Staden Lodz ligger ca 12 mil sydv\u00e4st om Warszawa, Polen. Judarna i Lodz bildade det n\u00e4st st\u00f6rsta judiska samfundet i Polen innan kriget. Tyska trupper ockuperade Lodz en vecka efter Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939.<\/p>\n
I b\u00f6rjan av februari 1940 uppr\u00e4ttade tyskarna ett getto i nord\u00f6stra delen av Lodz. ca 160 000 judar, mer \u00e4n en tredjedel av stadens befolkning, tvingades in i ett litet omr\u00e5de.<\/p>\n
Tyskarna isolerade gettot fr\u00e5n resten av Lodz med taggtr\u00e5dsst\u00e4ngsel. Speciella polisenheter vaktade gettots gr\u00e4nser. Gettoomr\u00e5det delades in i tre delar genom korsningen av tv\u00e5 stora v\u00e4gar. Sp\u00e5rvagnar f\u00f6r den icke-judiska befolkningen i Lodz passerade genom gettot, men till\u00e4ts inte att stanna i det.<\/p>\n
Lodz var ett viktigt industricenter i Polen f\u00f6re kriget. Gettot i Lodz blev d\u00e4rmed ett stort produktionscentrum under den tyska ockupationen. Redan i maj 1940 inr\u00e4ttade tyskarna fabriker i gettot och anv\u00e4nde de judiska inv\u00e5narna f\u00f6r tv\u00e5ngsarbete. I augusti 1942 fanns det n\u00e4stan 100 fabriker inom gettomurarna. De stora fabrikerna producerade textilier, s\u00e4rskilt uniformer, f\u00f6r den tyska arm\u00e9n. Ordf\u00f6rande i judiska r\u00e5det i Lodz ghetto, hoppades att f\u00f6rhindra f\u00f6rst\u00f6relsen av gettot genom att g\u00f6ra det s\u00e5 produktivt som m\u00f6jligt. \u00a0Allts\u00e5 var det viktigt att tyska fabriker skulle bespara judar fr\u00e5n eventuell utvisning och bevara gettot i Lodz till slutet av kriget.<\/p>\n
Levnadsvillkoren i gettot var fruktansv\u00e4rda. De flesta av inv\u00e5narna hade varken rinnande vatten eller ett avloppssystem. Livet i gettot dominerades av h\u00e5rt arbete, \u00f6verbefolkning och sv\u00e4lt. Majoriteten av gettoinv\u00e5narna arbetade i tyska fabriker, och fick endast magra matransoner fr\u00e5n sina arbetsgivare. Mer \u00e4n 20 procent av gettots befolkning dog som en direkt f\u00f6ljd av de h\u00e5rda levnadsvillkoren.<\/p>\n
\u00a0<\/b><\/p>\n
Deportationerna till gettot i Lodz<\/b><\/p>\n
I 1941 och 1942 blev n\u00e4rmare 40 000 judar deporterade till Lodz ghetto fr\u00e5n bland annat Tyskland, \u00d6sterrike.<\/p>\n
Deportationerna fr\u00e5n gettot i Lodz<\/b><\/p>\n
I januari 1942 b\u00f6rjade tyska myndigheterna att deportera judar fr\u00e5n Lodz till Chelmno f\u00f6rintelsel\u00e4ger, d\u00e4r dom bland annat anv\u00e4nde sig av gasningslastbilar f\u00f6r att d\u00f6da f\u00e5ngarna. I september 1942 hade de deporterat \u00f6ver 70\u00a0000 judar och ca 5 000 romer till Chelmno. Tyska personalen sk\u00f6t och d\u00f6dade hundratals judar, d\u00e4ribland barn, \u00e4ldre och sjuka, under utvisningsverksamheten.<\/p>\n
Mellan september 1942 och maj 1944, fanns det inga st\u00f6rre deportationer fr\u00e5n Lodz. Gettot liknade ett arbetsl\u00e4ger. Under v\u00e5ren 1944 beslutade nazisterna att f\u00f6rst\u00f6ra Lodz ghetto. D\u00e5 var Lodz det sista kvarvarande gettot i Polen, med en befolkning p\u00e5 cirka 75 000 judar i maj 1944. I juni och juli 1944 tog tyskarna upp deportationerna fr\u00e5n Lodz, och omkring 3 000 judar deporterades till Chelmno f\u00f6r att d\u00f6das. Till gettots inv\u00e5nare sas det att de \u00f6verf\u00f6rts till arbetsl\u00e4ger i Tyskland. Tyskarna deporterade sedan de \u00f6verlevande ghettoinv\u00e5narna till Auschwitz-Birkenau i augusti 1944. Mirjam(som lisa just ber\u00e4ttade om) var en av dem som bodde i lods fr\u00e5n b\u00f6rjan och \u00f6verlevde d\u00e4r tills i augusti 1944 d\u00e5 gettot t\u00f6mdes.<\/p>\n
K\u00e4lla: Wikipedia och www.levandehistoria.se<\/p>\n
Av: Linnea Rosengren 9f, vt 2012<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Staden Lodz ligger ca 12 mil sydv\u00e4st om Warszawa, Polen. Judarna i Lodz bildade det n\u00e4st st\u00f6rsta judiska samfundet i Polen innan kriget. Tyska trupper ockuperade Lodz en vecka efter Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939. I b\u00f6rjan av februari 1940 uppr\u00e4ttade tyskarna ett getto i nord\u00f6stra delen av Lodz. ca 160 000 judar, … <\/p>\n