle ha haft tre jobb skulle vara overkligt. Jag m\u00e5ste st\u00e4lla mig fr\u00e5gan ifall jag skulle klara av det? Den m\u00f6jligheten f\u00f6r 16 \u00e5ringar att skaffa ett jobb och f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4l finns ju inte ens. Jag kan inte heller f\u00f6rst\u00e5 att det var s\u00e5 str\u00e4ngt och s\u00e5dan disciplin i skolan? I och f\u00f6r sig beh\u00f6vdes det lite av den disciplinen i dagens skola men inte den m\u00e4ngden. Lagom \u00e4r b\u00e4st. Det positiva f\u00f6r min farmor var ju att hon trivdes i skolan.<\/p>\n Av: Amanda Mattsson 9C 2015<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Min farmor Doris \u00e4r f\u00f6dd 1943 mitt under kriget, s\u00e5 idag \u00e4r hon 72 \u00e5r. Farmor f\u00f6ddes i en liten by som heter \u00d6stmark i norra V\u00e4rmland ca:3 km ifr\u00e5n norska gr\u00e4nsen. Hon bodde tillsammans med sin mamma, pappa och en stor syskonskara p\u00e5 tio. Den \u00e4ldsta \u00e4r f\u00f6dd 1928 och den yngsta 1947. Farmor … <\/p>\n