Jag har intervjuat min mormor Margit. Hon f\u00f6ddes den 2 december \u00e5r 1933 i orten Hed. Hon och hennes tvilling Ingrid f\u00f6ddes tillsammans hemma med hj\u00e4lp av en barnmorska. Hennes familj bestod d\u00e5 av hennes mamma Marta, hennes pappa Bror, hennes storasyster Kerstin och hennes tvillingsyster Ingrid. Tv\u00e5 \u00e5r senare kom \u00e4ven hennes lillasyster Gunnel. Hennes mamma var hemmafru som var vanligt p\u00e5 den tiden och hennes pappa var folkskoll\u00e4rare och kantor. Hennes familj bodde tillsammans p\u00e5 landet. Hennes pappa var frikallad fr\u00e5n arm\u00e9n men de flesta andra m\u00e4n som de k\u00e4nde var inkallade under kriget. Mormors familj blev d\u00e4rf\u00f6r inte lika p\u00e5verkade som m\u00e5nga andra av andra v\u00e4rldskriget. En av de f\u00e5 saker som p\u00e5verkade dem var dock ransoneringen. Att det var ransonering p\u00e5 varor betydde allts\u00e5 att man bara fick k\u00f6pa en viss m\u00e4ngd av dem f\u00f6r att det skulle r\u00e4cka till alla. Man var tvungen att ha kuponger f\u00f6r att k\u00f6pa varor fr\u00e5n aff\u00e4ren. Exempel p\u00e5 varor som var ransonerade var socker, kaffe och textiler. Bortsett fr\u00e5n ransoneringen m\u00e4rkte inte mormor av kriget s\u00e4rskilt mycket mer \u00e4n att hon vart lite r\u00e4dd n\u00e4r det kom flygplan eftersom hon h\u00f6rt om bombningar. En sak mormor kommer ih\u00e5g fr\u00e5n krigstiden var att det fanns ett slags l\u00e4ger f\u00f6r ryssar i ett omr\u00e5de som hette Krampen. Detta omr\u00e5de l\u00e5g n\u00e4ra d\u00e4r hon bodde och d\u00e4rf\u00f6r kommer hon ih\u00e5g det. Dessa ryssar var sovjetiska milit\u00e4rer som hade rymt till Sverige fr\u00e5n tyska f\u00e5ngl\u00e4ger i Norge och Finland d\u00e4r de varit slavarbetare. N\u00e4r de kom till Sverige placerades de i f\u00f6rl\u00e4ggningar. De kallades ryssl\u00e4ger och betraktades som sovjetiska omr\u00e5den. Ett av dessa omr\u00e5den var just i Krampen.<\/p>\n
N\u00e4r mormor v\u00e4xte upp var det ganska sv\u00e5rt att f\u00e5 reda p\u00e5 nyheter. Man fick fr\u00e4mst h\u00f6ra nyheter genom radio och tidningar p\u00e5 den tiden. Det var inte heller l\u00e4tt att kommunicera med n\u00e5gon som bodde l\u00e5ngt bort. Inte alls alla hade telefon s\u00e5 man fick kommunicera genom att till exempel skriva brev till varandra och skicka med posten. Det var \u00e4ven sv\u00e5rt att ta sig fram. Det var inte s\u00e5 m\u00e5nga som hade bil och d\u00e4rf\u00f6r cyklade och gick de flesta. N\u00e4r kriget b\u00f6rjade kommer mormor ih\u00e5g att man tog beslag p\u00e5 gummi i d\u00e4cken p\u00e5 bilarna. Mormors pappa hade en bil men den gick inte att anv\u00e4nda eftersom hjulen beslagtogs. Man gjorde detta eftersom n\u00e4stan all import stoppades under kriget. D\u00e5 beh\u00f6vde man gummin inom till exempel industrin.<\/p>\n
