Min morfar, Rolf Andersson f\u00f6ddes i \u00d6deby den 13:e April \u00e5r 1935. Han v\u00e4xte upp i Hagaby, ett annat st\u00e4lle i Glanshammar. Rolfs familj bestod av Anna-Greta som var Rolfs mamma, Einar som var Rolfs pappa och tre br\u00f6der och tv\u00e5 systrar. Anna-Greta var hemmafru och v\u00e4ldigt duktig p\u00e5 matlagning. Einar var skr\u00e4ddarm\u00e4stare, l\u00e4rd i Ullers\u00e4tter i 20-\u00e5rs\u00e5ldern. Anna-Greta bodde i Ullers\u00e4tter den h\u00e4r tiden, d\u00e5 tr\u00e4ffades hon och Einar. \u00c5r 1939 flyttar familjen till Ringv\u00e4gen i Glanshammar, strax innan kriget b\u00f6rjar. P\u00e5 denna tid var detta hus mitt p\u00e5 en \u00e4ng, men idag finns det massor av andra hus som omger huset. Det fanns ett fyrvaktartorn mitt emot huset p\u00e5 denna tid. D\u00e4r h\u00f6ll vakter utkik efter flygplan fr\u00e5n andra l\u00e4nder. Allt f\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kra sig om att man inte skulle hamna i krig. Ibland fl\u00f6g det f\u00f6rbi plan fr\u00e5n Storbritannien och Tyskland, dessa plan fl\u00f6g s\u00e5 l\u00e5gt att Rolf kunde se piloterna.<\/p>\n
Rolfs s\u00e4msta minne fr\u00e5n tiden d\u00e5 kriget p\u00e5gick var n\u00e4r Tyskland intog Danmark och Norge, att det var s\u00e5 n\u00e4ra att vi i Sverige skulle anfallas. Det var ju planerat att Sverige skulle angripas men d\u00e5 fick tyskarna s\u00e5dant motst\u00e5nd i \u00d6st mot Ryssland. D\u00e5 var de tyska arm\u00e9erna tvungna att skickas dit och hj\u00e4lpa till. I Glanshammar och stora delar av Sverige var det m\u00f6rkl\u00e4ggning, ber\u00e4ttar Rolf. Man fick inte ha n\u00e5got ljus som syntes ut\u00e5t fr\u00e5n husen, ifall att det skulle komma tyska plan och planera en attack, s\u00e5 de inte skulle veta att de fanns just d\u00e4r. Man h\u00e4ngde f\u00f6r skynken och andra saker som hindrade ljudet fr\u00e5n att synas utifr\u00e5n. Det gick omkring en \u201dfj\u00e4rdingsman\u201d och kontrollerade att det inte syntes ljus utifr\u00e5n fr\u00e5n n\u00e5got hus. En fj\u00e4rdingsman var det som man brukar kalla f\u00f6r en poliskonstapel. Under denna tid var man v\u00e4ldigt orolig ber\u00e4ttar Rolf. Det b\u00e4sta minnet som Rolf har fr\u00e5n denna tid var n\u00e4r kriget slutade \u00e5r 1945, d\u00e5 ringde det en halvtimme i kyrkklockorna i hela Sverige. Det var en otrolig l\u00e4ttnad. Strax efter detta hade Einar varit in till stan i \u00d6rebro och kom hem med de f\u00f6rsta bananerna som de n\u00e5gonsin sett, det gl\u00f6mmer aldrig Rolf ber\u00e4ttar han.<\/p>\n
I skolan gick man \u00e5rskurs 1-7, efter det fick min morfar Rolf jobb p\u00e5 ett bageri inne i \u00d6rebro vid 13 \u00e5rs \u00e5lder. Han cyklade fr\u00e5n Glanshammar till \u00d6rebro f\u00f6r att jobba, i sn\u00f6, regn, vind, i alla v\u00e4der cyklade han. D\u00e4r stannade han i 6-7 \u00e5r och blev utbildad bagare innan han b\u00f6rjade jobba som stenarbetare i marmorbrottet i Glanshammar. D\u00e4r jobbade han n\u00e5gra\u00a0 \u00e5r, sedan b\u00f6rjade han jobba p\u00e5 v\u00e4gverket. D\u00e4r jobbade han som linjem\u00e5lare, det finns inte s\u00e5 m\u00e5nga linjer kvar som han lagt men det finns ett f\u00e5tal h\u00e4r i Hovsta\/Lill\u00e5n.\u00a0 I Glanshammar var det m\u00e5nga marmorbrott, d\u00e4rf\u00f6r var de flesta Glanshammarsborna stenarbetare. Relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare var bra, \u00e5tminstone p\u00e5 de st\u00e4llen som Rolf jobbade p\u00e5. Ransoneringen fungerade bra s\u00e4ger Rolf, Anna-Greta var som sagt v\u00e4ldigt duktig p\u00e5 att laga mat och Einar var skr\u00e4ddare. Detta gjorde att de inte beh\u00f6vde textilkuponger eftersom att Einar sydde mycket kl\u00e4der. De hade ett tr\u00e4dg\u00e5rdsland d\u00e4r de odlade potatis, r\u00f6dbetor, mor\u00f6tter osv. Det gjorde att de heller inte beh\u00f6vde s\u00e5 mycket matkuponger. Svarta b\u00f6rsen var n\u00e4r folk handlade i smyg, Rolf kunde inte riktigt ge ett svar p\u00e5 det.<\/p>\n
