N\u00e4r tyskarna ockuperade Lodz \u00e4ndrade de stadens namn till Litzmannstadt efter Karl Litzmann, den bef\u00e4lhavare som er\u00f6vrat staden under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. I februari 1940 tvingades en tredjedel av stadens befolkning \u2013 160\u00a0000 judar \u2013 flytta in i ett avgr\u00e4nsat omr\u00e5de, ett getto, som inr\u00e4ttades i den omodernaste delen av staden. De icke-judiska inv\u00e5narna fick 5 m\u00e5nader p\u00e5 sig att l\u00e4mna omr\u00e5det. 1941 tvingades \u00e4ven omkring 5000 romer in i en avskild del av gettot. Samtliga deporterades dock till Chelmno:s gaskammare v\u00e5ren 1942. Totalt passerade ca 205\u00a0000 judar gettot, som mest levde 164\u00a0000 m\u00e4nniskor d\u00e4r samtidigt.<\/p>\n
Lodz getto var det n\u00e4st st\u00f6rsta i det nazistockuperade Polen. Gettot var indelat i tre delar, eftersom den \u201dariska\u201d delen av staden beh\u00f6vde anv\u00e4nda de st\u00f6rre v\u00e4garna i omr\u00e5det. Mellan de olika gettodelarna fanns g\u00e5ngbroar \u00f6ver v\u00e4garna. Gettot var omgivet av staket, murar och taggtr\u00e5dsst\u00e4ngsel, judar som p\u00e5tr\u00e4ffades utanf\u00f6r bestraffades han med d\u00f6den. Tyskarna utf\u00f6rde \u00e4ven offentliga avr\u00e4ttningar i gettot, f\u00f6r att skr\u00e4mma inv\u00e5narna fr\u00e5n att g\u00f6ra motst\u00e5nd.<\/p>\n
Levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena i gettot var fruktansv\u00e4rda; det fanns inget rinnande vatten eller avlopp, tr\u00e4ngseln var enorm och det var stor matbrist. Gettots inv\u00e5nare utnyttjades praktiskt taget som slavar, de tvingades arbeta h\u00e5rt p\u00e5 fabriker f\u00f6r att tillverka kl\u00e4der och vapen till den tyska arm\u00e9n. 1942 fanns det s\u00e5 mycket som 100 fabriker i gettot. En s\u00e4rskild grupp judar uts\u00e5gs till att samla ihop folks avf\u00f6ring och k\u00f6ra bort den p\u00e5 k\u00e4rror, dessa m\u00e4nniskor klassades som l\u00e4gst st\u00e5ende.<\/p>\n
Juder\u00e5d<\/i> var en samling judar som av nazisterna var tvingade att r\u00e4kna och f\u00f6rflytta judar, inf\u00f6ra tv\u00e5ngsarbete till tyskarnas f\u00f6rfogande, konfiskera v\u00e4rdesaker och inkassera olika avgifter fr\u00e5n den judiska befolkningen. F\u00f6r varje \u201djudisk samling\u201d \u2013 t.ex. getto \u2013 utn\u00e4mndes ett juder\u00e5d av tyskarna. <\/i><\/p>\n
Juder\u00e5dets ordf\u00f6rande i Lodz getto var Rumkowski, det var allts\u00e5 han som styrde gettot. Rumkowski satsade p\u00e5 att inf\u00f6ra s\u00e5 m\u00e5nga fabriker och ha s\u00e5 m\u00e5nga judar som m\u00f6jligt i arbete i gettot att tyskarna inte kunde klara sig utan arbetskraften. Han hoppades att p\u00e5 s\u00e5 vis kunna r\u00e4dda fler judar fr\u00e5n d\u00f6den. \u00c4nd\u00e5 blev han tvungen att f\u00f6rhandla med tyskarna och rensa ut de mindre arbetsf\u00f6ra \u2013 barn under 10 och vuxna \u00f6ver 65 \u2013 och skicka dem till koncentrationsl\u00e4ger. I ett tal till gettots inv\u00e5nare ska han ha sagt ”Jag m\u00e5ste gl\u00f6mma barmh\u00e4rtighet f\u00f6r att undvika att \u00e4ventyra hela gettot. Gettot \u00e4r som ett \u00f6verbelastat fartyg i ett stormigt hav. F\u00f6r att r\u00e4dda fartyget, m\u00e5ste man kasta n\u00e5got av \u00f6verviktsbagaget \u00f6verbord.” <\/i><\/p>\n
Rumkowski lyckades bara delvis med sin plan att r\u00e4dda st\u00f6rre delen av gettots befolkning. Gettot i Lodz var det sista som tyskarna avvecklade \u2013 i augusti 1944 – dock skickades d\u00e5 alla gettots \u00f6verlevande inv\u00e5nare till koncentrationsl\u00e4ger \u2013 inklusive Rumkowski sj\u00e4lv.<\/p>\n
En minimalisk samling judar lyckades dock \u00f6verleva i gettot till krigsslutet, 600 m\u00e4nniskor hade tvingats in i en f\u00e4ngelseliknande byggnad av tyskarna och kunde befrias av sovjetiska trupper.<\/i><\/p>\n
K\u00e4llor: http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/%C5%81%C3%B3d%C5%BA_getto<\/a>, http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Judenrat<\/a>, http:\/\/www.levandehistoria.se\/forintelsen\/fakta\/lodz_ghetto<\/a><\/p>\n Av: Lisa \u00c5sberg 9D vt 2012<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e4r tyskarna ockuperade Lodz \u00e4ndrade de stadens namn till Litzmannstadt efter Karl Litzmann, den bef\u00e4lhavare som er\u00f6vrat staden under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. I februari 1940 tvingades en tredjedel av stadens befolkning \u2013 160\u00a0000 judar \u2013 flytta in i ett avgr\u00e4nsat omr\u00e5de, ett getto, som inr\u00e4ttades i den omodernaste delen av staden. De icke-judiska inv\u00e5narna fick 5 … <\/p>\n