Lodz var Polens n\u00e4st st\u00f6rsta stad och l\u00e5g i den del av landet som blev en del av tyska riket. De 223\u00a0000 judar som bodde i Lodz utgjorde n\u00e4rmare 35% av stadens totala befolkning. Omkring 10% av inv\u00e5narna i Lodz var tyskar. I april 1940 d\u00f6ptes staden om till Litzmannstadt, efter den tyska generalen Karl Litzmann, som hade er\u00f6vrat Lodz under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/p>\n
Direkt efter att tyskarna hade intagit Lodz konfiskerades st\u00f6rre delen av de judiska inv\u00e5narnas ekonomiska tillg\u00e5ngar. En rad anti-judiska restriktioner inf\u00f6rdes, som bland annat innebar att judarna inte fick \u00e4ga bilar eller radioapparater och inte f\u00e4rdas med allm\u00e4nna transportmedel. Tiotusentals judar skickades iv\u00e4g p\u00e5 tv\u00e5ngsarbete. I mitten av november 1939 f\u00f6rst\u00f6rdes alla synagogor i staden.<\/p>\n
Den 8 februari 1940 b\u00f6rjade judarna i Lodz att f\u00f6ras samman i ett ghetto, som inr\u00e4ttades i den mest omoderna delen av staden. Under 1941-1942 f\u00f6rdes ocks\u00e5 judar fr\u00e5n n\u00e4rliggande omr\u00e5den och fr\u00e5n en del av de tyskockuperade l\u00e4nderna i Europa dit.<\/p>\n
Totalt passerade omkring 205\u00a0000 judar ghettot i Lodz. Som mest bodde 164\u00a0000 m\u00e4nniskor d\u00e4r samtidigt. Tr\u00e4ngseln var enorm och det var stor brist p\u00e5 mat. Det saknades b\u00e5de vatten och avlopp. En s\u00e4rskild grupp judar tvingades att samla ihop all avf\u00f6ring och frakta bort den p\u00e5 k\u00e4rror. Dessa m\u00e4nniskor blev betraktade som de l\u00e4gst st\u00e5ende och de flesta av dem dog i tyfys. Totalt dog n\u00e4rmare 45\u00a0000 judar av sv\u00e4lt, k\u00f6ld och sjukdomar i ghettot. Med j\u00e4mna mellanrum utf\u00f6rde tyskarna offentliga avr\u00e4ttningar, f\u00f6r att skr\u00e4mma inv\u00e5narna fr\u00e5n att g\u00f6ra motst\u00e5nd.<\/p>\n
Inne i ghettot uppr\u00e4ttades fabriker, d\u00e4r judarna anv\u00e4ndes som arbetskraft f\u00f6r den tyska krigsindustrin. I fabrikerna tillverkades bland annat uniformer och skor till tyska soldater. Det fanns ocks\u00e5 skolor f\u00f6r barnen och sjukhus. Lodzghettot var mycket slutet och helt isolerat fr\u00e5n omv\u00e4rlden. Ingen fick g\u00e5 in eller ut och inv\u00e5narna kunde aldrig uppr\u00e4tta n\u00e5gra kontakter med den nationella polska motst\u00e5ndsr\u00f6relsen eller n\u00e5gon annan utanf\u00f6r.<\/p>\n
Under 1941 deporterades m\u00e5nga judar fr\u00e5n ghettot i Lodz till olika arbetsl\u00e4ger. I januari 1942 b\u00f6rjade ghettoinv\u00e5narna att deporteras till f\u00f6rintelsel\u00e4gret Chelmno. Under de f\u00f6rsta fem m\u00e5naderna 1942 s\u00e4ndes 55\u00a0000 judar fr\u00e5n Lodzghettot till gaskamrarna i Chelmno. I september samma \u00e5r ytterligare 20\u00a0000. Fr\u00e5n oktober 1942 till april 1944 \u00e4gde inga deportationer rum. I maj 1944 b\u00f6rjade tyskarna att likvidera ghettot och under de efterf\u00f6ljande tre m\u00e5naderna deporterades omkring 70\u00a0000 av inv\u00e5narna till Auschwitz-Birkenau. Guta B var en av dessa kvinnor. De sistn\u00e4mnda befriades av sovjetiska trupper den 19 januari 1945.<\/p>\n
I slutet av 1941 f\u00f6rdes omkring 5\u00a0000 romer till Lodz och placerades i en avskild del av ghettot. Alla dessa deporterades till gaskamrarna i Chelmno redan p\u00e5 v\u00e5ren 1942.<\/p>\n
K\u00e4llor: www.levandehistoria.se, wikipedia<\/p>\n
Av: Josefin Pettersson 9E vt 2012<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Lodz var Polens n\u00e4st st\u00f6rsta stad och l\u00e5g i den del av landet som blev en del av tyska riket. De 223\u00a0000 judar som bodde i Lodz utgjorde n\u00e4rmare 35% av stadens totala befolkning. Omkring 10% av inv\u00e5narna i Lodz var tyskar. I april 1940 d\u00f6ptes staden om till Litzmannstadt, efter den tyska generalen Karl … <\/p>\n