Till vardags p\u00e5 denna tid \u00e5t man mycket husmanskost, likt man g\u00f6r idag. Anna-Greta gjorde sj\u00e4lv allt fr\u00e5n grunden, det var hemmagjorda k\u00f6ttbullar och korvar. Hemma hos Rolf var det ofta sl\u00e4ktingar som kom p\u00e5 middag, det kunde vara morbr\u00f6der och farbr\u00f6der. Det var en ordentlig sammanh\u00e5llning inom deras familj, man umgicks ofta med sina sl\u00e4ktingar. Till fest \u00e5t man ocks\u00e5 husmanskost men att det fanns flera olika r\u00e4tter. I skolan var Rolfs relation med l\u00e4rare v\u00e4ldigt bra. Han s\u00e4ger att han hade v\u00e4rldens b\u00e4sta l\u00e4rare. L\u00e4raren var v\u00e4ldigt sportintresserad, s\u00e5 de fick spela mycket fotboll och \u00e5ka mycket skidor. Rolf minns en g\u00e5ng under sina f\u00f6rsta tv\u00e5 \u00e5r i skolan att en av hans l\u00e4rarinnor hade gett honom kvarsittning. Hon hade s\u00e5 mycket att g\u00f6ra i ett annat rum s\u00e5 hon sade till Rolf att han fick g\u00e5 hem n\u00e4r n\u00e4sta buss k\u00f6rde f\u00f6rbi f\u00f6nstret. Hon sa att han fick hoppa ut genom f\u00f6nstret f\u00f6r att det blev n\u00e4rmare, ber\u00e4ttar Rolf och skrattar. Han ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att han var en annan l\u00e4rarinnas guldgosse. Hon var s\u00e5 sn\u00e4ll mot honom f\u00f6r att han var j\u00e4tteduktig p\u00e5 att l\u00e4ra sig och att l\u00e4sa psalmer. De andra eleverna var avundsjuka p\u00e5 Rolf f\u00f6r att han fick s\u00e5 mycket ber\u00f6m av henne. Det blev protester, andra f\u00f6r\u00e4ldrar ville protestera mot l\u00e4rarinnan Sj\u00f6lander att hon inte skulle ge barnen s\u00e5 mycket psalmverser. En g\u00e5ng kom en pappa till en flicka i Rolfs klass hem till dom med en lista att de skulle protestera mot att barnen skulle f\u00e5 s\u00e5 mycket psalmer i l\u00e4xa. Rolf var den enda som kunde alla utantill. Skolan fungerade s\u00e5 som den g\u00f6r idag, dock gick man sju \u00e5r i grundskolan ist\u00e4llet f\u00f6r nio. Sedan om man skulle in p\u00e5 gymnasium fick man g\u00e5 inne i \u00d6rebro. Rolf hoppade av skolan efter sju \u00e5r och b\u00f6rjade jobba p\u00e5 bageri i \u00d6rebro. Rolf har inga minnen av att elever fick n\u00e5gon bestraffning av l\u00e4rarna. Det enda var kvarsittning, ingen slog eller st\u00e4llde n\u00e5gon i skamvr\u00e5n. Allt var frid och fr\u00f6jd. L\u00e4rob\u00f6cker hade man precis som idag, men man l\u00e4rde sig inte riktigt samma saker.<\/p>\n
Man gifte sig aningen tidigare \u00e4n vad som \u00e4r vanligt idag, snitt\u00e5ldern f\u00f6r gifterm\u00e5l var n\u00e5got yngre. P\u00e5 den tiden gifte man sig precis som idag, kyrkligt eller borgligt. Man best\u00e4mde gemensamt i paren om man skulle gifta sig eller inte. Det var inte s\u00e5 att n\u00e5gons f\u00f6r\u00e4lder best\u00e4mde det, det var som idag helt enkelt. Under kriget var ju vissa m\u00e4n tvungna att \u00e5ka iv\u00e4g och ansluta till trupper eller tr\u00e4na. D\u00e5 var man ju ifr\u00e5n sina \u00e4lskade s\u00e5 l\u00e4nge att det var nog m\u00e5nga \u00e4ktenskap som br\u00f6ts. Familjen p\u00e5verkades ocks\u00e5 av kriget, det var v\u00e4ldigt oroligt att Sverige skulle bli angripna. Einar hade aldrig gjort lumpen p\u00e5 grund av en skada i benet. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r blev han aldrig inkallad till trupperna utan stannade hemma med familjen under hela kriget.<\/p>\n
Regeringen fick mycket kritik eftersom att man gick med p\u00e5 Hitlers f\u00f6rfr\u00e5gan att f\u00e5 transportera trupper genom Sverige, eftergiftspolitik kan man kalla det. Den mest k\u00e4nda politiker under denna period var Sveriges d\u00e5varande statsminister Tage Elander. P\u00e5 denna tid g\u00e4llde yttrandefrihet i Sverige, man var allts\u00e5 fri att tycka och s\u00e4ga vad man ville.<\/p>\n
