Margareta Bergdahl f\u00f6ddes i centrala \u00d6rebro 1938. Hon \u00e4r idag 77 \u00e5r och bor tillsammans med sin man Jens. Hennes pappa arbetade som lagerf\u00f6rman p\u00e5 ett tidningsf\u00f6rlag och hennes mamma var hemma med barnen. Margareta v\u00e4xte upp med en tvillingbror och en fyra \u00e5r \u00e4ldre storasyster. Eftersom hon bara var ett \u00e5r vid krigsutbrottet s\u00e5 har hon inte s\u00e5 m\u00e5nga minnen fr\u00e5n den tiden, men n\u00e5got hon minns \u00e4r att hon var livr\u00e4dd f\u00f6r flygplan d\u00e5 hon trodde att alla flyg var bombplan. Hon minns ocks\u00e5 n\u00e4r hennes pappa blev iv\u00e4gskickad f\u00f6r att f\u00f6rsvara Sverige ifall vi skulle bli angripna.<\/p>\n
N\u00e4r Margareta var liten f\u00f6ljde hon ibland med sin storasyster till Engelbrektsskolan d\u00e4r systern gick eftersom hon tyckte att det var roligt d\u00e4r. Vid den h\u00e4r tiden var kriget i full g\u00e5ng och m\u00e5nga flyktingar kom till Sverige – och en del hamnade p\u00e5 Engelbrektsskolan som d\u00e5 \u00e4ven fungerade som flyktingmottagning. Hon b\u00f6rjade sj\u00e4lv p\u00e5 samma skola n\u00e5gra \u00e5r senare och hon beskriver hur skolan var str\u00e4ng p\u00e5 den tiden. Flickor och pojkar fick inte g\u00e5 tillsammans, man var tvungen att r\u00e4cka upp handen och st\u00e4lla sig upp n\u00e4r man skulle svara p\u00e5 en fr\u00e5ga, och \u00e4ven niga om man var flicka, och man skulle ben\u00e4mna l\u00e4raren med fr\u00f6ken eller magister och dennes efternamn. Skolkning f\u00f6rekom inte vad Margareta minns och l\u00e4romedel var det ingen brist p\u00e5 trots kriget.<\/p>\n
Det man fr\u00e4mst m\u00e4rkte av kriget p\u00e5 enligt Margareta var matransoneringen. Det fanns inga restriktioner om att man inte fick g\u00e5 ut eller liknande utan det st\u00f6rsta problemet var att det var bristf\u00e4lligt med mat eftersom vi knappt importerade eller exporterade n\u00e5gonting under kriget. F\u00f6r vissa gick det b\u00e4ttre och f\u00f6r vissa blev det knapert men eftersom matkuponger inte var st\u00e4mplade med namn kunde man byta varor man inte beh\u00f6vde mot s\u00e5dant man beh\u00f6vde mer. Bodde man p\u00e5 landet hade man det ofta b\u00e4ttre eftersom man d\u00e5 hade sitt eget jordbruk och sina egna djur. Folk som bodde p\u00e5 landet kunde d\u00e4rf\u00f6r ofta tj\u00e4na pengar p\u00e5 att s\u00e4lja varor till stadsborna genom s\u00e5 kallad svart handel. Margareta hade en faster som emigrerade till USA och skickade d\u00e4rifr\u00e5n paket med bland annat fina kl\u00e4der, dadlar m.m. Hon minns \u00e4ven n\u00e4r hon \u00e5t en banan f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i sitt liv efter kriget.<\/p>\n
K\u00e4nda politiker under andra v\u00e4rldskriget var bland andra statsminister Per Albin Hansson och finansminister Ernst Wigforss, b\u00e5da socialdemokrater. Sveriges kung vid den h\u00e4r tiden, Gustav V, var den sista kungen att ha \u00f6ppen politisk makt och han \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r ett antal diplomatiska handlingar. Bland annat f\u00f6rs\u00f6kte han redan \u00e5r 1933 f\u00e5 Hitler att minska f\u00f6rf\u00f6ljelserna mot judar och 1944 bad han Ungerns statschef att han skulle r\u00e4dda de ungerska judarna. Enligt Margareta k\u00e4nde alla till Sveriges riksdags beslut om att forts\u00e4tta s\u00e4lja j\u00e4rnmalm till Tyskland och att tyskarna fick \u00e5ka genom Sverige och man gillade det inte men ingen ville ju ha krig s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r h\u00f6ll man tyst. Yttrandefrihet r\u00e5dde dock i stort sett fortfarande i landet, f\u00f6rutom att tidningar inte fick skriva precis vad de ville. Brev som skickades till och fr\u00e5n utlandet kontrollerades dessutom.<\/p>\n
