Plaszow var till en b\u00f6rjan ett slags f\u00e4ngelsel\u00e4ger f\u00f6r Judiska arbetare i omr\u00e5det f\u00f6r staden Krakow i s\u00f6dra Polen. 1944 uppr\u00e4ttades l\u00e4gret till ett koncentrationsl\u00e4ger, som existerade i ett \u00e5r. Planerna f\u00f6r koncentrationsl\u00e4gret p\u00e5b\u00f6rjades redan i Juni\/Juli 1942 i f\u00f6ljd av massdeporteringarna fr\u00e5n Krakau getto till f\u00f6rintelsel\u00e4gret Belzec.<\/p>\n
L\u00e4gret var indelat i flera sektioner. En f\u00f6r tyska personalen, en f\u00f6r fabriksanl\u00e4ggningarna , en f\u00f6r m\u00e4n och en f\u00f6r kvinnor. L\u00e4gret inneh\u00f6ll en h\u00f6g m\u00e4ngd Judiska kvinnor och barn, i j\u00e4mf\u00f6relse till andra l\u00e4ger. Bland de tusentals judar som kom till Plaszow i Mars 1943, var ca 65 procent m\u00e4n. Transporter fr\u00e5n Ungern till l\u00e4gret bestod till stor del av kvinnor, vilket m\u00f6jligen har bidragit till den st\u00f6rre m\u00e4ngden kvinnor i l\u00e4gret.<\/p>\n
I arbetsl\u00e4gret varierade arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden. Inom textilarbetet var det inte lika farligt som att arbeta i stenbrottet, d\u00e4r m\u00e4nnen fick arbeta till totalutmattning, vilket kunde resultera med d\u00f6den. De v\u00e4rsta med just Plaszow var massavr\u00e4ttningarna och det vanliga v\u00e5ldet som vakterna anv\u00e4nde d\u00e4r. Misshandel utf\u00f6rd av vakter, antingen spontant eller som bestraffning, skedde n\u00e4stan dagligen i Plaszow-l\u00e4gret.<\/p>\n
I augusti-september 1944 best\u00e4mde sig l\u00e4grets ledarskap att radera alla sp\u00e5r av vad som skett i l\u00e4gret. Det \u00e4r inte s\u00e4kert, men m\u00f6jligt, om detta var en organiserad plan inom ramen av \u201dSonderkommando 1005\u201d, d\u00e4r Judiska f\u00e5ngar fick arbeta med att gr\u00e4va upp kroppar fr\u00e5n massgravar och sedan br\u00e4nna dem. Denna fruktansv\u00e4rda uppgift p\u00e5gick till mitten av oktober-m\u00e5nad.<\/p>\n
N\u00e4r R\u00f6da Arm\u00e9n n\u00e4rmade sig l\u00e4gret i Juni 1944, b\u00f6rjade man deportera f\u00e5ngarna till l\u00e4gret Auschwitz. Den st\u00f6rta deporteringen dit, fr\u00e5n Plaszow, skedde den 6 Augusti, d\u00e5 man deporterade mellan 7 500 och 8 000 Judar. Man deporterade dagen efter ca 5 000 Judiska kvinnor med ursprung fr\u00e5n Ungern till Stutthof, i norra Polen. 14 januari 1945 evakuerade man de sista 623 f\u00e5ngarna till Auschwitz, detta samma dag som R\u00f6da Arm\u00e9n n\u00e5dde Plaszow. Endast 180 f\u00e5ngar n\u00e5dde Auschwitz.<\/p>\n
K\u00e4lla: Wikipedia (2012) och www.levandehistoria.se<\/p>\n
Av: Jesper Johansson 9D<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Plaszow var till en b\u00f6rjan ett slags f\u00e4ngelsel\u00e4ger f\u00f6r Judiska arbetare i omr\u00e5det f\u00f6r staden Krakow i s\u00f6dra Polen. 1944 uppr\u00e4ttades l\u00e4gret till ett koncentrationsl\u00e4ger, som existerade i ett \u00e5r. Planerna f\u00f6r koncentrationsl\u00e4gret p\u00e5b\u00f6rjades redan i Juni\/Juli 1942 i f\u00f6ljd av massdeporteringarna fr\u00e5n Krakau getto till f\u00f6rintelsel\u00e4gret Belzec. L\u00e4gret var indelat i flera sektioner. En … <\/p>\n