Jag har intervjuat min farmor som f\u00f6ddes i november 1930, d\u00e5 var hon 9\u00e5r n\u00e4r kriget br\u00f6t ut. Hon bodde 1 mil fr\u00e5n norska gr\u00e4nsen i Bullaren som ligger p\u00e5 v\u00e4stkusten, d\u00e4r bodde hon med pappa Herbert som jobbade som Pastor, mamma Alma som var hemmafru och hennes 8 syskon.<\/p>\n
Det pratades inte s\u00e5 j\u00e4tte mycket om kriget f\u00f6r man visste inte s\u00e5 mycket om det, men det pratades mer om det hemma \u00e4n i skolan. Man var dock livr\u00e4dd f\u00f6r kriget d\u00e5 tyskarna invaderat Norge, trots att man var s\u00e4ker p\u00e5 att kriget inte skulle bryta ut i Sverige. Det lilla man fick veta om kriget h\u00f6rde man fr\u00e5n radion och folk runt omkring. Dom hade sl\u00e4ktingar i Halden som informerade dom om vad som h\u00e4nde i Norge, en del av det som h\u00e4nde var s\u00e5 hemskt att sl\u00e4ktingarna tillslut fick fly till Sverige.<\/p>\n
Hon hade inget b\u00e4sta minne fr\u00e5n kriget f\u00f6r bara vetskapen om att tyskarna var s\u00e5 n\u00e4ra gjorde henne j\u00e4tter\u00e4dd, det var n\u00e5tt man f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rtr\u00e4nga.<\/p>\n
Under krigstiden var det d\u00e5lig tillg\u00e5ng p\u00e5 mat, ibland var det s\u00e5 d\u00e5ligt att dom fick \u00e4ta stekt potatis och s\u00e5s till lunch eller middagen. Potatisen odlade dom sj\u00e4lva hemma p\u00e5 g\u00e5rden s\u00e5 det beh\u00f6vde dom aldrig k\u00f6pa. K\u00f6tt fick man s\u00e4llan f\u00f6r det var b\u00e5de dyrt och oftast slut. Den mat man fick k\u00f6pa betalade man med ransoneringskort och det h\u00e4nde att man bytte ransoneringskort med varandra om det var n\u00e5tt s\u00e4rskilt man villa ha.<\/p>\n
R\u00e4dslan var stor under kriget, s\u00e5 fort man s\u00e5g en milit\u00e4r blev man s\u00e5 r\u00e4dd s\u00e5 man skakade, det spelade ingen roll om det var en svensk eller tysk milit\u00e4r. Men det som skr\u00e4mde dom mest under kriget var att dom var tvungna att m\u00f6rkl\u00e4gga alla f\u00f6nster f\u00f6r att inte tyskarna skulle se att huset var bebott.<\/p>\n
Efter kriget l\u00e4ttade det mesta, man beh\u00f6vde inte vara r\u00e4dd p\u00e5 samma s\u00e4tt l\u00e4ngre. 1947 cyklade hon och hennes systrar till deras moster som bodde kvar i Halden, det man kunde se d\u00e5 var att det var tomt i butikerna, man hade mycket pengar men det fanns inget att k\u00f6pa f\u00f6r dom.<\/p>\n
<\/p>\n
\/\/ Mathilda S, 9D vt 14<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har intervjuat min farmor som f\u00f6ddes i november 1930, d\u00e5 var hon 9\u00e5r n\u00e4r kriget br\u00f6t ut. Hon bodde 1 mil fr\u00e5n norska gr\u00e4nsen i Bullaren som ligger p\u00e5 v\u00e4stkusten, d\u00e4r bodde hon med pappa Herbert som jobbade som Pastor, mamma Alma som var hemmafru och hennes 8 syskon. Det pratades inte s\u00e5 j\u00e4tte … <\/p>\n