Margareta visste ingenting om de tyska koncentrationsl\u00e4grena och utrotningen av judarna p\u00e5 den h\u00e4r tiden och det tror hon inte att n\u00e5gon annan gjorde heller, utan det kom fram i efterhand. Flyktingar m\u00e4rkte man ju som sagt d\u00e4remot eftersom det kom s\u00e5 m\u00e5nga till Sverige. Hon n\u00e4mner Folke Bernadotte, som var en svensk arm\u00e9officer och r\u00f6dakorsledare som genom diplomatiska samtal med Heinrich Himmler och tillsammans med R\u00f6da Korset lyckades r\u00e4dda 20 000 m\u00e4nniskor fr\u00e5n koncentrationsl\u00e4ger och gaskammare. Dessa transporterades till Sverige i de v\u00e4lk\u00e4nda vita bussarna.<\/p>\n
N\u00e4r jag fr\u00e5gar om Margareta tror att det skulle kunna bli ett tredje v\u00e4rldskrig verkar hon inte s\u00e4rskilt skeptisk. Hon tror att det skulle kunna h\u00e4nda med tanke p\u00e5 hur oroligt det \u00e4r nu, men inte p\u00e5 samma s\u00e4tt som de senaste krigen. Det skulle troligen anv\u00e4ndas mer k\u00e4rnvapen, dr\u00f6nare och inte s\u00e5 mycket arm\u00e9er best\u00e5ende av m\u00e4nniskor, tror hon. Det g\u00e4ller att det inte blir f\u00f6r mycket konflikter mellan Ryssland och USA. Hon tror heller inte att det \u00e4r om\u00f6jligt att n\u00e5gon som Hitler skulle kunna ta makten igen. Hon h\u00e4nvisar till ledarna i arabv\u00e4rlden och \u00f6rebroarna som \u00e5ker dit f\u00f6r att strida med IS vilket visar att m\u00e4nniskor fortfarande kan bli lika indoktrinerade och hj\u00e4rntv\u00e4ttade nu som de kunde f\u00f6r 75 \u00e5r sedan.<\/p>\n
Egna reflektioner<\/b><\/p>\n
Margareta beskriver tiden kring kriget s\u00e5 som jag tror att de flesta svenskar i hennes \u00e5lder skulle beskriva det. Hon hade inte mycket kontakt med sj\u00e4lva kriget och hon var dessutom v\u00e4ldigt ung s\u00e5 om man vill f\u00e5 en b\u00e4ttre och djupare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur det \u00e4r att leva i krig \u00e4r hon kanske inte den b\u00e4sta k\u00e4llan. Annars tycker jag att m\u00e4nniskor \u00e4r bra historiska k\u00e4llor som ger en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else \u00e4n om man t.ex l\u00e4ser en bok, eftersom det d\u00e5 \u00e4r sj\u00e4lvupplevt. Men alla, speciellt n\u00e4r det g\u00e4ller en tidsperiod som \u00e4r s\u00e5 pass l\u00e5ngt bak i tiden, kan f\u00f6rst\u00e5s minnas fel.<\/p>\n
Hon g\u00f6r mig \u00e4ven lite f\u00f6rv\u00e5nad d\u00e5 hon utan att tveka s\u00e4ger att hon tror att det skulle kunna bli ett tredje v\u00e4rldskrig och att n\u00e5gon som Hitler skulle kunna ta makten igen, d\u00e5 jag som de flesta ungdomar i Sverige idag, k\u00e4nner att krig, diktatur och s\u00e5dant \u00e4r v\u00e4ldigt l\u00e5ngt borta, och n\u00e5got som h\u00e5ller p\u00e5 att minska i v\u00e4rlden. \u00c4ven om det inte alls \u00e4r l\u00e4nge sedan, k\u00e4nns v\u00e4rldskrigen v\u00e4ldigt avl\u00e4gsna och f\u00f6r n\u00e5gon som aldrig upplevt det, mindre troligt att det skulle upprepas. Vi borde ju trots allt l\u00e4rt oss n\u00e5got vid det h\u00e4r laget. Men n\u00e4r en \u00e4ldre, erfaren m\u00e4nniska s\u00e4ger s\u00e5 b\u00f6rjar man t\u00e4nka. Kanske \u00e4r det redan p\u00e5 v\u00e4g att h\u00e4nda.<\/p>\n
<\/p>\n
Emilia Jakobsson<\/p>\n
Klass 9D, VT15<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Margareta Bergdahl f\u00f6ddes i centrala \u00d6rebro 1938. Hon \u00e4r idag 77 \u00e5r och bor tillsammans med sin man Jens. Hennes pappa arbetade som lagerf\u00f6rman p\u00e5 ett tidningsf\u00f6rlag och hennes mamma var hemma med barnen. Margareta v\u00e4xte upp med en tvillingbror och en fyra \u00e5r \u00e4ldre storasyster. Eftersom hon bara var ett \u00e5r vid krigsutbrottet s\u00e5 … <\/p>\n