Man fick reda p\u00e5 allt om f\u00f6rintelsen genom radio, delvis TV och tidningar. N\u00e4r man fick reda p\u00e5 det blev man chockade och undrade varf\u00f6r de gjorde som de gjorde. Att utrota folk utan orsak undrade man hur tyskarna kunde g\u00f6ra. Man m\u00e4rkte inte av flyktingar fr\u00e5n kriget, speciellt inte i Glanshammar d\u00e5 det ligger p\u00e5 landsbygden. Det kom mycket judar till Sverige d\u00e5 men inget man m\u00e4rkte av. Wallenberg hade r\u00e4ddat massor av judar fr\u00e5n Ungern, Polen och Tyskland. Det fanns fler som f\u00f6rs\u00f6kte r\u00e4dda judar. R\u00f6da korset var en organisation som hj\u00e4lpte till, Folke Bernadotte, som var sl\u00e4kt med kungafamiljen, jobbade i Tyskland med de s.k vita bussarna. Det var vita bussar med ett r\u00f6tt kors p\u00e5. Sedan blev Folke Bernadotte m\u00f6rdad ber\u00e4ttar Rolf. Historier om flyktingar fanns det inte s\u00e5 mycket av d\u00e5 det var hemska saker de upplevt.<\/p>\n
P\u00e5 fritiden under denna period roade sig Rolf och hans v\u00e4nner med att spela fotboll, \u00e5ka skidor och andra saker som man g\u00f6r n\u00e4r man \u00e4r yngre. Leksaker fanns men var inte s\u00e5 vanligt, f\u00f6r det mesta lekte Rolf med kottar, stenar och pinnar. Leksaksbilar fanns men Rolf har inga minnen av att han eller hans syskon har \u00e4gt n\u00e5gon. De som Rolf umgicks med var hans skolkamrater ber\u00e4ttar han, det \u00e4r likadant idag, man umg\u00e5s f\u00f6r det mesta med skolkamrater. Att n\u00e5gon form utav mobbing skulle \u00e4gt rum i skolan har Rolf inga minnen av. De kl\u00e4der man hade ber\u00e4ttar Rolf var mycket golfbyxor som pojkarna hade. Rolf hade inget direkt favoritplagg, och det fanns inte n\u00e5gra speciella moden.<\/p>\n
TV:n kom p\u00e5 50-talet och genom den fick man delvis nyheter. Rolf ber\u00e4ttar att deras familj var bland de f\u00f6rsta familjerna i Glanshammar som hade en TV. Radion och tidningen var betydligt vanligare att folk fick nyheter genom. Nerikes Allehanda fanns redan p\u00e5 denna tid ber\u00e4ttar Rolf och \u00e4ven att \u00d6rebrokuriren fanns. Det man fick l\u00e4sa i tidningen var mycket falsk propaganda fr\u00e5n Tyskland, men delvis sant. De viktigaste nyheterna var de om kriget, man hoppades att Hitler skulle f\u00e5 s\u00e5dant motst\u00e5nd att han inte klarade det. Den viktigaste uppfinningen under denna tid anser Rolf att TV:n var. Man fick ta del av nyheter mycket snabbare samt att det blev en samlingsplats n\u00e4r man umgicks med familjen. Det fanns en del underh\u00e5llningsprogram som hela familjen satt och tittade p\u00e5 ber\u00e4ttar Rolf. De kommunikationer som fanns var telefon och brev. N\u00e4r man skulle ringa till n\u00e5gon ringde man ett visst nummer som gjorde att man kom till en v\u00e4xel. Sedan fick man uppge vem man ville ringa till och d\u00e5 kopplade v\u00e4xeln vidare samtalet till r\u00e4tt adress. Det systemet anv\u00e4nder till exempel 118800, n\u00e4r man ringer till dom s\u00e4ger man vem man vill prata med sedan kopplar dom dig till r\u00e4tt person. Rolf ber\u00e4ttar att man tog sig fram med hj\u00e4lp av cykel eller buss, bil hade inte vanliga arbetare r\u00e5d med. Det var mest rika b\u00f6nder som hade bil.<\/p>\n
Ludwig 9C, vt 14<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Min morfar, Rolf Andersson f\u00f6ddes i \u00d6deby den 13:e April \u00e5r 1935. Han v\u00e4xte upp i Hagaby, ett annat st\u00e4lle i Glanshammar. Rolfs familj bestod av Anna-Greta som var Rolfs mamma, Einar som var Rolfs pappa och tre br\u00f6der och tv\u00e5 systrar. Anna-Greta var hemmafru och v\u00e4ldigt duktig p\u00e5 matlagning. Einar var skr\u00e4ddarm\u00e4stare, l\u00e4rd i … <\/p>\n