N\u00e4r mormor v\u00e4xte upp var det endast obligatoriskt att g\u00e5 i skolan fr\u00e5n ettan till sexan. Man b\u00f6rjade i skolan n\u00e4r man var sju \u00e5r. D\u00e5 gick man f\u00f6rst i sm\u00e5skola i tv\u00e5 \u00e5r och sedan folkskola i fyra \u00e5r. I skolan var inte min mormor s\u00e4rskilt st\u00f6kig s\u00e5 hon blev aldrig utsk\u00e4lld eller bestraffad. Hon ber\u00e4ttade dock att andra hade blivit slagna och utsk\u00e4llda n\u00e4r de varit olydiga. Det var ju till\u00e5tet med barnaga p\u00e5 den tiden. Hon ber\u00e4ttade \u00e4ven att man inte fick s\u00e4ga \u201cdu\u201d till de vuxna utan att man skulle s\u00e4ga till exempel \u201cni\u201d eller \u201cmagistern\u201d. Det var allts\u00e5 mer respekt f\u00f6r l\u00e4rarna p\u00e5 den tiden \u00e4n vad det \u00e4r nu.<\/p>\n
Min mormor gick i skolan i Hed fram till fyran. P\u00e5 hennes fritid brukade hon g\u00f6ra mycket med hennes systrar. De brukade hitta p\u00e5 egna lekar och de var utomhus mycket f\u00f6r det fanns inte s\u00e5 mycket aktiviteter som de kunde g\u00e5 p\u00e5. N\u00e4r hon var tio \u00e5r flyttade hon till sin moster i V\u00e4ster\u00e5s f\u00f6r att g\u00e5 i flickskola. Hon gick i flickskola i tre \u00e5r och sedan gick hon i realskolan i ett \u00e5r. Efter det b\u00f6rjade hon i gymnasiet d\u00e4r hon gick fyra \u00e5r. Eftersom hon inte bodde med sina f\u00f6r\u00e4ldrar d\u00e5 s\u00e5 brukade hon \u00e5ka hem p\u00e5 loven f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5. Det blev mest p\u00e5 jullovet och sommarlovet eftersom de inte hade s\u00e5 mycket pengar.<\/p>\n
Min mormor gick ju allts\u00e5 l\u00e4ngre i skolan \u00e4n vad som var obligatoriskt. Efter sexan kostade det pengar att g\u00e5 i skolan. D\u00e5 s\u00f6kte hon stupendium och det gjorde att hon kunde forts\u00e4tta g\u00e5 i skolan. \u00c5r 1952 var hon ungef\u00e4r arton \u00e5r d\u00e5 tog hon studenten. D\u00e5 \u00e5kte mormor till Tyskland med sin syster f\u00f6r att bes\u00f6ka sin brevv\u00e4n som hon f\u00e5tt i flickskolan genom tyskl\u00e4raren. V\u00e4nnen bodde i Bremen. Hon minns att n\u00e4r hon var d\u00e4r s\u00e5 reagerade hon v\u00e4ldigt mycket p\u00e5 att det fanns v\u00e4ldigt m\u00e5nga ruiner. De fanns ju kvar fr\u00e5n kriget. N\u00e4r hon sedan kom hem fr\u00e5n Tyskland b\u00f6rjade hon jobba och tr\u00e4ffade senare min morfar.
\nI slutet av intervjun fr\u00e5gar jag min mormor hur hon tycker hennes liv har varit. Hon svarar att det b\u00e5de funnits uppg\u00e5ngar och nedg\u00e5ngar men att helheten har varit v\u00e4ldigt bra.<\/p>\n
Jag tycker det var v\u00e4ldigt intressant och l\u00e4rorikt att h\u00f6ra n\u00e4r min mormor ber\u00e4ttade om sin barndom. Om man j\u00e4mf\u00f6r hennes barndom med hur dagens samh\u00e4lle ser ut kan man se stora skillnader. Man hade till exempel inte all modern teknik som vi har idag och skolsystemet s\u00e5g helt annorlunda ut. Saker som vi tar f\u00f6rgivet idag fanns ju inte p\u00e5 den tiden. Det m\u00e4rks att man uppskattade de saker man hade mer p\u00e5 den tiden \u00e4n vad vi g\u00f6r idag.<\/p>\n
Emilia 9A, vt 2016<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har intervjuat min mormor Margit. Hon f\u00f6ddes den 2 december \u00e5r 1933 i orten Hed. Hon och hennes tvilling Ingrid f\u00f6ddes tillsammans hemma med hj\u00e4lp av en barnmorska. Hennes familj bestod d\u00e5 av hennes mamma Marta, hennes pappa Bror, hennes storasyster Kerstin och hennes tvillingsyster Ingrid. Tv\u00e5 \u00e5r senare kom \u00e4ven hennes lillasyster Gunnel. … <\/p>\n