Farmor och farfar om 1950-talet

Min farmor Maud föddes 1946 i staden Säffle. Hon hade en mamma som var hemmafru som tog hand om huset och en pappa som var bonare som putsar möbler och farmor hade inga syskon. Farfar Leif föddes 1945 i vadsbro som ligger i Södermanland. Han hade en storebror och en lillasyster. Precis som farmors mamma så var också farfars mamma en hemmafru fast hans pappa var en lantbrukare.

Det bästa minne som farmor har innan 1962 var att hon träffade Leif och det sämsta minnet var att hon hade det jobbigt i lågstadiet så hon hade de svårt att hänga med i skolan. Fast farfar hade däremot ett helt annat bästa minne och det var att han började på realskolan som är som högstadiet nu och på den tiden var det inte obligatoriskt att gå där. Hans sämsta minne var när han och hans familj flyttade ifrån sin gård när den såldes 1961.

I farmors och farfars uppväxt så åt man mycket gröt och då var det havre grynsgröt eller mannagrynsgröt. Man åt också pannkaka, köttfärsmat, mannagrynspudding och på söndagar blev det ofta fläskkotlett. På vintern åt farfars familj ofta gädda som man hade fiskat själva. Allt bröd man åt var hembakat annars så var det en lyx om någon annan hade bakat det åt en. Man åt inte heller så mycket sallad och när man väl åt det så var det ofta morötter, burkärtor och inlagd gurka. Som efterrätt kunde man få olika slags krämer med mjölk till. Farfar fick ta med egen matsäck till skolam för man fick ingen mat där. Han brukade ha med choklad och smörgås och chokladen var i en glas termos som ofta gick sönder så det blev ofta kladdigt i väskan och man behövde nya termosar då och då. Farmor fick däremot alltid mat i skolan fast det var ingen höjdare. Man fick inte lägga på maten själv heller och sen när man skulle lämna tallriken när man hade ätit klart så stod det vakter där som kollade så man inte kastade någon mat för det fick man absolut inte göra.

I skolan var det en hård relation mellan lärare och eleverna. Det var lärarna som bestämde allt och de hade alltid rätt så man fick inte ifrågasätta. Ifall man pratade eller störde på lektionen så fick man ställa sig upp vid bänken och skämmas. Ibland förekom det att man kunde få ett slag med en linjal eller en örfil. Det var inte alls vanligt att det hände men det hände någongång. Det var så här i skolan i tills mellanstadiet sen efter det blev det bättre. De tyckte ändå att de hade det kul i skolan. På den tiden så visste man inte vad skolk var för ingen gjorde det. Ifall man kom sent till någon lektion så skrev de upp det i en liten bok och i värsta fall kunde det påverka betygen. Om man var dum i skolan så kunde man få ta med sen en lapp hem som man hade fått av lärarna som ens föräldrar skulle skriva under och sen ta med den tillbaka till skolan. All typ av material som man behövde i skolan fick man tills lågstadiet. I högstadiet så fick man köpa allt material istället som man behövde. Böckerna var gamla och slitna för man fick alltid ärva de av några andra som hade haft de tidigare.

Farmor och farfar visste inget om förintelsen för det var inte så känt då och man pratade inte om det i skolan eller hemma. Man snackade aldrig om några krig i skolan för man märktes inte av krigen. De hade hört talas om att det kom Finlandsbarn till Sverige utan sina föräldrar på grund av att det var krig i Finland. Det som de vet om kriget var det som deras föräldrar hade sagt och det var inte mycket. Ett minne som min farfar har från kriget var att hans pappa och hans trupp blev kommenderad (inkallad) till Gotland under andra världskriget fast som tur var så missade de båten till Gotland som de skulle ha åkt med och den båten hade sänkts på vägen dit. Farfars pappa och hans trupp tog nästa båt och de hade ingen aning om att den båten de skulle ha åkt med egentligen hade sänkts förens deras båt helt plötsligt vänt tillbaka till Sverige fast de fick inte veta varför innan de hade kommit till Sverige igen. Då sa de att båten innan hade sänkts så de ville inte fortsätta resan dit så de vände hem igen. Farfar kommer inte ihåg idag om hans pappa kom till Gotland eller inte.

Nyheter fick man veta via radion och alla satt tillsammans och lyssnade. Det man fick höra på radion trodde man på. Man hade bara en radio per familj och på lördagskvällar samlades man med familj och vänner. Då hade man en svartvit TV och man fick inte prata när man kollade på TV. En gång på kvällen var det paus och då drack man kaffe och åt kakor. De fick deras första TV 1959 och det fanns bara en kanal.

Hösten 1964 då TV2 för första gången skulle sända så direktsände man i TV1 från farmor och farfars lägenhet i Solna. Den här sändningen handlade om att TV2 skulle komma ut så de blev intervjuvade om den nya kanalen i direktsändning.

Mina egna reflektioner:
Mina egna reflektioner om det de berättar om skolan har blivit lugnare nu fast det är lika dålig mat nu som då. Men om man tänker på allt som de berättar så är det bättre nu. Fast jag själv kan inte första vad man gjorde på fritiden då?

Edvin Eriksson
9C
VT 2015