Erna f\u00f6ddes den 22 oktober 1922 i Berlin, Tyskland. Hon v\u00e4xte upp i sitt f\u00f6r\u00e4ldrahem tillsammans med sin pappa, Frans R, som jobbade som stens\u00e4ttare och sin mamma Elsa, som sk\u00f6tte om hemmet och sina tv\u00e5 yngre syskon, Willie och Else.<\/p>\n
Allt som nu ber\u00e4ttas \u00e4r hennes egna uppgifter i ett polisf\u00f6rh\u00f6r. Erna hade problem med h\u00e4lsan som ung och var undern\u00e4rd. Efter 8 klasser i folkskola och 3 \u00e5r i forts\u00e4ttningsskola blev hon genom skolan utackorderad till en lantbrukare d\u00e4r hon kunde hj\u00e4lpa till och arbeta efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga.\u00a0 H\u00f6sten 1937 fick hon \u00e5terv\u00e4nda till sitt hem i Berlin och skaffade sig kort efter det en tj\u00e4nst som fabriksarbetare. Inom loppet av n\u00e5gra \u00e5r jobbade hon p\u00e5 m\u00e5nga olika f\u00f6retag, varav en del var v\u00e4ldigt p\u00e5frestande. Det var bland annat p\u00e5 grund utav det och en del olyckor hon var tvungen att vara ledig mycket fr\u00e5n jobbet.<\/p>\n
H\u00f6sten 1941 fick Erna jobb p\u00e5 en mindre metallfabrik d\u00e4r hon slutade sin anst\u00e4llning i januari 1942 p\u00e5 grund utav att chefen hade upptr\u00e4tt oanst\u00e4ndigt mot henne. Hon blev d\u00e4rf\u00f6r anm\u00e4ld till myndigheterna f\u00f6r att ha sagt upp sig fr\u00e5n arbetet utan giltig orsak. Under kriget hade alla tyskar arbetsplikt. Arbetarna jobbade under v\u00e4ldigt d\u00e5liga f\u00f6rh\u00e5llanden och hade inga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Den 5 februari s\u00f6kte hon ett nytt arbete via arbetsf\u00f6rmedling men blev avvisad. Hon bes\u00f6kte d\u00e4rf\u00f6r arbetsf\u00f6rmedlingen dagen d\u00e4rp\u00e5, men fick d\u00e5 en tills\u00e4gelse om att g\u00e5 hem och v\u00e4nta p\u00e5 en tj\u00e4nsteman fr\u00e5n kriminalpolisen som skulle bes\u00f6ka henne p\u00e5 eftermiddagen. N\u00e4r han kom sa han till henne att g\u00f6ra sig i ordning f\u00f6r att f\u00f6lja med till \u201dArbeits \u2013 und – Beuarugshaus\u201d?,<\/i> dit f\u00f6rdes hon och blev tv\u00e5ngsarbetare. D\u00e4r var hon till den 21 oktober 1943 innan hon fick komma hem och arbetsf\u00f6rmedlingen anvisade henne ett jobb.<\/p>\n
I b\u00f6rjan utav april 1944 blev Erna sjuk i halsfluss men hon ville inte sjukskriva sig fr\u00e5n jobbet p\u00e5 grund utav att hennes pappa var sjuk och hon beh\u00f6vde f\u00f6rs\u00f6rja familjen. Hon ber\u00e4ttade sedan f\u00f6r sin chef att hon k\u00e4nde sig svag och fr\u00e5gade om hon kunde vara hemma n\u00e5gra dagar. Utan att ha f\u00e5tt n\u00e5got best\u00e4mt l\u00f6fte stannade hon hemma fr\u00e5n jobbet och efter 2-3 dagar, troligen den 10 april 1944 fick hon bes\u00f6k utav en polis. Han sa till henne att vara hemma n\u00e4sta dag och ber\u00e4ttade att hon skulle f\u00f6ras till ett arbetsl\u00e4ger f\u00f6r att ha l\u00e4mnat sitt jobb utan lov. Dagen efter gick hon till arbetet \u00e4nd\u00e5 men blev h\u00e4mtad och f\u00f6rd till polisens h\u00f6gkvarter vid Alexanderplatz i Berlin och d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6rdes hon till arbetsl\u00e4gret Feberlin. I det l\u00e4gret var hon till i b\u00f6rjan utav juli 1944 och \u00f6verf\u00f6rdes sen till koncentrationsl\u00e4gret Ravensbr\u00fcck. Anledningen sades vara att hon skapade arbetssabotage n\u00e4r hon inte kom till arbetet.<\/p>\n
\u00a0<\/i>I Ravensbr\u00fcck ber\u00e4ttar Erna att hon f\u00f6rst placerades i karant\u00e4n block nr 8 i n\u00e5gra veckor innan hon flyttades till Block nr 4 och fick arbeta med att reparera ammunitionsl\u00e5dor till luftv\u00e4rnskanoner. Hon stannade kvar i Ravensbr\u00fcck <\/b>tills l\u00e4gret utrymdes i samband med att ryska fronten n\u00e4rmade sig. Den 4 eller 5 mars 1945 transporterades hon med j\u00e4rnv\u00e4g till koncentrationsl\u00e4gret Belsen-Bergen. D\u00e4r var hon sedan kvar tills engelska trupper kom dit och befriade dem i april 1945. Erna var d\u00e5 mycket sjuk, hon hade bland annat vatten i lungs\u00e4cken och vitaminbrist vilket gjorde att hennes armar och ben var f\u00f6rvridna. <\/b>Hon f\u00f6rflyttades till ett utav de iordningst\u00e4llda sjukhusen i Bergen d\u00e4r hon v\u00e5rdades till den 25 juli 1945. Efter det \u00f6verf\u00f6rdes hon med hj\u00e4lp utav R\u00f6da korset till Sverige som flykting. Den 26 juli kom hon till Ystad och efter att ha vistats i en karant\u00e4n f\u00f6rl\u00e4ggning blev hon \u00f6verf\u00f6rd till ett sanatorium i Malm\u00f6. D\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6rdes hon till Beredskapssjukhuset i \u00d6rebro den 23 augusti 1945.<\/p>\n
Hon igenk\u00e4ndes d\u00e4r som SS-kvinna fr\u00e5n Ravensbr\u00fcck utav n\u00e5gra andra patienter och blev d\u00e4rf\u00f6r utredd. De kom inte fram till n\u00e5gonting men dokument visar att hon fick l\u00e4mna Sverige och \u00e5terv\u00e4nda till Tyskland. Hon utvisades ur Sverige tillsammans med ett par andra tyska medborgare den 25 januari 1946.<\/p>\n
K\u00e4lla: Dossier Statens utl\u00e4nningskommission, Rikasarkivet<\/p>\n
Av: Sofia Hjort 9F vt 2012<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Erna f\u00f6ddes den 22 oktober 1922 i Berlin, Tyskland. Hon v\u00e4xte upp i sitt f\u00f6r\u00e4ldrahem tillsammans med sin pappa, Frans R, som jobbade som stens\u00e4ttare och sin mamma Elsa, som sk\u00f6tte om hemmet och sina tv\u00e5 yngre syskon, Willie och Else. Allt som nu ber\u00e4ttas \u00e4r hennes egna uppgifter i ett polisf\u00f6rh\u00f6r. Erna hade problem … <\/p>\n